FRANKRIKE. Den kommission af Deputerade kammaren som blifvit utsedd att yttra sig öfver regeringen förslag om ångbåtsliniers inrättande på staten bekostnad emellan Frankrike samt Förent Staterna, Vestindien och Sydamerika, har np till kammaren inkommit med sitt betänkande Denna kommunikation är föreslagen i en gan ska stor skala. Ängfartyg af 450 hästars kral komma att begagnas för sjelfva bulvudlinierne och af 220 hästars kraft för bi-linierna. FE: linie går från Havre till NewYork, en anna från Naates till Rio de Janeiro, en tredje frå? Bordeaux och Marseille till Havana, med anlö pande af Martinique, Guadeloupe, St. Thomas Porto, Rico och Cap Hayti. Den linien, son går till Rio de Janeiro, rigtas öfver Lissabon Gorea, Fernambuco och Bahia. — Tvenne bi linier utsträcka kommunikationen till Veracruz Tampico, Galveztowa, Nya Orleans, Chagres Cartbagena St. Martha, La Guayra, Montevi deo och Buenos Ayres. — Regeringen had de begärt ett anslag af 25 millioner francs fö) att sätta denna plan i verkställighet. Kom: missionen, som gjort några tWillägg dervid, före: slår att bevilja 28,400,000 francs, För denn: sumina skulle byggas 44 ångfartyg af 450 häst. krafter, och 4 al 220. En process, som lofvar att lemna vigtigs och intressanta upplysningar i afseende på sla get vid Waterloo, lärer komma att blifva an: hängig i Pärskammaren. General Berthezent har skrifvit ett bref till utgifvande af biogravhies des comtemporains, hvari han beskyller chefen för marskalk Grouchys generalstab, general Lesenecal, för förräderi vid näsande tillfälle. En brorson af denne general, hvilken numera aflidit, skall hos Pärskammarens president, Pasquier, hafva begärt en undersökning i målet, hvilket naturligtvis skulle komma att äfven röra marskalk Grouchy, BELGIEN. Äfven Belgiska regeringen har rigtat sin uppmärksamhet på vigten af snabba kommunikationer med Förenta Staterna i Norra Amerika. Ett förslag om inrättande af en ångbåtslinie emellan Ostende och NewYork har nu blifvit bifallet i Representantkammaren, med 352 röster emot 40. HOLLAND. Generalstaternes första kammare har bifallit de grundlagsförändriagar, regeringen föreslagit och andra kammaren antagit, samt en, hvarom fråga blifvit väckt af ledamöter inom nyssnämnde kammare. För att kunna fatta definitift beslut i grundlagsfrågor, fordrar konstitutionen ett dubbelt antal ledamöter i andra kammaren emot vanligt. Provincial-ständerna, hvilka välja ledamöter i denna kammare, komma nu att vid sina nästa sammanträden utse dessa ledamöter. Tra Arga Dr