SS TC ee TE
med vunnes ej mycket. Utgifterna för kriget vor
gifaa och, om vi ej understöddes afandra natione
vore ej några fördelar att förvänta. Danmark ha
mycker skuld i England; detta skulle int:esser
sig för att Danmark vore i tillfälle att betala sin
utelöpande förbindelser; Eagelska Reg. protegera
sina undersåtare; det vore ej troligt, att den skul
le göra est undanteg i detta fall för Sverige. V
kunde för ?3, af varorna undvika att betala de
Sundska tullen om Götha Kanal begagnades. Ma
hade varit betänkt på inrättande af bolag för bog
sering å kanslen; en motion vor2 i detta afseerd
väckt; trodde att om denna bifölles man atagit et
stort steg framåt, och att det skulle göra slag
saken och åstadkomma hvad som ej kunde vänta
af underhandlingar med Danmark; ty, enligt Tal:
erfarenhet i denna sak, hade man af underhand
lingar i ministeriel väg ej något godt att vänta.
Hr Brinck instämde med Hr Schartau och re
servanten och beklagade, att Utisk. fästat så lite
uppmärksamhet vid en sak af sådan vigt, och at
pluraliteten ej låtit fosterlandskänslan här var
öfvervägande, då resultatet blifvit helt annat. Hva
och en torde lätt fiana de svårigheter ett segland
fartyg bar att bekämpa, som måste ankra på ens
öppan redd som Helsingörs, och att de: då är an
geläget att så hastigt som möjligt klarera. Fög
tillfälle vore att söka konsulns medverkan för at
vinna rättelser; ty mången gång måste skopparen
då han anländer till Helsingö.s redd, med botten
refvade märssegel, med lifsfara gå till ankars; d
är det ej tid att söka konsuln, utan så fort sor
möjligt begifva sig derifrån för att ej äfventyra far
tyg och last. Danmarks financiella ställning rör
de ej Sverige, som lika litet beböfver bafva und
seende med Danmark, som Dinmark lärer hafv:
det eller någonsin hafi ömmande känslor för Sve
rige. I afseende derpå att Sverge ej betalade kög
re tull, än andra nationer, erinrade Tal., att Sve
rige hade att följa traktaster, som bestämma tullar
till 4 proc. af varuvärdet. Det hade dock blifvi
ådagalagdt, att Svenska fartyg måst vidkännas så
dan f:ån 2 å 3, ända till 6 å 7 proc. Hemställde
om traktaterne på sådant sätt blifvit uppfyllda och
om representationen bör låta tillfället gå ur hän:
derna att till K. M. frambära önskan om rättelse
detta afsaende; trodde att Svenska regeringen i den.
na Ständernas framställning erhålla ett säkert stöd.
ty å2t är genom nationens gillande och bifall til
dess regerings handlingar, de först erhålla en bo-
tydelse i den politiska vågskålen, som af andra re-
geringar måste respekteras. 1 aseende på förde-
len af transporten på Götha Kanal, vore tankarne
nu mera delade. Hvilka dessa fördelar än vore,
trodde Tal., att kanaleb ej tillkommit för att und-
gå erläggande af högre tullafgifter i Helsingör, än
trakiaterne föreskrifva. I afseende på det yttrande
att Sverge borde vara belåtet med det öfverklaga-
de förhållandet då andra nationer äro belåtna, er-
inrade Tal. att Sveriges kuster vid Öresund sträc-
ka sig lika långt som Danmarks, om icke längre.
Då således minst hälften af sundet tillhörde Sveri-
ge, vore det hård! att vi skulle erlägga ens så hö-
ga tullafgifter, som traktaterna innehålla.
Hr Halling: Flere Talare hafva i denna sak
redan uttryckt hvad jsg ämnade framställa, så att
jag icke har mycket att tillägga. Såsom på när-
mare håll åskådare af ifrågavarande beskattning,
vill jag dock derom yttra några ord. Om rikets
sannskyldiga nytta någonsin varit i fråga, så är
det i detta fall. Tungt vore det för ett folk, som
i 25 år suckeat under tyngden af stora bördor, för
att vara sjelfständigt och åtnjuta aktning af andra
nationer, att behöfva likasom tigga om nåd, då
det endast begär rätt. Ingen Talare har yrkat, att
Sverge bör befrias från hela tullen, men alla in-
stämma deri, att traktaterna skola efterlefvas, och
att Sverge bör återfå hvad det, i strid med dem,
måst utbetala. Jag tror derföre, att representatio-
nen skulle illa motsvara sin bestämmelse, om den
ej, såsom Hr Schartau i sin motion önskat, utta-
lade sina åsigter i denna sak och sålunda gåfve Re-
geringen ett stöd för ett kraftigt språk mot ifråga-
varande förtryck; ty jsg kan ej finna annat, än att
det är ett förtryck, och ej det minsta, att et: folk
pålägges af ett annat en skatt, högre än det un-
der andra politiska förhålianden, än de, som nu
ega rum, åtagit sig. Jag har aldrig betviflat, att
ju svenska regeringen skulle hafva så mycken akt-
ning hos den danska och andra regeringar, att in-
gen bör taga illa vid sig, om Sverge söker att
varda bibehållet vid sin gamla rätt, att ej beskat-
tas utöfver traktaternas innehåll. Det är ej obil-
ligt att allvarligt yrka befrielse från erläggande af
högre tull, än som en gång är aftaladt och i ord-
ningen derefter, återbäring af hvad som blifvit obe-
hörigen affordradt. Visserligen är det sanpt, att!
Danmarks financiella ställning ej är serdeles för-
delaktig. Men ingen nation torde vilja göra Sverge
förebråelser derför, att det söker återvinna en för-
lorad rättighet. Danmark är välingen fattigkoloni,
som beböfver lefva af andra nationers bidrag, åt-
minstone ej sådane, som skulle tillkomma i strid
med traktater.
Man har äfven sagt, att Götha kanal vore en
afledare för passagen genom Öresund. Jag med-
gifver visserligen, att det är lyckligt, att tillfälle
dertill sålunda gilfves; men det kan ej bogagnas i
dem mån, att nämnde kanal kan anses vara af så-
dant inflytande, som man med densamma åsyftat.
Jag önskar derföre, att Ståndst måtte återremit-
tera förevarande utlåtande i den akt och mening,
att Utskottet måtte fatta mer värme för denna sak
och, såsom Stiåndet, inse, att om ock, mot förmo-
dan, ingen verkan deraf skulle uppkomma, man
åtminstone icke försummat tillfället, att uti un-
derdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t uttrycka, buru
nära. ifrågavarande sak ligger nationen om hjortat,
och att nationen ej vill spara några uppoffringar,
för att vinna rättelse i det öfverklagade förhål-
landet.,
Hrr Helleday, Wedberg, Wallen och Langenberg
örenade sig med Hr Halling.
dr Morsing hade väntat, att Utskottet med mer
värma skulle hafva omfattat denna fråga, i synner-
ret som hela Ståndet instämde med Motionärens
sigter, vid remissen af motionen. Utskottet hade
vordt iohemta upplysningar, hvilka orsaker hittills
rållat uteblifvendet af ett önskligt och påräknadt
esultat af vår Regerings åtgärder. Som preus-:
iska rvaoarinföLS fraktat mod dan danakla nan Assn Ia