7 Hr Ribbing, Arvid: Bstänkandet, förträffligt till
sin syftning, innefattar dock åtskilliga förslag, som
möta hinder i verkställigheten. För att undan-
rödja dersa, hafva andra förslag blifvit framlagde;
men nitet eller ömtåligheten, att bibehålla betän-
kandet oförändradt, sådart, som det, från början
färdigt, af Ordföranden blifvit föredraget för Ut-
skolten och der på få timmar genomgånget, har
icke lemnat dessa motförslag något inrymme. Ni-
tet för saken, folkundervisningen, framställer dem
ou för rikets folkombud, samt begär för dem en
mildare behandling och deras behbjertande.
2 S4 mom. Uiskotten vilja hafva 8 månaders
ioafbruton Järotid; jag blott sex, och hvarannan
deg deraf för gossar, hvarannan för flickor. Mina
skäl äro: 4:0 Under en tid af året, December och
Januari, är antingen mörka dagar, kallt väder,
sleskigt väglag; under en annan, såsom Maj, Juli,
Augusti och September, planterings och skördetid,
då barnen, såsom vid potatessättning och upptag-
aing m. m., behöfves hemma. 92:0 Barnen orka
jicks att gå hvarje dag till skolan, då vägen är
lång. 3:0 Då de hvarannan dag få torka sine klä-
ider och skodon, bsvara de bättre helsa och bibe-
ihålla munterket. Man må icke förgäta, att gång-
istigarne ofta, äfven under torka, leda genom sum-
ipiga trakter och vad. 4:o Barnen skiljes icke all-
jdeles från hemmet, då de under 4 dagar i veckan
läro blsnd föräldrar och syskon, och få blanda upp-
slåsning med husliga göromål. 8:o Det är mindre
tvåda för osedlighet, då ungdom af olika kön ej
isammanföras vid skola, under vandringarne dit och
Ipå hviloställen. 6:0 Skolbarnens antal blir troligen
gtörre och de flytibare skolornes behöflighet min-
Fdre, när barnen icke så ofta behöfva att gå en lång
Fskolväg. Samma skolhus och skolmatertalier blifva
fock tillräckliga för ett dubbelt antal barn, när kö-
nen åtskiljas. 7:o Erfarenheten har ådagalagt nöd-
tvändigheten af hvarannan dags läsning i den för-
sträffliga folkskolan å Grefve Hamiltons egendom
:Lyckås I Jövköpings Län.
j Jag hade dessutom vid denna punkt önskat ett
:stadgande, som bestämde vissa skoltimmar på dyg-
et, afseende, att barnet före afgåendet till skolan
Soch efier hemkomsten kunde taga sina egentliga
imåltider för dagen och således slippa att medtaga
fannat, än eti stycke bröd till skolan. Förödmju-
ikelsen eljest för det i detta afseende mindre väl
futrustade barnet, kif, täflan och osämja bör näm-
fligen undanrödjas, ej mindre bland barnen än de-
fras föräldrar. Den oordning och osnygghet, som
:matsäckarne skola åstadkomma i skolan, der icke
fett serskildt matrum i skolhuset är anbragdt, böra
jäfven undvikas. Om skoltimmarne icke utsättas
igå, att matsäckar kunna undvikas, så är till befa-
irandes, det svårigheten, att dermed förse de fat-
itigare barnen eller att förskaffa dem matredning
fipå stället, skall välla, att skolundervisningen för-
ifelas just för dem, som bäst behöfva honne eller
ide torftige.
Ho 56 4:0 Jag har trott, att de, som skulle blifva
t folklarare, borde, såsom bär i Stockholm och an-
idra stiftsstäder, undervisas i sjelfva folkskolan af
hennes föreståndare, under stiftsstyrelsers uppsigt,
(foch att, då denne föreståndare, som borde få ett
flåmpligt arfvode, hade en underlärare till sitt bi-
träde jemte sjelfve skollärareeleverne, Utskottens
förslag, att tillsätta en serskild tjensteman med 500
Rårs lön i hvarjo stiftsstad, för ast, alldeles skiljd
Ffrån folkskolan, i serskild: sominarium undervisa
:folklärare, vore onyttigt och onödigt, emedan dei
Vjust är i folkskolan, som denna undervisning bör
imeddelas.
1 46. 3:0 Då lön är bestämd i säd, har jag trott,
fatt de församlingar, der ortens sed är att äfven
iimed andra varor aflöna lärare och kyrkobetjening,
i dervid borde få bibehållas, blott, att ett, mot den
fluusatte spanmålen svarande värde erlades.
i 486. 7:0 Jag har troit, att för en rättare för-
(idelniag sf statsanslaget till skolorne och bedö-
Umandet af hvilka bland dem, som vore mest be-
fhöfvande eller förtjente af understöd, allas anspråk
först måste vara gifne, för att komma under sam-
itidig pröfning, och således en visas tid föreslås,
ihvarinom de borde underdånigst hos Kongl. Maj:t
framställas, emedan någon rättvisa, som sagdt är,
eljest blir omöjlig.
I 6 6S. Jag har trott, att, i stället för den före-
slagna pensionen åt skollärare, denne, gammal och
itill skollärarekallet oförmögen vorden, kunde ut-
göra det eljest serskildt i Utskottens betänkande
tföreslagne klockarebiträdet, och att i alla fall pen-
isionanstalter, om de skulle komma i fråga, borde
Fgiiftsvis upprättas.
1 86. Mig har synts, det rättigheten, ast hålla
barn will skolgång, ej bordt, som Utskotten före-
,slagit, bestämmas från 7 till 9 år, utan först från 9
jun 42 års ålder, ty man bör ej genom förtidig skol-
gäng hindra kroppens utveckling hos den, hvars
Inärlngsfång oftast skall blifra kroppsligt arbete,
jjoch barnea äro dessutom senväxte och små, när
If föden är klen.
40 . Utsatte minsta kunskapsmåttet ansåg jag
fara vara lika för stad och land.
1 435 S. Belöningar, som omnämnas för flitige
barn, borde just icke företrädesvis utsättas i böc-
Iker. Andre mot läsning omvexlande uppmuntrin-
igar, innefattade en större lockelse för barnasinnet,
såsom skor och klädespersedlar, hvilka vanligen
Täro dem behöfligast och kärkomnast.
1 46 g. 2. Stadgarne om stryk eller aga i sko-
lan, aidraminst för läsning, och laga åtal mot skol-
Hlärare, om han är för sträng, hade jag trott böra
fur förslaget utgå, men att, om något ändtligen
derom skulle stadgas, det borde heta: cAga må i
tallmänhet inom skolan icke ega rum. Först då
kan den komma i fråga, när varningar föregått
och den, som sig derefier ej rättat, blifvit satt i
serskild klass, gemenligen straffklassen kallad.
53 Detta har varit det hufvudsakligaste under ären-
Jidets handläggning, hvaruti jag varit skiljaktig, obe-
fräknade mindre frågor, deribland, att främmande
ord och talesätt icke bordt användas, såsom kom-
imun, då silmänhet, likasom för ambulatorisk, flytt-
ibar, raotsvarat uttrycket och kupnat sättas i stället.n
Hr Biskop Agardh skiljde sig egentligen i en
enda punkt från Utskottens förslag, nämligen i
förhållandet mellan skole- och föräldraundervis-
ningen.
(De rässonemanger, Hr Biskopen härvid ut-
;Ivecklat, utmärka sig, såsom vanligen hvad som
kommer från hans penna genom en glänsande
AA - — tt - vv AV MM
ar om cc JK D— rr -
SA mA f-e er mn Lt RR