klagas och såsom Konungens förbuds brytare af streffas. (Slutet följer.) STOCKHOLM den 23 Maj. — I förrgår siuiades KonstitutionsUtskottet debatter öfver dechargebetänkandets serskild: punkter, så att endast redaktionen återstår. — BevillningsUtskottet har i förrgår, mec två rösters pluralitet, beslutat tillstyrka, at den principen af absoluta förbud mot införse af utländska varor, eller .mot utförsel afinhemska, bör utgå ur tulltaxan. — Nästa Tisdag kommer Professor Grafströr utt taga sitt inträde i Svenska akademien med tal:öfver sin företrädare, afl. Exellensen Grefve Mörnar. — Assessoren i Skånska Hofrätten, Hr Flinck, har blifvit förordnad till föredragande hos Kongl. Maj:t i Högsta Domstolen. — Till vica Lanpdshöfding i Carlstads län förmodas Landssekreteraren i samma län Hr Lagman Oldsvig blifva utsedd. — I dag på middagen bar varit stort Riddar-slag, men det slutades så sent, att vi ej förr än i nästa nummer kunne underrätta våra Läsare, hvilka blifvit slagne. Samtlige Kommendörerne och Serafimerriddarne hafva promenerat i sina Stora drägter och kåpor. Gubbarna sigo riktigt galanta ut i den kostymen. Hans Excellens Grefve Rosenblad, som nyss Jagt ifrån sig rättvisans svärd, bar ordens: svärdet. — Friberre af Nordin har för sin sjuklighets skul lemnat Riksdagen, ocb, ehuru ganska svag, med ångfartyget Örnsköld begifvit sig till sin egendom Fourssbacka, samt ämnar sedermera döretaga en resa till Carlsbad. — Enligt i dag hitkommen nnderrättelse, bar ångfartyget Vulture, ett af dem, som underbålla kommunikationen mellan London och S:t Petersburg, utanför Ösel stött på och sjunkit. Passagerarne skola likväl räddats på isstycken. — En fråga, om hvilken förut varit nämndt i tidningarna, lärer nyligen förevarit på en afdelning i Stats-Utskottet, nemligen om afskrifning af den skuld, hvari en del Norroch Westerbottens invånare häfta till staten för undsältningar under missväxtåren, äfvensom en annan, väckt genom motion af Grefve Sparre, om en dyhk afskrifning af en del statsverkets återstående fordran hos Grosshandlaren Liljevalch, för en del förskottsmedel till dylika af honom gjorda urdsättningar. Det berättas, att afdelningen tilistyrkt den förra, men afstyrkt den sednare afdelnivgen. Vi känna ej rätt detaljer:ia af dessa mål, men hafve oss likväl bekant, att staten förr fått uppoffra millioner på undsättningsverket, och således genom det nya system, som infördes hufvudsakligen genom Hr Liljevalchs åtagande, gjort en ofantlig direkt besparing, utom den, som skett genom flera nya näringsgrenars öppnande och nya tillfällen åt arbetsfliten i de norra provinserna. Det synes väl då icke vara oskäl, om Ständerna taga i närmare betraktande, icke huruvida Hr Liljevalcehs verksamhet skulle förtjena någon skänk af staten, men väl att han måtte njuta eftergift af denna till så stort belopp, som han kan visa sig sjelf hafva, i följd af utborgningar till medellöse under missväxtåren eller genom mottagande af i handeln oafsättliga produkter mot spannmål, dels redan förlorat, dels icke kan utbekomma kos allmogen, utan att utkräfva yttersta skärfven. Det blir då en skänk, icke åt honom, utan åt hans gäldenärer, hvilka äro isamme kategori med statens egna, för hvilka afskrifning blifvit tillstyrkt. Skulle intet afseende göras härpå, och på alla de ovanligt fördelaktiga intyg, som blifvit lemnade öfver de goda resultaterna af Hr L:s ansträngningar för den Norrländska allmogens bästa, så vore det i sanning ett föga uppmuntrande exempel för andra. EOS TRNESETNRSOSOr va :