blifva menniskor eller att bruka sitt förnuft och
sin frihet. Genom folkskolans framgena och o-
albrutna gång befordras detta ändamål allt mer
och mer: och samhället får till slut intet an-
nat än menniskor inom sitt sköte, hvilka med
förnuft och fri vilja utvecklas till medborgare
för ett samhälle, som är högre än detta och
der alla bättre än här känna, att de äro lika in-
Gud, lika inför lagen och lika inför hvar-
andras ögon.
2:0 Ökades derigenom landets ekonomiska
tillgångar. Jorden frambringar alldraminst hos
igonting af sig sjelf. Beräkning, kunska-
per, skicklighet och erfarenhet fordras i landt-
bruket som i andra yrken, om det skall gifva
afkastning. Men huru kan beräkning,
skaper göra sig gällande, om ej eftertanken
emanciperad ur bojorna af gammal häfd och
drens bruk, och om ej hågen är väckt för
läsning i allmänbet och således äfven af de skrif-
ter, der undervisning i landtmannayrken med:
delas.
3:o Spridning och uppköp af folkskrifter,
hvilka nu, ymnigare än fordom, författas och
tryckas för folkets räkning, skulle genom folk-
skolan befordras och med detsamma ändamålet,
som dessa fosterlandsvänner åsyftat, lättare vin-
Das.
4:o Folkets upplysning skulle fördelaktigt
verka tillbaka på folklärarne. Dessa skulle
icke kunna (så vida de ville bibehålla sitt an-
seende,) ja knappt våga, att mot en bildad all-
mege på sockenstämmor, på predikstolen och i
det dagliga umgänget, förhålla sig så okunnigt,
tafatt, eller egenmäktigt som en eller annan af
det andeliga ståndets ledamöter nu tillåter sig
emot den obildade allmogen. Det skulle icke
då gå an, att med maktspråk afgöra allt och
att med blotta anvisningen: adet står så i ka-
techesen, afspisa åhörarne. Det gilfves äfven,
hvad religionen beträffar, så kallade articuli
misti, för hvilka åhöraren har rätt att fordra
rationell reda af sin lärare. Och för denna redogö-
relse torde, under suppositionen af en allmännare
utbredd folkupplysning och af ett äfven hos fol-
ket emanciperadt ratio, mången lärare i med-
vetandet om sin egen ringa rationella bildning
med skäl frukta.
3:o Likaledes skulle många intriger, kaba-
ler och bedrägerier, som nu ske vid preswval
och andra tillfällen, der allmogen äro agerande
personer, icke vara så lätta att verkställa. Blotta
tonen och orden i en predikan eller i ett riks-
dagstal, hvilka båda kunna vara för tillfället
lånta, skulle då icke kunna dåra en upplyst all-
6:0 Och slutligen, för ett sammanfatta flera
fördelar på ett bräde, folket skulle icke så lätt
falla i händerna på lycksökare, gnidare och
advokater. I hbandel och vandel, hemma och
på marknadsplatsen skulle de icke så lätt kun-
na bedragas. Det uppväckta och till lefvande
verksamhet ledda förståndet skulle bortskräda
mycken orenlighet och osnygghet, hvaraf bon-
dens husliga lif vu befläckas och minga grof-
va sinligbetens njutningar skulle lemna rum för
ädlare sysselsältningar, Hatet till allt hvad
herre heter, som nu ofta utan grund plågar
bondens sinne, skulle upplösas antingen i vän-
skap eller i klart medvetet förakt, hvilket
medför vida misdre moralisk och politisk våda
än ett doldt och oredigt agg. Aktningen för
sannt upplysta lärare och öfverhetspersoner skul-
1e stiva i jembredd med allmogens ökade akt-
ning för sig sjelf, och i allmänhet skulle alla
sambällsband, som förtjena det, starkare till-
knytas.
) Det är ändå kuriöst, att de, som äro lika inför
den Alltseendes ögon, icke äfven skola vara det
inför menniskor, som äro mindre klarsynte och
skarpsynte. Hvarifrån kommer detta månd tro?
pa sr a