ANITA VI DINIVGEIUL VULPJAUUD IUR LIV VU vI5 ARTS Bfr
huncrade sedan af Europeiska nationer, då Afrikas
olyckige innevåsare första gången rycktes från de-
ras hem, af dena tidens kringfarande Portugisare,
för ait arbeta i deras nyligen upptäckte och in-
kräktade besittniogar i pya verldes. Exemplet
följucs derefter af alla Europas stora sjömakter,
hvilka efter hand erhöllo landsträckor på Amerikas
öar och fasta land. Man uppskattar till trettio mil-
lioncr antalet af de Afrikaner, som blifvit våldsamt
hezntsde från deras fädernebygder, för att tillfreds-
stälia Europeernes vinningslystnad.
Na-a trebuadrade år hade tilländalupit, innan
deiva ofverariina våld väckt någon allmännare upp-
mä:ksamhet, i förening med ett allvarligt bemö-
danda för dess upphäfvande på menniskovännernas
sida. Det hade funnits några goda mennmiskor ua-
der dsuna tidpunkt, och det af olika religioner,
som otvetydigt fördörat slafbandeln. Mon det blef
likväl förbehållet en ännu lefvands utmärkt enskild
mar, Thomas Clarkson, att taga första steget för
frowkallandet af något systematiskt och väl rigtadt
anfa!l smot ett ondt, som så länge haft bestånd och
Uuppniit en fruktansvärd styrka.
Thomes Clarksons uppmärksamhet synes hafva
bliivi: fåstad på siafkendeln, genom vice kansleren
vid universiteiet i Cambridge, Doktor Peckands
anbud af ett pris till författaren af det bästa latin-
ska försök att bosvara frågan: cAr det rätt att gö-
ra endra till slafvar, emot deras vilja?s Thomas
Qlarison var en af de täflarde om priset och han
vann det.
För honom blef det likväl nödigt att förut un-
derräita sig om de förnässta fakta, som rörde det
ämns, som han skulle behardla; och det var under
loppse: af denna undersökning och i följd af de der-
af hå Aytande reflexiozer, som han förnam vidden
af det onda, hvarpå havs tamka af försynen blifvit
frigtad. Haan kände sig kallad att uppoffra sitt lifs
vår, och, om så skulle erfordras, hela sin lefnad,
till dei svåra men högst intressanta försöket att å-
stadkomma slafhandelns afskaffande, så långt som
Britiiska undersåter voro invecklade i dess utöf-
ning.
För att göra sig ett begrepp angående omfånget
ef dot arbete, som Ciarkson åtog sig, behöfver man
blott besinna, kuru det ar bestyrkt, att af 70,000
slefvsr. som för femtio år sedan årligen fördes i-
från Afrikanska kusten, hälften transporterades i
ritiiska fartyg, och att omkring 500 sådana voro
sysselsatta i och för denna omenskliga handel:rö-
telse.
Tjuzu år erfordrades, innan Englands regoring
kung2 förmås att förstöra en handel, hvilkens fort-
farande högligem yrkades af de brottsliga personer,
som förde den, i trots af Wilberforces enkla och
ädla vältelighet, samt alla förenade bemödanden af
Eng!:sds utmärktaste statsmän och talare, ibland
hvilka oarmnen Pitt, Fox och Burke finnas på den
sida, sam ifrade för slafveriets afskaffande.
Mo är skyldig härvid nämna, att, till följd af
senfårdigke:en på den verkställande maktens i Eng-
land sida, Danmark fick hedren af att taga första
steget ibland alla Europas nationer till slafhan-
delzs afskaffande.
De: fianes nu ingen europeisk eller trans-atlan-
tisk makt, som icke förklarat den afrikanska slaf-
handeln olaglig, och den karakteriserades vid kon-
gressen i Wien år 148135 med rätta såsom ett gis-
sel, hvilket alltför länge ödelagt Afrika, vanärat
Europa och bedröfvat menskligheten; men man må-
ste boklsga, att en handel, som af lagarne var för-
bjudez, likväl länge blifvit utöfvad af alla de län-
ders undersåtare, som hade ogillat den.
Detta var olyckligtvis fallet i de engelska kolo-
nierna, å:minstone i några år; och i synnerhet på
den ö, som, mest aflögsen från moderlandet, var
närmast till afrikanska kusten, Mauritius, hvarest
öfver 40,000 slafvar olagligen blifvit införde.
Genom en följd af lagstiftningsåtgärder, hvilkas
verkställighet raähända var mera kraftlös än an-
nerstädes, i samma mån, som kännedom spridde
sig om det förakt, hvari denna menniskohandel
bölls izom England, upphörde den ändtligen helt
ech hållet i dess kolenier, icke endast i lagen, utan
i geraingarne.
Den svårighet, som förefinnes, att afskaffa slaf-
handelz, der slafveriet existerar, kan tillskrifvas
bristea på känsla för mensklighet och dygd hos de
menigheier, ibland hvilka denna förfärliga källa
till morsliskt förderf begagnas, och hvilket beröf-
var lagen dess kraftigaste stöd.
Det är ej behöfligt uppräkna alla de länder, i
hvilkas kolonier lagarne för slafhandelns afskaf-
fande blifvit våldsamt öfverträdde. Ibland dessa
torde dock franska vestindiska öarna och ön Bour-
bon, som tillhör samma makt, synnerligen förtjona
uppmärksamheten. Den sednare i synnerhet tyckes!
för det Närvarande erbjuda ett motstycke till Mau- :
ritii historia.
Mea det finnes länder, i hvilka Afrikas infödin-
gar ännu införas, i trots af lag och den civilise-
rade och kristna veridens högsinnade rösi — in-
föras måhända i större antal och under biomstän-
digheter af lika, om icke större vigt, fän de, som ut-
märka slaftandeln i någon annan period af dess
historia.
Eresilien samt spanska öarna Cuba och Porto-
Rico cemottaga en stor del af de slafvar, som nu
föras ifrån Afrikas kust och som uppskattas af en
nitisk vän af Negrerna, Mr Button, till mer än
400,000 årligen. Portugisare, Spanjorer och invå-
nare af Nordamerikas förenta stater synas vara
djupt invegklads i brottsligheten, att föra denna
hende! på de här ofvan omtalade platser.
isfhandelns verkan, sådan den föres på Afrikas
d, har varit och är ännu, att förtorka käl-
lorn ör den lagliga handeln med denne stora
verldsdel, att tvinga tillbaka civilisationens flod,
som eljest öfverallt i verlden har en önskvärd
framsåag, och att förmörka — nästan utsläcka
evanselii ljus på denna mörka del af jorden.
Om vi vända 088 ifrån ämnet om slafhandela och
dess verkningar på det land, som den så grymt
beröfvat sina barn, för att skåda dem i deras fån-
genskap uti andra länder, möter oss ett ännu smärt-
sammare skådespel, Ett nedtryckande arbete, en
knapp tillgång på lifvets förnödenheter, ständiga
bestraffningar och en nästan allmän demoralisa-
tion, äro de utmärkande dragen ar slafveriet, och
RM. so oe 2