romilleraaes, 1 i0olja al d6 anmärkningar, Ryvlil framställdes af Hr von Hartmansdorff, Frib. Cede ström, Jacob, Grefve Gyldenstoipe, C., Frih. Ri derstolpe, F., Er Lagerhjetm, P., Frik. Tersm den, W., och Hr Dalman, W. F. Plenum på Riddarhuset den 22 Maj f. m. Bilagorna till Statsutskottets inkomstbetänkant Ja 64 förekammo bu till diskussion. Den puni ten, hvaril Uiskottet föreslagit utsträckniagen skattefribetsäygnen vid masugnar och hyttor, fri 3 vill 8 dygn, bifölls, efter mågon debatt. Hr Te smeden, Friherre Sprengtporten och Friherre Boy Ludvig, talade för bifall till betänkandet. Hr L gerhjelm deremot trodde, att tackjernstillverkmii gen kunde bära sin nuvarande beskattning, oc metsetie sig skattefrihetsdygnens utsträckning. Den punkten, hvari Utskoitet afstyrkt den väck metionen om mantalspenningarnes upphörande, met Itillstyrkt, att de böra utgå först vid fyllda 47 å återremiiterades, i anledning af gjord anmärknir af Friherre Cederström, Anders. Statsutskottet hade vidare tillstyrkt lagman: och häradsböfdingeräntams upphörande. Hr L:frön yrkade återremiss af betänkandet denna del, emedaa han ansåg Konungenrs sanktio erfordras, i fråga om förändring af grundskattern och en dylik sanktion ej här blifvit ifrågasatt. Friherre Sprengtporten yrkade bifall till Usskotie förslag. H. Exc. Grefve Posse trodde ej, att då kunde hbafra vartt Uiskottets mening, att Ständern i denna fråga skulle ensamma besluta, utan enda: för deras del besluta, i hvilken sednare händels har ansåg proposition på bifall visserligen kun framställas, men trodde dock, att återremiss vor bäst. — Grefve Horn förklarade, att Utskottets me ning icke kuzde vara annan, än att Ständerna fö cin det skulle besluta. — Hrr Ribbing och Ter smeden talade för bifsll till betänkarmdet; mer H Landiroarskalken förklarade, att han icke anså sig kunna framställa proepositien till bifall, uta hemställdo endast, ora ej de gjorde anmärkningarn snsågos föranleda återremiss? Friherre Tersme den begärda voterizeg, huruvida Ståndet yrkade att Hr Landtmarskalkon skulle framställa den pro position, han vägrat, kvilken votering utföll me 56 Nej emst 52 Ja, hvaraf sålsdes blef en följe ati betärkandet återremitteradet. Statsutskottets utlåtande Af 73, om upphörand ef staters garanti för hypeteksirrättningarne, bi fälls. Friberre Nordenfalk reserverade sig emo en sådan tydring af Utskottets betänkande, att de skulle vara staten förment, att understödja dess föreningar medelst kreditiver. Perefter föredrogs och återremilterades Bevill ningsutskottets betänkande JM 414, i anledning s8 den Kongl. propositionen om kurhus-afgiftens fort farande, och Hr Möllerbjelms motiom, att Stock kolms stad skulle xunna få åtaga sig högre kur hes afgifter, om denna kommun så för godt funne Atskillige Talare yttrade sig i ämnet, såsom Fri hberrarne Sprenytporten, Cederström, J., och Rid derstolpe, F., samt Hsr af Grubbens, af Ekströ mer, von IHarlmansdorff eck Sandelhjelm. I an lesning af Ge yttranden, som under diskussione förefallit, önskade Friherre Ridderstolpe, F., a icko samma strid måtte uppkomma emellan laza resterpe och kurhusen, som emellan stora ech lil! flatten. Grefve Hamilton, Henning, anmälte å Ridderhus utskettets vägnar, att Utskottet vägrat inträdes pellet åt Löjtnanien Grefve Cronstedt, som uppvis fullmakt för frikerrliga ätten Björnsjerna. Me den ordalydelse, 37 regeringsformen pumera fått gonom den vid 4828 års Riksdag beslutade grund legsförändrinvg, hvarigemom blifvit stadgadt, at Aselskap, greflig eller frihorrlig värdighet, förs efter fadrens död tillfaller äldste senega, funnes efter U:skottets åsigt, ingen Friherre-ått Björn stjärna, emeden denea ätts förre hbufvudman seder: mera blifvit upphöjd i greflig värdighet och ännt lefver. — Gsefvsarne Puke ech Sandels uppläste skrift. liga anföranden, innehållande protester emot Utskottets åtgärd, hufvudsakligen grundande sig derpå, att friherrliga ätten Björnstjerna verkligen varit represesxterad vid en föregående Riksdag, sedan General Björnstjerna blifvit grefve, ech innan den nya redaktiosen sf 37 regeringsformen beslöts. Hr Rosenblad, Friherre Cederström, Jacob, Grefve Horn och Hr Hjerta, L., talade för den åsigt af saken. Riddarhusutskottet yttrat, och beslöts, att Jet finge bere vid Utskottets beglut. Grefrarne Puke ech Sandels reserverade sig bäremot. Allmänna Besvärsoch EkonomiUtskottets utlåando M 81, hvari föreslås afskaffande af stadgarne om borgen för den, som reser utrikes, samt att len skulle förlora sin arfsrätt i riket, som oloflisen och utan pass begåfve sig derifrån. Friherre oederström, Jacob, yttrade sig för afckaffande af orgen, men ville deremot, att stadgandet om arfsättens förlust skulle bibehållas. — Frih. Sprengtorten och Hr Hjerta, L., talade båda för bifall ill Utskottets betänkande, men önskade gerjemte, tt detsamma, till heder för Svenska gästfriheten, rdats mera vänlighet mot utlännirgar. Sverge ore det enda land i Europa, der en utlänning, då an, med erdentligt pass försedd, komme till gränen, måste afvakta autoriteternss tillåtelse, innan jan finge passera den. Betänkandet återremitteades. StatsUtskottets utlåtande J4 81, om tillstyrkt förängning af arrendetiden ä Kronohemmanet Lunoa, föranledde en lång diskussion, som omsider lutades med utlåtandets återremitterande. — ————tiEE — lerr T. Petres memorial om S:t Barthelemy, uppläst i Borgareståndets Plenum den 22 Maj 41840. Rn LA 4 ov a Ls oo me