Dev 2 OP BRSA ITU Le
Men i söder om de puritanska statsstiftarne
I bosatte sig ett annat slägte, som ej besvärades
laf de förres samvetsskrupler. Till större delen
Ivoro de ditsända af europeiska regeringar, un-
Ider befäl af redan i moderlandet utnämnde
I feodalherrar. Med en maktfullkomlighet, som
lendast torde finna sin like i påfvens, när han
Imed ett meridianstreck skiftade jordklotets ve-
Istra hemisfer emellan Spanien och Portugal,
hade t. ex. Carl II företagit sig, att, i förlä-
ning åt Grefve Clarendon och sju andra lorder
skänka hela landsträckan emellan 32 och 36
breddsgraden, eller ungefär hvad som nu ut-
gör staterna Nord- och Syd-Carolina, Georgien,
Tennessee, Alabama och Missisippi, fastän knap-
past mer än en eller annan punkt på kusten
då var för Europeerne bekant. Här kolonise-
rades af de nya länsherrarnes undervasaller på
vanligt europeiskt vis. Något köp af de röda
folkstammarnes jord kom ej i fråga: den var
ju ej mera deras, sedan det behagat en för
dem okänd konung, på andra sidan verldshaf-
vet, att skänka bort den. De fördrefvos med
våld från nybyggena. Egenhändig odlingsmöda
funno landets nya icnehafvare under sin vär-
dighet; de ansågo både beqvämare och förnä-
mare att föra slafpiskan än spaden, och skaf-
fade sig negrer i mängd. Sålunda stodo här
tre olika menniskoslag -— hvita, röda och svarta
— i en hast bredvid och bland hvarandra på
samma jord: alla med skilda samhällsvilkor,
härledda från deras olika stam, och med tyd-
ligare kastmärken och mer outplånliga, än nå-
gon politisk beräkning kunnat påbitta eller in-
föra. Bördsfördomar, som i gamla verlden for-
drat så lång tid till sin utveckling, måste, un-
der sådana yttre omständigheter som här, hinna
slå djupare rötter och bära ymnigare frukt in-
om den första eller på sin höjd andra mans-
åldern efter koloniernas stiftelse, än i Europa
på århundraden.
Detta var upphofvet till Nordamerikanska
statsförbundets sydligare afdelning, eller de så
kallade slafstaterna, sedermera ökad genom:
Virginien, Lousiana och Florida. )
Begge afdelvingarnes filialkolonier hafva hem- ;
tat sina utmärkande egenheter från stamkolo-;
nierna.
. Förlorar man ej denna de norra och södra:
staternas så högst olika tillkomst ur sigte, så
blir det icke svårt att i Nordamerikanernas
sociala förbållanden urskilja de egentligen nord-
amerikanskt-kristna samfundsdragen från de
europeiskt-hedniska, och att i de sednares in-;
blandning upptäcka orsakerna till största delen
af de sjelfmotsägelser, som vidlåda Nordameri-
kanerras sambhällslif, och till det myckna vid-
underliga, grymma och laglösa, som kastar så
mörka skuggor öfver den kristna frihetens fo-.
sterland.
För vår kompilator borde dessa orsaker ej)
vara okända, då de alla, om än mer eller min- !
dre uttryckligt, antydas af Chevallier och Toc-
queville, dem han haft framför sig till fortgåen-
de beskattning. Koptrasten emellan det arbets-
älskande, ordentliga, laglydiga, strängt sedliga,
och religiösa, men tillika obetingadt frisinnade!
lynnet hos Yankees, och det lättjefulla, äfven-
tyrliga, godtyckliga och utsväfvande hos Söderns
slafpatroner, borde ej kunnat undfalla honom;
ej heller att det är de sednare, eller deras in-
flytande, som Nordamerika har att tillskrifva
de svartas förtryck och de hemska utrotnings-
krigen mot det röda folket, medelst svärd, brän-
I
I
vin och nu sednast med blodhundar. Caroli-
naboernes nullifikationsakt, hvarigenom de, med
en trotsighet, som fullkomligt erinrar om någon
medeltidens feodalvasalls mot suveränen, förkla-
rade sig ega en sjelfständig furstes makt i för-
hållande till det öfriga statsförbundet, repre-
senteradt på korgressen, är någonting äkta forn-
europeiskt; och Georgiens lika öfvermodiga nul-
lifikation af kongressens beskydd för Cheero-
keeserna, när Georgierne företagit sig att sins-
emellan bortlotta de förres traktatenligt erkän-
da områden, lemnar härtill ett värdigt motstyc-
ke, alstradt af samma nationaluppfostran. En-
samt från dessa Nordamerikanska söderlännin-
gars inverkan och exempel har man att härle-
da det envisa försvaret för negerslafveriet och
föraktet för den svarta menniskostammen, Lynch-
lagarnes tillämpning och andra förföljelser mot
slafveriets motståndare, förbuden mot slafvars!
andervisning, tryckfribetens och brefpostens våld-
förande till slafpatronernas förmån etc. etc.!
Följer man alla dessa vederstyggligheter steg
ör steg på spåren, så upptäcker man utan mö-
la deras ursprung i de fördomar, som slafsta-
:ernes grundläggare öfverfört från den gamla:
verlden, och som: vidare utbildats i den nya,
senom en förut ouppnådd fulländning af kast-
skilnad; men att deremot allt det goda, som
sträfvar att hejda och bekämpa dessa oarter me-
lelst lag och rätt, tillhör Nordamerikanernes
pfflentligt erkända och oförfalskade samhällsord-
ing. Denna väsendtliga, på sanning och sak-
örbållanden grundade distinktion skulle likväl
alva i förhand undanröjdt sjelfva utgångspunk-
Er Å YT e je me ÖfO MF ÅL - ft - R PA mA a