Utskottsbetänkandet, lagd till grund för tre Stånd
beslut. Om Talaren ej missminde sig, bads de
värde Ledamot, som nu talat om det första våd
liga steget, just varit en af deifrigaste försvararn
för Prestestårndets grundlagsvidriga handlingssät
att grunda ett beslut på en slik reservation. Or
således Statsutskottet begått ett misstag med arf
vodet åt Professor Retzius, så vore det ej först
gången Ständerna varit mindre nogräknade me
formen. Försvarade för öfrigt Utskottets rätt, äfve
eniigt formen. Nyttan af Carolinska Institute
hade Talaren hört vitsordas af de mest sakkunnig
män, men visste dessutom, att medicinska studi
um i vårt land behöfde upphjelpas, hvarpå bäst
beviset vore den omständighet, att förmögne sven
sko män ofta måste resa öfver till Danmark, fö
att söka läkarebiträde, dervid åtföljde stundom a
läkare, som i Sverge anses utmärkt skicklige. Hvar
serskildt Professor Retzius vidkommer, så vore han
snille och verksamhet, samt stora uppoffringar fö
vetenskapen, så allmänt erkände, att Ståndet mer
glädje borde omfatta detta tillfälle, att med et
arfvode, eburu högst ringa det än vore, visa fäder
neslandeis tacksamhet. (Härvid hördes någon yttra
hå! hå! det var grannt!l)
Lars Larsson från Elfsborgs Län: Om han e
missminde sig, så erhöll Carolinska Iastitutet äf.
ven vid sistlidne Riksdag förögadt anslag. Da
tyckes sålunda nu kunna vara belåtet utan ytter.
ligare understöd, heldst, honom veterligen, det un:
der tiden icke erhållit ökad verkningskrets, och er
sådan ej varit af behofvet påkallad. Universite-
terna hafva berömda medicinska fakulteter, och
prakiisk bildning i läkareyrket synes äfven de
kunna vinnas. Carolinska Institutet är hufvudsak-
ligen en bildningsanstalt för läkare, som anställas
vid armeen; och skäl syntes icke vara förhanden,
att från ena Riksdagen till den andra alltjemt taga
Ständernas tålamod och frikostighet i anspråk, me-
delst begäran af ökade anslag.
Strindlund: Om han kunde tillerkänna Medici-
De Profsssorerna före Riksdagen motionsrätt, så
skulle han biträda hvad Anders Andersson nyss
yttrat. — Iogalunda kunde han godkänna samma
värde medbroders tolkning af 37 riksdagsordnin-
gen, ty hvar och en, som rätt läser den, finner,
att den endast tillägger Statsutskottet rätt att di
rekt från Kongl. Maj:t emottaga och behandia
Konungens proposition om statsverkets tillstånd
och behof m. m. . Väl lärer Hr von Hart-
mansdo:ff på Riddarhuset under en diskussion haf-
va nämnt, det han önskade, att hvad läroverks-
kommittsn begärt, skulle beviljas, men någon mo-
tion angående ifråzavarande arfvode till Professor
Retzius bar han icke väckt. Kunde således ej an-
nat än vidhålla sitt påstående.
Sven Heurlin från Kronobergs län: aDet fianes
de, som nekade till alla nya anslag. En sådan me-
ning vore fjerran från bonom att biträda. Då ett
anslag är begärdt för e:t godt, ett för menniskan
bildande och högst gagnebigt ändamål, skole vi ej
vara njugga med statens medel, ty med detsamma
som vi befordra nyttiiga bildningsanstalior, föra vi
fäderneslandet ett steg framåt uti sannt välstånd
och lycka och bidraga till uppnående af statens
bögsta mål. Kunde icke föreställa sig, det någon
inom Siåndet satto så litet värde på menniskolif,
att hen skulle vilja neka ett ringa anslag till för-
kofran af den för menniskoslägtet så välgörande
läkarevstenskspen, hvilken i vårt land ännu icke
lärer stå på så bög ståndpunkt som i andra län-
der, man hvilken Professor Retzius, med stora upp-
offeingar af inkoraster och möda, fört ett stort steg
framåt, och ännu fortfar att med sin ihärdighet, sin
lärdom och sitt snille uppbjelpa. Bad de värde
ståndsbröderna besinna, att det vid universiteterna
icke är tillfälle till den praktiska öfning, hvilken
hufvudstaden med sina många lazaretter erbjuder.
Johan Jakob Rulberg var väl ej särdelss böjd för
beviljonde af nya anslag, men ville likväl medgifra
hvad Utskottet tillstyrkt, utom hvad angår det åt
Professor Retzius föreslagna arfvode ef 400 Rdr
och det sednarte endast på den grund, att Utskot-
tet gjort en sådan tillstyrkan, ulan all den är för-
anledd af någon motion. Christen Andersson från
Skånsa och Anders Göransson från Dalarne insiäm-
de med Heurlin.
Håkan Nilsson och Per Pålsson, begge från Skå-
ne, förenade sig med Rutiberg. Johannes Christof-
fersson från Kronobergs län. Enär Sverige icke
är mäktigt nog att underhålla andra lårdomsanstal-
ter, än de, som äro oundgängeligen nödige, ansåg
han sig snarare böra tillstyrka Carolinska Iostitu-
tets upphörande vid nu varandes lärarepersonals
bortgång.
Peter Persson i Örebro län omnämnde en skick
lig läkare i hans hömört såsom exempel derpå, att
skicklige män bildas på ifrågavarande institut. Per
Jönsson från Christianstads län, Trysn från Öster-
göthland och Bengt Gudmundsson från Halland ita-
lade äfven för bifall till betänkandet och framställ-
de, dels huru det tillkommer univorsiteterna att
meddela don theoretiska insigten uti läkare-veten-1
skapen, men att intet ställe i riket finnes, hvilket
lemnar ett så ypperligt experimontalfält för den
praktiska öfoingen, som hufvudstaden, och att Ca-
rolinska Institutet till följe derutaf är af en obs-
räknelig vigt; dels att Professor Retzius, hvilken e-
sger den ryktbarhet såsom anatom, att han vid hvil-
ket utländskt univarsitet som helst skulle med nöje j
blifvit emotitagen, Och der erhållit mångdubbelt
större inkomster, än de ovanligt knappa, som hen
här åtnjutit, likväl baft den sanna patriotism att,
nästan uten all uppmuntran, stanna qvar i foster-
landet. för att gagna det; så att Sverige står i
gtora förbindelser till honom. Dock yrkade Bengt
Gudmundsson, i likhet med Hr: von Troils vid nt-
låtendet fogade rTeservation, att Professorn Retzii
arfvode måtte uppföras på allmänna indragnings-
staten. Det öfriga af debatten bestod i förklarin-
gar af ett par ledamöter, af deras förra yttranden.
I frågan om General-landtmäteri- kontoret bestred
Peter Gabrielsson från Kronobergslän i ett skriftligt
anförande, det af Statsutskottet tillstyrkta förhöjda
anslag. Fann icke Öfverdirek!örens för rämndes kon-
tor embetes vigti någon mån förnärmas genom det
löneanslag, han förut innehaft, och samma lönean-
slag syntes också fullt tillräckligt till en i alla af-
senden hederlig utkomst. Bosiällsrum samt 4600 .
Rdr bko och 452 tunnor spannemål tyckas väl bö-