RÄTTBGÅNGS- OCH POLISSAKER.
— En bedröflig händelse tilldrog sig för nå-
I gon tid sedan å em lägenhet på Lagnensgärde be-
läget å Kusgskoimen här vid staden. Efter upp-
gift af de å denna lägenhet boende personer, ar-
i betskarlen Fahlmansson samt tullvaktrmästaren Rsija
med deres hushåll, hade de, natten mellan dem 8
och 9 denna månred blifvit oroade af flera perso-
ner, sem syntes hafra för asigt att bryta sig in i
buset eller stugan och slutligen uppstego på takes
I gamt började nedkasia tektäckningen. Fahlmans-
sons hustru hade imedlertid begifrit sig ut, und-
kommit våldsverkarne och till hjelp kallst gran-
narna, timmermannen Carl Pster Patersson och
Peter Eriksson, sarat muraren Johan Jansson. Vid
deras ankemst hade två våldsverkare tagit till flyk-
ten, men en tredje, som rusade fram ur ett göm-
ställe i förstugan och stött mureren Jansson för
bröstet, hade biifvit fasttegen och qvarkållen till
polisbatjening enkom ech sflförde honom till Ka-
stoxhsffs häkte. Vid anställdt förhör i poliskam-
maren följande dag Lördagen dena 9 ermäldes, att
den gripne, som hette Ringström, befanvs så sjuk,
att han ej kunde inställas, och följande Måndag då må-
1et fpåropades tillkännagafs att han var död. Betyget
öfver den å hans krepp anställde medicslegala be-
sigtnisg, utfärdadt af Assessor Grubbens, innehål-
lor: Af den mängd blånader (tillsammans 46 st.)
slutes, att ett länge fortsatt piskande å honom för-
öfvats och derjemte, enligt allt utseende, en mängd
örfilar utdelsts, efter så stark blodsamling kunnat
bildes under hufvudsvålen. A? detta våld hafva
inflammatoriska förhållanden å lungorna och com-
motion å bjernean uppstått, hvaraf förklaras det sans-
lösa tillstånd kvaruti han gensst efter arrasteran-
det befanns och som fortfor till hans derpå af blud-
slag (apoplexia sanguinea) inträffade död.
Vid fortsatt undersökning om förloppet hafva po-
lisbetjenterne Broman och Sverkersson uppgifvit,
att de vid ankomsten till stället funnit Ringholm
slagen i hufvudet och bakbunden med rep, samt
att han utvisat muraren Jansson såsom den der
slagit honem. Jansson erkände bloit, att ban, då
Ringström skuffat honom, betaldt detta med en
ör fil, samt att han väl kade en yxa i handen, men
ej begagnat den. Timmermännerne Petersson och
Eriksson förrmälde, att de hvsrken sett Jansson
föröfva annat våld än det af honom uppgifna, ej
beller sjelf vidare deltsgit, än att Eriksson i aunse-
ende till Ringströms oregerlighet några gånger
skuffat honom. Vaktmästaren Rsijs vidgick att han,
till vedergällning för en örfil tilldelat Ringström
est eller tvände slag, samt bundt honom. Den af-
ljdnes enka upplyste, att Ringström väl varit nå
got rubbad till förståndet och besvärad af fallan-
desot, men deremot högst fridsem till Iynpet, s3
att hon fann det ganska otreligt, att har skulle he f-
va föröfrat någon våldsamhet. Han bade kl. 42
på natten bortgått. Såsom bevis att Rivgström va-
rit närvarande på samma gång med våldsverkarne
uppgifves,att han genom fönsiren tiliropat Fehl-
mansson ech frågat om denne chsde säkra hakar
på sin dörr, samt dessemellan ropat aGustaf,
cJanne,, under det våldsverkarne skreko aver da,
ös af, halt.
— I Lördags anställdes af stadsfiskalen Hr
Fältsekreteraren Tavenius ett besleg å smör på
Kornhamnstorget från en bonde, som utminuterade
let marktals. Det i besläg tagca smörparti upp-
sick till omkring 492 Lisp., samt dessutom något
st; målet har i dag förevarit i. Kongl. Poliskem-
naren , och blef derifrån remitteradt till Handels-
ollegium. Beslaget lärer vara verkställdt å vik-
ualiehandlandernes begäran, och grundat sig På
ågon för tillfället uppgräfd gammal författning:
om väl tillåter bonden att sälja buru litet parti
om helst, om han har det i serskilda byttor, men
j dela en större klump i flera små. Denna för-
attning synes förtjena den nye handelsministerrs
sppmärksambkiet.
POE