romilleraaes, 1 i0olja al d6 anmärkningar, Ryvlil
framställdes af Hr von Hartmansdorff, Frib. Cede
ström, Jacob, Grefve Gyldenstoipe, C., Frih. Ri
derstolpe, F., Er Lagerhjetm, P., Frik. Tersm
den, W., och Hr Dalman, W. F.
Plenum på Riddarhuset den 22 Maj f. m.
Bilagorna till Statsutskottets inkomstbetänkant
Ja 64 förekammo bu till diskussion. Den puni
ten, hvaril Uiskottet föreslagit utsträckniagen
skattefribetsäygnen vid masugnar och hyttor, fri
3 vill 8 dygn, bifölls, efter mågon debatt. Hr Te
smeden, Friherre Sprengtporten och Friherre Boy
Ludvig, talade för bifall till betänkandet. Hr L
gerhjelm deremot trodde, att tackjernstillverkmii
gen kunde bära sin nuvarande beskattning, oc
metsetie sig skattefrihetsdygnens utsträckning.
Den punkten, hvari Utskoitet afstyrkt den väck
metionen om mantalspenningarnes upphörande, met
Itillstyrkt, att de böra utgå först vid fyllda 47 å
återremiiterades, i anledning af gjord anmärknir
af Friherre Cederström, Anders.
Statsutskottet hade vidare tillstyrkt lagman:
och häradsböfdingeräntams upphörande.
Hr L:frön yrkade återremiss af betänkandet
denna del, emedaa han ansåg Konungenrs sanktio
erfordras, i fråga om förändring af grundskattern
och en dylik sanktion ej här blifvit ifrågasatt. -
Friherre Sprengtporten yrkade bifall till Usskotie
förslag. H. Exc. Grefve Posse trodde ej, att då
kunde hbafra vartt Uiskottets mening, att Ständern
i denna fråga skulle ensamma besluta, utan enda:
för deras del besluta, i hvilken sednare händels
har ansåg proposition på bifall visserligen kun
framställas, men trodde dock, att återremiss vor
bäst. — Grefve Horn förklarade, att Utskottets me
ning icke kuzde vara annan, än att Ständerna fö
cin det skulle besluta. — Hrr Ribbing och Ter
smeden talade för bifsll till betänkarmdet; mer H
Landiroarskalken förklarade, att han icke anså
sig kunna framställa proepositien till bifall, uta
hemställdo endast, ora ej de gjorde anmärkningarn
snsågos föranleda återremiss? Friherre Tersme
den begärda voterizeg, huruvida Ståndet yrkade
att Hr Landtmarskalkon skulle framställa den pro
position, han vägrat, kvilken votering utföll me
56 Nej emst 52 Ja, hvaraf sålsdes blef en följe
ati betärkandet återremitteradet.
Statsutskottets utlåtande Af 73, om upphörand
ef staters garanti för hypeteksirrättningarne, bi
fälls. Friberre Nordenfalk reserverade sig emo
en sådan tydring af Utskottets betänkande, att de
skulle vara staten förment, att understödja dess
föreningar medelst kreditiver.
Perefter föredrogs och återremilterades Bevill
ningsutskottets betänkande JM 414, i anledning s8
den Kongl. propositionen om kurhus-afgiftens fort
farande, och Hr Möllerbjelms motiom, att Stock
kolms stad skulle xunna få åtaga sig högre kur
hes afgifter, om denna kommun så för godt funne
Atskillige Talare yttrade sig i ämnet, såsom Fri
hberrarne Sprenytporten, Cederström, J., och Rid
derstolpe, F., samt Hsr af Grubbens, af Ekströ
mer, von IHarlmansdorff eck Sandelhjelm. I an
lesning af Ge yttranden, som under diskussione
förefallit, önskade Friherre Ridderstolpe, F., a
icko samma strid måtte uppkomma emellan laza
resterpe och kurhusen, som emellan stora ech lil!
flatten.
Grefve Hamilton, Henning, anmälte å Ridderhus
utskettets vägnar, att Utskottet vägrat inträdes
pellet åt Löjtnanien Grefve Cronstedt, som uppvis
fullmakt för frikerrliga ätten Björnsjerna. Me
den ordalydelse, 37 regeringsformen pumera fått
gonom den vid 4828 års Riksdag beslutade grund
legsförändrinvg, hvarigemom blifvit stadgadt, at
Aselskap, greflig eller frihorrlig värdighet, förs
efter fadrens död tillfaller äldste senega, funnes
efter U:skottets åsigt, ingen Friherre-ått Björn
stjärna, emeden denea ätts förre hbufvudman seder:
mera blifvit upphöjd i greflig värdighet och ännt
lefver. — Gsefvsarne Puke ech Sandels uppläste skrift.
liga anföranden, innehållande protester emot Ut-
skottets åtgärd, hufvudsakligen grundande sig der-
på, att friherrliga ätten Björnstjerna verkligen va-
rit represesxterad vid en föregående Riksdag, sedan
General Björnstjerna blifvit grefve, ech innan den
nya redaktiosen sf 37 regeringsformen beslöts.
Hr Rosenblad, Friherre Cederström, Jacob, Grefve
Horn och Hr Hjerta, L., talade för den åsigt af
saken. Riddarhusutskottet yttrat, och beslöts, att
Jet finge bere vid Utskottets beglut. Grefrarne
Puke ech Sandels reserverade sig bäremot.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets utlå-
ando M 81, hvari föreslås afskaffande af stadgar-
ne om borgen för den, som reser utrikes, samt att
len skulle förlora sin arfsrätt i riket, som olofli-
sen och utan pass begåfve sig derifrån. Friherre
oederström, Jacob, yttrade sig för afckaffande af
orgen, men ville deremot, att stadgandet om arfs-
ättens förlust skulle bibehållas. — Frih. Sprengt-
orten och Hr Hjerta, L., talade båda för bifall
ill Utskottets betänkande, men önskade gerjemte,
tt detsamma, till heder för Svenska gästfriheten,
rdats mera vänlighet mot utlännirgar. Sverge
ore det enda land i Europa, der en utlänning, då
an, med erdentligt pass försedd, komme till grän-
en, måste afvakta autoriteternss tillåtelse, innan
jan finge passera den. Betänkandet återremitte-
ades.
StatsUtskottets utlåtande J4 81, om tillstyrkt för-
ängning af arrendetiden ä Kronohemmanet Luno-
a, föranledde en lång diskussion, som omsider
lutades med utlåtandets återremitterande.
— ————tiEE —
lerr T. Petres memorial om S:t Barthelemy,
uppläst i Borgareståndets Plenum den 22
Maj 41840.
Rn LA 4 ov a Ls oo - me