gående, Derefter upplästes åtskilliga skrifter
ett tal af Hr Erkebiskopen, ett af Engelsk
Pastorn Hr Scott, som hufvudsakligen redo
gjorde för nykterhetslöreningarnas tillvext i an
dra iänder. Hr Doktor Sonden föredrog e
fysiologisk afbandling med afseende på dagen
ämae, ganska väl skrifven. Derefter uppträdd
Sir Joan Ross, och under en allmänt spänt
uppmärksamhet läste på Svenska, med en ren
het i uttalet som man icke skulle hafva vän
tat af en utlänning som ej längre vistats
Sverige, en framställning angående den erfa
renhet han uader mångåriga sjöresor kring al
la verlåshaf samlat angående den olika verka
af starka dryckers begagnande eller återhåll
samhet derifrån, på sjömännens helsa. Resul
tatet af hans iakttagelser hade oföränderligt va
rit, att de, som brukade förtära dagligen elle:
annars ymnigt rumm, grogg eller andra spiri
tuosa, alltid varit mera utsatta för de het:
klimaternas febrar och inflammatoriska sjukdo.
mar, än de återhållsamme. Detta hade föran-
ledt honom, att under sin Nordpolsexpeditior
ofta längre tid afhålla sig sjelf och sin besätt.
ning från bränvin och rumm, just då de be:
funnit sig i de kallaste trakterna. En gång ha
de de i ivå månaders tid lefvat utan alla spi.
rituosa, medan kölden ingen gång understigi
46 grader och gqvicksilfret hela tiden vari
fruset. Denna återhållsamhet ensam tillskre
han, att en nästan fullkomlig helsa oaktadt en
så förfärlig temperatur varit rådande bland be:
sättningen, och sjelf, ehuru 20 år äldre än nåi-
gon at de öfrige, hade han icke en enda gång
mått illaa Han hade ansett för en pligt at!
meddela dessa upplysningar, som också utan
tvifvel för nykterhetens sak äro af stort in.
tresse.
Efter bonom talade Öfverste af Forssell. Ean:
framställning var ej lång, men såsom det me-
sta danne författare skrifvit, utmärkt klar, lätt-
fattiig och målande. Den gick hufvudsakliger
ut på, hvad vi, för vår del alltsedan denna tid-
nings början, ansett böra tills vidare utgöra det
rätta och förnämsta föremålet för en nykter-
hetsförenings bemödanden i Sverige, neml. at
aiskaffa bränvinets pjutande såsom daglig pläg-
sed bland de bättre klasserna, d. v. s. såsom
sällskap till maten vid måltiderna, för att dy-
medelst verka med exempel, och han föreslog,
att i de pastorater på landet, hvarest nykter-
hbetsföreningar hunnit bilda sig, kyrkoherdarne
sjelfve må lägga bort bränvinsbordet, samt upp-
manada presterskapet att äfven i sina tal till
församlingen varna mot missbruk af denna dryck.
Detta anförande, åt hvilket vi med nöje skole
lemna en plats i vårt blad, om det blifver oss
benäget meddeladt, afhördes med stort intresse
af sällskapet i salen, men det tycktes icke va-
ra alideles sak samma med ordföranden; tvärt-
om företog han sig att likasom snusa till
Er af Forssell sägande, att denna samman-
komst ej varit ämnad till motioner och öf-
verläggningar och att om han vetat, att Hr a!
Forssell i sitt tal ämnade göra någon motion.
så hada han ej bppropat honom. (Hr Forssell
var likväl, som bekant är, den som först häri
landet satte sig ispetsen för en nykterhetsförening,
innan den sednare formen deraf tillkom.) Slut-
ligen höll Hr kyrkoherden i Jakob, Doktor Pet-
tersson äfven ett tal, hvari han egentligen re-
dogjorde för sin ställning och tänkesätt med af-
seende på nykterhetssaken, hvilka vi ej helt och
hållet kunde fatta vidare, än att han älskade
radikala medel, men ej öfverdrifter; han ville e
vidröra frågan om bränvinets missbruk från pre-
dikstolen, men skulle ej admittera dem, som
brukade öfverlasta sig, till Herrans nattvard
0. s. v. samt slutade med en lång bön; allt :
den städade stil och de valda ordasätt, hvilka
tillhöra honom såsom predikant. Sammankom-
sten slutades kl. 9.
——
— Tidningarne från Skåne, med dagens post,