0of, qviannans suada förstånd, taXs och kaänsia för
sja pligt båttre lyckes att tillvinna sig aktning,
sällhet och sympathier, än dessa lysande egenska-
Dar, som sprida ett lifligt yttre sken omkring sig,
men ofiass lemna själen djupt bedröfvad och li-
dande.
— —— AA
JOHN COCKERIEL OCH HANS FABRIKER.
Om detta jättelika industriella snille och hans
ofantliga etablissemanger läses i Börsen Halle
följande intressanta artikel:
John Cockerill tillbragte sina läroår på fadrens,
Williem Coaekerills verkstad, der han deltog i de
vanliga arboten2z. Fadren, en Engelsman, reste 1797
till Koatinenten, och först till Sverige, der han
sökta tillvägabringa inrättningen af machiner för
ulls kamning och spinning, men ej fann gehör, u-
tan begaf sig 4799 till Verviers. Här erbjöd han
tvenne betydande fabrikanter att för deras räkning
bygga kard- och spinnmachiner för bomull, som
dittills blifvit arbetad endast för hand, och slöt
med dem ett kontrakt för att försäkra sig om mo-
nopol på sina machiner. Han hade medfört sin
familj, och hans ekonomiska omständigheter voro
så svaga, att han måste förbehållas sig, att fabrikan-
terne tillsläppte jern och materialer, o.s. v. Snart
väcktes ortens fabrikanter till uppmärksamhet på
de nya machinerna, och Cockorill skulle hafva gjort
betydliga affärer, om han icke dels varit bunden af
sitt kontrakt och dels fruktat medtäflare, så ett
han ej vågade begagna andra arbetare än sina barn.
Slutligen förskref han en mekanikus, James Hod-
son, från England, och gaf denne sin dotter Nancyl
till hustru. Hodson bildades en mängd skickliga
moekanici och uppbyggde sköna maechin- och ylle-
fabriker i Verviers. Hen efterlemnade vid sin död
1833 en betydlig förmögenhet.
År 4807 flyttade William Cockerill med sina sö-
ner till Läöttich. Der byggde han först vid foten
af Pont-des-Arches en stor fabrik för kamulls- och
klädesfabriksmachiner, men snart förlade han den
till Pont-des-Jesuites, der de än i dag bestå. Der
förfärdigade Cockerill med sina söner en så stor
mängd machiner, att de dermed öfversvämmade
Frankrike och en stor del af Europas kontinent,
och likväl sysselsatie Poni-des Josuites-eteabiisse-
mentet endast 450 arbetare, under Cockeril!s samt
den 47:åriga sonen3 ledning. Under denna tid, då
klädesfabrikationen stod i så stor blomstring, will-
vexte William Coaeckerills förmögenhet betydligt;!
men han led imedlertsid den motgången, att år 1810 :
vid täflen om ett af Napoleon utsatt, hvart tionde
år utdeladt, pris för de förnämsta industriella ar-
beten, detta pris tillades Engelsmannen Douglas
för dess i Paris byggda machiner; hans machiner
blefvo först efter flera reklamationer, genom en ef-
terföljande berättelse tillerkände åtminstone samma
värde som Douglas och åt Cockerill företrädet att
sjelf hafva uppfunnit dem. Napoleon gaf honom
upprättelse för den första orättvisa domen genom
tilldelande af den stora fransyska naturalisationen.!
Kort derpå öfverlemnade han ät sina söner Charles,
Jaraes och John sin verkstad. Efter det stora kej-
sardömets fell 4814, sökte desse at fråntaga Eag-
land dess monopol på åagmachiners förfärdigande;
och ehuru bröderne Påerier i Paris redan ifrån bör-
jan af seklet gjort försök med förfärdigande af dy-
lika machiner, i deras verkstäder vid Chaillon, så
voro likväl dessa högst ofullkomliga och det blef
Ceterill förbehållet att år 1815 i Belgion inrätta
ae första verkstäder, der ängmeachiner tillverkades
i den fullkomlighet, som Watts och Oliviers snille
uttänkt.
År 4816 utverkade bröderna Cockerill ef Neder-
ländska regeringen afträdandet af slottet Seraing,
fordna furstbiskopens af Listich residens, och här
anlades ett etablissement för tillverkning af årg-
machiner och ylle- samt linneväfnadsmachiner. 4819
blef John, genom sina bröders cession, ensam egare
af heia inrattningen, och anlade der två år deref-
ter den första i proviason Lättich bokanta bögugn
för stenkolsbränning. Hans etablissement för ma-
chintillverkning innehåller 44 verkstäder, nemligen
för 4) stora borrmachiner, 2) skruftillverkning, 3)
skärmachiner, 4) ullkamnisgsmachiner, 5) mulls-
jenny, 6) bjulverk, 7) filverkstad, 8) lokomotiver,
9) stor stångjsrnssmedja, 10) ångmachiner, 11) kop-
parslegeri; deta etablissement innehåller 485 sverf-
stolar, 9 smedjor, 20 borrmachiner, en machin att
tillverka tappar med, 3 skrufborrmachiner och 4
cirkolsågar. En af verkstäderna för stora smiden
har 42 ässjor, en hammare — för större smiden,
fyra flammugnar för hvitgiödning. I verkstaden
för lokomotiver finnas 41 bärdar, och 9 andra äro
fördelade i de öfriga verkstäderna.
Febriken för jerntillverkning upptager en rymd
af 450 akres i längd och 345 i bredd. Den består
sf två ugnar för stenkolsbränning, två smältugnar,
fem valsverk, två stora hamrar, en stor smedja, 28
ugnar för jernets glödgning, två färskbärdsr, 9
jernborrar och ett tegelslageri, som drifves med
ångkraft.
Stenkolsgrufvorna bilda den tredje afdelniogen,
och en fjerde, som befinner sig bredvid det siora
etablissementet, på en äng, utgöres af ett sju-
deri, sågqvarn m. m. Sexton ångmachiner om
695 hästkrafter äro dag och natt i gång. Brutto:
produktionen kan antagas till ungelär 7 millioner
Rdr Bko. Ex kansl från Maasfloden förskaffar eta-
blissementet en hamn för 50 stora fartyg och från
denna hamn gå railvägar i alla riktningar genom
faktoriet till en längd af 413,600 alnar. 2,500 arbe-
tare äro sysselsatta fnom etablissementet och ännu
en stor mäsgd för dess räkning utom detsamma.
Kostnaden för inrättningen från dess första anlägg-
ning upptages till 7 millionsr Rdr Bko.
De machiner, som förnämligast tillverkas i Saraing,
äro ångmachiner af alla slag, hydrauliska pressar,
machiner för socker-, ull-, bomul!s- och jernfabri-
kor, mjölqvarnar m. m. Den siarkaste ångraachin,
som hillills blifvit tillverkad, är en om 300 bästars!
kraft, mena efter de nya inrättningarna kan man:
derstädes tillverka machiner om 800 hästkrafter.
Utom Seraing egde Cocizerill en stor modelilfa-
brik vid Purt-des-Jemiles i Luttich, der 800 arbe-
tare sysselsattes; ett mekaniskt väfferi i Lu:tich;
äfvensom i Verviers och Aschens fabriker för Me-!
rn necaAhalav?: Ii Ardannac vid Namnineree an tanatfrår