Dev 2 OP BRSA ITU Le Men i söder om de puritanska statsstiftarne I bosatte sig ett annat slägte, som ej besvärades laf de förres samvetsskrupler. Till större delen Ivoro de ditsända af europeiska regeringar, unIder befäl af redan i moderlandet utnämnde I feodalherrar. Med en maktfullkomlighet, som lendast torde finna sin like i påfvens, när han Imed ett meridianstreck skiftade jordklotets veIstra hemisfer emellan Spanien och Portugal, hade t. ex. Carl II företagit sig, att, i förläning åt Grefve Clarendon och sju andra lorder skänka hela landsträckan emellan 32 och 36 breddsgraden, eller ungefär hvad som nu utgör staterna Nordoch Syd-Carolina, Georgien, Tennessee, Alabama och Missisippi, fastän knappast mer än en eller annan punkt på kusten då var för Europeerne bekant. Här koloniserades af de nya länsherrarnes undervasaller på vanligt europeiskt vis. Något köp af de röda folkstammarnes jord kom ej i fråga: den var ju ej mera deras, sedan det behagat en för dem okänd konung, på andra sidan verldshafvet, att skänka bort den. De fördrefvos med våld från nybyggena. Egenhändig odlingsmöda funno landets nya icnehafvare under sin värdighet; de ansågo både beqvämare och förnämare att föra slafpiskan än spaden, och skaffade sig negrer i mängd. Sålunda stodo här tre olika menniskoslag -— hvita, röda och svarta — i en hast bredvid och bland hvarandra på samma jord: alla med skilda samhällsvilkor, härledda från deras olika stam, och med tydligare kastmärken och mer outplånliga, än någon politisk beräkning kunnat påbitta eller införa. Bördsfördomar, som i gamla verlden fordrat så lång tid till sin utveckling, måste, under sådana yttre omständigheter som här, hinna slå djupare rötter och bära ymnigare frukt inom den första eller på sin höjd andra mansåldern efter koloniernas stiftelse, än i Europa på århundraden. Detta var upphofvet till Nordamerikanska statsförbundets sydligare afdelning, eller de så kallade slafstaterna, sedermera ökad genom: Virginien, Lousiana och Florida. ) Begge afdelvingarnes filialkolonier hafva hem; tat sina utmärkande egenheter från stamkolo-; nierna. . Förlorar man ej denna de norra och södra: staternas så högst olika tillkomst ur sigte, så blir det icke svårt att i Nordamerikanernas sociala förbållanden urskilja de egentligen nordamerikanskt-kristna samfundsdragen från de europeiskt-hedniska, och att i de sednares in-; blandning upptäcka orsakerna till största delen af de sjelfmotsägelser, som vidlåda Nordamerikanerras sambhällslif, och till det myckna vidunderliga, grymma och laglösa, som kastar så mörka skuggor öfver den kristna frihetens fo-. sterland. För vår kompilator borde dessa orsaker ej) vara okända, då de alla, om än mer eller min! dre uttryckligt, antydas af Chevallier och Tocqueville, dem han haft framför sig till fortgående beskattning. Koptrasten emellan det arbetsälskande, ordentliga, laglydiga, strängt sedliga, och religiösa, men tillika obetingadt frisinnade! lynnet hos Yankees, och det lättjefulla, äfventyrliga, godtyckliga och utsväfvande hos Söderns slafpatroner, borde ej kunnat undfalla honom; ej heller att det är de sednare, eller deras inflytande, som Nordamerika har att tillskrifva de svartas förtryck och de hemska utrotningskrigen mot det röda folket, medelst svärd, bränI I vin och nu sednast med blodhundar. Carolinaboernes nullifikationsakt, hvarigenom de, med en trotsighet, som fullkomligt erinrar om någon medeltidens feodalvasalls mot suveränen, förklarade sig ega en sjelfständig furstes makt i förhållande till det öfriga statsförbundet, representeradt på korgressen, är någonting äkta forneuropeiskt; och Georgiens lika öfvermodiga nullifikation af kongressens beskydd för Cheerokeeserna, när Georgierne företagit sig att sinsemellan bortlotta de förres traktatenligt erkända områden, lemnar härtill ett värdigt motstycke, alstradt af samma nationaluppfostran. Ensamt från dessa Nordamerikanska söderlänningars inverkan och exempel har man att härleda det envisa försvaret för negerslafveriet och föraktet för den svarta menniskostammen, Lynchlagarnes tillämpning och andra förföljelser mot slafveriets motståndare, förbuden mot slafvars! andervisning, tryckfribetens och brefpostens våldförande till slafpatronernas förmån etc. etc.! Följer man alla dessa vederstyggligheter steg ör steg på spåren, så upptäcker man utan möla deras ursprung i de fördomar, som slafsta:ernes grundläggare öfverfört från den gamla: verlden, och som: vidare utbildats i den nya, senom en förut ouppnådd fulländning af kastskilnad; men att deremot allt det goda, som sträfvar att hejda och bekämpa dessa oarter melelst lag och rätt, tillhör Nordamerikanernes pfflentligt erkända och oförfalskade samhällsording. Denna väsendtliga, på sanning och sakörbållanden grundade distinktion skulle likväl alva i förhand undanröjdt sjelfva utgångspunkEr Å YT e je me ÖfO MF ÅL ft R PA mA a