7 Hr Ribbing, Arvid: Bstänkandet, förträffligt till sin syftning, innefattar dock åtskilliga förslag, som möta hinder i verkställigheten. För att undanrödja dersa, hafva andra förslag blifvit framlagde; men nitet eller ömtåligheten, att bibehålla betänkandet oförändradt, sådart, som det, från början färdigt, af Ordföranden blifvit föredraget för Utskolten och der på få timmar genomgånget, har icke lemnat dessa motförslag något inrymme. Nitet för saken, folkundervisningen, framställer dem ou för rikets folkombud, samt begär för dem en mildare behandling och deras behbjertande. 2 S4 mom. Uiskotten vilja hafva 8 månaders ioafbruton Järotid; jag blott sex, och hvarannan deg deraf för gossar, hvarannan för flickor. Mina skäl äro: 4:0 Under en tid af året, December och Januari, är antingen mörka dagar, kallt väder, sleskigt väglag; under en annan, såsom Maj, Juli, Augusti och September, planterings och skördetid, då barnen, såsom vid potatessättning och upptagaing m. m., behöfves hemma. 92:0 Barnen orka jicks att gå hvarje dag till skolan, då vägen är lång. 3:0 Då de hvarannan dag få torka sine kläider och skodon, bsvara de bättre helsa och bibeihålla munterket. Man må icke förgäta, att gångistigarne ofta, äfven under torka, leda genom sumipiga trakter och vad. 4:o Barnen skiljes icke alljdeles från hemmet, då de under 4 dagar i veckan läro blsnd föräldrar och syskon, och få blanda uppslåsning med husliga göromål. 8:o Det är mindre tvåda för osedlighet, då ungdom af olika kön ej isammanföras vid skola, under vandringarne dit och Ipå hviloställen. 6:0 Skolbarnens antal blir troligen gtörre och de flytibare skolornes behöflighet minFdre, när barnen icke så ofta behöfva att gå en lång Fskolväg. Samma skolhus och skolmatertalier blifva fock tillräckliga för ett dubbelt antal barn, när könen åtskiljas. 7:o Erfarenheten har ådagalagt nödtvändigheten af hvarannan dags läsning i den försträffliga folkskolan å Grefve Hamiltons egendom :Lyckås I Jövköpings Län. j Jag hade dessutom vid denna punkt önskat ett :stadgande, som bestämde vissa skoltimmar på dyget, afseende, att barnet före afgåendet till skolan Soch efier hemkomsten kunde taga sina egentliga imåltider för dagen och således slippa att medtaga fannat, än eti stycke bröd till skolan. Förödmjuikelsen eljest för det i detta afseende mindre väl futrustade barnet, kif, täflan och osämja bör nämfligen undanrödjas, ej mindre bland barnen än defras föräldrar. Den oordning och osnygghet, som :matsäckarne skola åstadkomma i skolan, der icke fett serskildt matrum i skolhuset är anbragdt, böra jäfven undvikas. Om skoltimmarne icke utsättas igå, att matsäckar kunna undvikas, så är till befairandes, det svårigheten, att dermed förse de fatitigare barnen eller att förskaffa dem matredning fipå stället, skall välla, att skolundervisningen förifelas just för dem, som bäst behöfva honne eller ide torftige. Ho 56 4:0 Jag har trott, att de, som skulle blifva t folklarare, borde, såsom bär i Stockholm och anidra stiftsstäder, undervisas i sjelfva folkskolan af hennes föreståndare, under stiftsstyrelsers uppsigt, (foch att, då denne föreståndare, som borde få ett flåmpligt arfvode, hade en underlärare till sitt biträde jemte sjelfve skollärareeleverne, Utskottens förslag, att tillsätta en serskild tjensteman med 500 Rårs lön i hvarjo stiftsstad, för ast, alldeles skiljd Ffrån folkskolan, i serskild: sominarium undervisa :folklärare, vore onyttigt och onödigt, emedan dei Vjust är i folkskolan, som denna undervisning bör imeddelas. 1 46. 3:0 Då lön är bestämd i säd, har jag trott, fatt de församlingar, der ortens sed är att äfven iimed andra varor aflöna lärare och kyrkobetjening, i dervid borde få bibehållas, blott, att ett, mot den fluusatte spanmålen svarande värde erlades. i 486. 7:0 Jag har troit, att för en rättare för(idelniag sf statsanslaget till skolorne och bedöUmandet af hvilka bland dem, som vore mest befhöfvande eller förtjente af understöd, allas anspråk först måste vara gifne, för att komma under samitidig pröfning, och således en visas tid föreslås, ihvarinom de borde underdånigst hos Kongl. Maj:t framställas, emedan någon rättvisa, som sagdt är, eljest blir omöjlig. I 6 6S. Jag har trott, att, i stället för den föreslagna pensionen åt skollärare, denne, gammal och itill skollärarekallet oförmögen vorden, kunde utgöra det eljest serskildt i Utskottens betänkande tföreslagne klockarebiträdet, och att i alla fall penisionanstalter, om de skulle komma i fråga, borde Fgiiftsvis upprättas. 1 86. Mig har synts, det rättigheten, ast hålla barn will skolgång, ej bordt, som Utskotten före,slagit, bestämmas från 7 till 9 år, utan först från 9 jun 42 års ålder, ty man bör ej genom förtidig skolgäng hindra kroppens utveckling hos den, hvars Inärlngsfång oftast skall blifra kroppsligt arbete, jjoch barnea äro dessutom senväxte och små, när If föden är klen. 40 . Utsatte minsta kunskapsmåttet ansåg jag fara vara lika för stad och land. 1 435 S. Belöningar, som omnämnas för flitige barn, borde just icke företrädesvis utsättas i böcIker. Andre mot läsning omvexlande uppmuntrinigar, innefattade en större lockelse för barnasinnet, såsom skor och klädespersedlar, hvilka vanligen Täro dem behöfligast och kärkomnast. 1 46 g. 2. Stadgarne om stryk eller aga i skolan, aidraminst för läsning, och laga åtal mot skol Hlärare, om han är för sträng, hade jag trott böra fur förslaget utgå, men att, om något ändtligen derom skulle stadgas, det borde heta: cAga må i tallmänhet inom skolan icke ega rum. Först då kan den komma i fråga, när varningar föregått och den, som sig derefier ej rättat, blifvit satt i serskild klass, gemenligen straffklassen kallad. 53 Detta har varit det hufvudsakligaste under ärenJidets handläggning, hvaruti jag varit skiljaktig, obe fräknade mindre frågor, deribland, att främmande ord och talesätt icke bordt användas, såsom komimun, då silmänhet, likasom för ambulatorisk, flyttibar, raotsvarat uttrycket och kupnat sättas i stället.n Hr Biskop Agardh skiljde sig egentligen i en enda punkt från Utskottens förslag, nämligen i förhållandet mellan skoleoch föräldraundervisningen. (De rässonemanger, Hr Biskopen härvid ut;Ivecklat, utmärka sig, såsom vanligen hvad som kommer från hans penna genom en glänsande AA — tt vv AV MM ar om cc JK D— rr SA mA f-e er mn Lt RR