nn nt RR Rn RR a AA
icke, att en stor statslyx kan för vårt lard fiaxas
nyttig och nödig, men möjligen torde upplysningar
derom vara att isförvänta, och man således kuana
bedöms, huruvida det nuvarande anslaget kan fin-
nas tillsäckligt eller icze. Det är alltid en obe-
haglig sök ast tala om indragningar och förminsk-
piagar; jag tviflar deromot icke, att, sedan ansla-
get så lämge fortgått, fastmor en och anman skulle l
fianas, som af ett nit, hvilket jag icke vill miss-
tyde, heldre talade em förhöjningar. Man frågar,
om landets belägenhet under de sista 47 åren blif- )
vit så försämrad, att det ej skulle kunna bestå sin
Konung hvad det då beviljade? Ja, — jag bekän-!
ner öppet, ait jag fruktar det förra vara sanning,
ja! — ait jag med skäl befarar, det kärnan af na-
tionen, åtminstone i flera landsorter, blifvit för-
svagad. Man säger, att detta onda måste skrifvas !
på nationens egen räkning, till följe af dess flård
och lyx. Jag medger äfven detta, men frågar der-
jemte hvarifrån en sådan lyx härleder sig, om ej
ofvanefier, derifrån exemplet verkar krafiigast, u-
ten att derföre från all skuld häri frikänna Rikets!
Stämder, hvilka härtill medverkat genom er ofia för
vida sträckt frikostighbet i anslagsväg. Man har
talat om de siändigt ökade proletärerna ; äfven jag
känner, att dessas antal ökas i en betärmklig skala,
och detta härleder sig till väsendtlig del från den
bstryckta stållning, hvaruti åkerbruket sig nu mån-
genstiädes befinner, emedan hemmarsegare, som förr
voro i tillfälle hålla tjemstefolk, se sig dertill nu
urståndsatte, hvaraf uppkommer först hemmanets
vanskötsel och, i sammanhang dermed, egarnmes ar-
mod. Men om allmärra nöden är nu icke fråga. !
Tiilfällen att derom orda lära väl icke komma att!
saknas. Med Biskop Hedren instämmer jag deri,
att kostnaden för Kongl. Maj:ts hofbållning icke
låter sig bestämma. Jag nöjer mig ock med att
uttrycka dem önkan, att prof på ett flärdfritt och
sparsamt Iefnadssätt i de högsta cirklarne måtte
lemnas, så visst som det skulle välgörands inverka
på de lägsta
Doktor Agrell förenade sig med Professor Geijer,
rörande möden, och frågade, om p2m gerom för-
keappnirg ä Konungens civillista skulle sätta ho-
nom ur stånd att öfra dea välgörenhet så många
erfarit.
Biskop Hedren upplyste, att en af motionärerna
som ore ledamot af Statsutsketiet, icke understödt
sin motion eller reserverat sig emot Utskottets be-
slut.
Kontraktsprosten Sandberg: aGranniagenheten mot :
statens öfverhufvud är för mig af stort värde och
jag anser, att den bör samvotsgrannt och heligt i-
akttagas, serdeles i ett monarkiskt land, emedan
uraktlåtenheten i detta fall återfaller på represen-
tationen och, åtminstone i Sverige, finner icke na-
tionens sympathi. Den oro och missbelåtenhet som
här blifvit antydd kan jag, för min del, ieke en-
samt, ej ens hufvudsakligen, lägga styrelsen till last.
Här är dock icke egentligen fråga derom, utan em
hushållning med statens skattebidrag. Talsren in-
stämde i denna del med Prosten Ödman, men ville !
dock uttrycka den önskan, att i den Kongl. pro-
positionen något måtte hafva varit antydt om möj-!
ligheten af nedsättning uti denna dryga hufvudti-
tel, hvarigenom ett exempel ifrån samhällets höjd
blifvit lemnadt på en enkel och flärdfri lefnad. In-
skränkte sig för öfrigt att, för egen och kommit-
tenters del, kelt enkelt få sin tarka i protokollet
förvarad.
Prosten Lundblad förklarade i anledning af en
värd talares yttrande, att man icke borde repre-
sentara något annat än sig sjelf: — att han vore
af den mening, catt man bäst fyller sin plats och
sitt åliggande, då man betraktar sig såsom icke
tillhörande något annat intresse än samhällets.
Professor Moren yttrade sig förmoda, att ifråga-
varande anslag behöfvas möjligen ännu större, att
ham visste, så vidt han kände landet oeh folket, att
denna summa utan kännbar svårighet kunde utgö-
ras, och ännu lättare om ordning rådde i det en-
skilda och vunnes i det allmänna. Talaren hade
icke hjerta att tro någon vilja höja sin röst för en
nedprutning; tyn, — sade han, eförmådde ej Sve-
rige bevilja denna summa, så vore ute med dess
sjelfständighet. Förmådde det, men ändock ej bs-
viljade, sä saknades ej anledning förmoda något
skäl dertill, som jeg ej ville nämna, knappt ens
tärka.n
Prosten Säve instämde i hufvudsrkem med Pre-
sten Ödman, och anmärkte, att Utskottet icke berdt
ense femte och sjeite utgiftspunkterne mera friteg-
ne från Rikets Ständers revision, än den sjurde
utgifispunktan.
Prosten Lindmark: Jag har af några värda ta-
lare, serdeles af Doktor Moretn, blifvit apostroferad
för mitt yttrande i förevarande vigtiga och grann-
nga fråga; hvarföre jag anser mig befogad att er-
inra den sistnämnde värde ledamoten om innehbål-
et af 50 R. O. Jag skall alltid veta att respek-
tera andras öfvertygelse, men fordrar då ock till-
baka, att andra skola bära aktoiog för min. Jag
tror mig i usdersåtlig trohet och vördnad för mon-
arken och dess familj kunna mäta mig med hvil-
ken sem heldst inom detta högvördige Stånd; men
jag anser mig äfven hafva pligter att uppfylla mot
mina medbergare. Det går en klagan genom lan-
iet om folkets nöd och förlägenhet, ifrån Hapsran-
ia ända ned till Ystad, och hvilken man förgäfve:
söker att jäfva. Jag har frarsburit denna klagan,
och det vore smärtande, om den icke skulle finna
något gensvar i representantens hjerta, synnerligast
inom det Stånd, hvarest den borde kunna påräkva
ie största sympathier.
Biskop Heurlin yttrade sig i samma anda som
Biskop Hedren, Professor Geijer och Presten Sten-
ammar, och ville, i afseende på frågan om lyx,,
ianningsenligt försäkra, catt denna öfverdrtifaa lyx,
iom öfverklagas, träffas åtminstone jemförelsevis
minst inom slottets salar.
Statsrådet Poppius förklarade bland annat, att
an ansåg orätt, att ett helt folk, som tillagt Ko-
ungen hvad det ansett bahöfligt för hans person-
iga existens, kunde vara befogadt att mästra hans
nskilda lefnadssätt och hushållning, och ensidigt
örklara hvad som borde och kunde nedsättas i des
e en gång bestämde omkostnader, såsom öfversti-
- mm Om om —-
Ara RR AA LG
tr
aj
be
st
ande skäliga behof. Bekände att sådant ej instäm-
RF rm a AN oo PP Ares SK