tum. Åsidosätta Ständerne deras grundlagsenliga rätt, aut ej blott förordaa om flottornes statsanslag, utar äfven att pröfra, huru sjöförsvaret bör Fegierss, så kunna vi också bereda oss på statens fortsatra lidanda af det förbållande med rikets flettor, soam jag förut tagit mig friheten att hos högtärade Siåodet baskrifra. För öfrigt nyttjar jag tillfället ett upplysa, att Hz Atmiral Nordenskölds epföranda på Riddarhuset emot min, uti Statsut-skoltets ketävkande 4 53 emförmälde motion, icke Uppyller sist ändamål, att vederlägga motionen. Blind annat, bvarusi Hr Amiralen sig misstagit, fö exömsser, att min uppgift, om en märklig tilldragelse i Pporska sjökriget, skulle sakna grund. Dasna uppgift eger deck sin historiska trovärdigket, och det är att märka, att Hr Amiralens yt troende på Riddarbuset vidrört en, på annan dag timed kärdelse i berörde sjökrig, än den jag i min mation omförsält. De flere mer och mindre officiella annmärknivgser, som dessutom, i anledning af mia motion, eranarat, har jag icke aktat nödigt, ett med srar bemöta. Jag har dertillsaknat både tid ech fsllenket och anser äfvan, att då jag iklädt mig Såie moraliskt och juridiskt ansvar för min mo:loss Iinsekåll, allt polemiserande derom vore för mig öfver lödtgt. Stulie ssmma sats, som för några dagar sedan, 1 fråra om försvarsvarket, förebregias, rörande ämBets främmande natur och möjligketen för en icke S:kkuapig, att deruti hysa en annen tanka, än den blinga lydnedens, bär vinna ett allmännaare burekap, så beklsgar jog I samning Bargareståndet. I sådant fall kuasa vi mad ens såga ett högtidligt afsked åt oa lusna pröfringen, — — åt denna, et: krusitusisnelt lands dyrbara rätt, att med en åcke vrende, men allvarlig och ädel folk -viljas omutliza beslut, sätta en gräns för styrelsens misstag. Vår peiitiska uppfostran skulle, undar sådana omwstländigkster, kunga arses nu brfiena sig uagefår på sem: gpuokt, som vid 1829 års Riksdag, och inget gnista sf ett högre ljus således hafva, under dea secs2r0 tisens lapp, skingrat den föregåemdas villor, I-te är det Kosuagen man tjenar härmed! Hen: höga rätt och bästa fordra, att ham af Rikets Brändar upgiyres em de adsmisistrativa bristerne, så vä! hved angår siöförsvaret, som andra grenar ef srasarvaltningenm. Icke eller är det dona festerJängska sckom, som tjenas derjgenom, om t. ex. Biäskersa tes Kongl. Maj:t skuile aamäla, att de, efior underdånig genoscläsning af Kongl. Maj:ts Propesitexar, insow, att de i krigsväsemdet ingen Fektunskop oga, och följoktliges öfrerlemna alla Frågor from till King. Maj:ts nådiga välbehag. Med somraa skäl, sem Rikets Svänder kuxde um Tsiniroga sig all annan befatinivg med försvarsmerkst än fen, att dertill bevilja de statsamsleg, sem Kongl Maj:t täckes i nåder begära, skulle Mikes Siärsder äfven kuoaa emancipera sig från ll särssare bandläsgring sf den batydligaste delen al öllgo vizsiga riksdagsärenden. Joe bör feke glösama att tillägga upplysning om en för 0 flesta bland Rikets Ständer tilläftemtyrs misdra hotant omständighet, att nemligen en betygli, fel sf de 09 000 Rdr bto, som Konungen är 4252 lyfade å ratners kreditivet, blifvit anordPad til 2oskafferde sf bombkanoner och prejsktifer, hkvytlvas behöflighet för sjöförstaret SiatsUtskotfet tyckes erbäana. Man bar såledss rätt att förvästs, att den i berörde hässeeade erforderliga kostnad redan är, till jeke ringa belopp, bestridd, ech en närmare käcmedom härom anser jag StatsU.skottet böra, om tiden rmedgifver, söka ati sig försårffa. Jag hade trott, att Kongl, Mej:is proposition om statsverket skulle innehålla upplysniag, huru:sdes berörde summa blifvit till ritets försvarsverk i bvarjehanda fall disgonerad; men söker förgäåfves spår dertill, både insm ordinarie ech extra statsregleringens spalier. För pästa statsrovision komma måkända de nu uteblifoa uppgifterna icke ett s1kusa, men det måste medgifvas, att de, med Rässigi: Aill deras förvandtskep med de sya statsbebef, bvilxsas pröfning varit ämnad att förekomma med date Riksmöte, hade haft deras behöriga plats i den nyssaamnda Kongl. propositisnen. En balf million Bissdsaler är ingen småsak. Den tyckes väl förtjera av taga i akt. Bstraktolsen öfver sjöförsveret förer otvunget till en blick på befästningarne åt sjösidan. De sednae bilds vä!, såsom det vill synas, en föreningsgunkt för landsoch sjöförsvaret, men hafva dock, efter hved jag trott mig finna, snöstts utgöra kommardomål, ankommande på föredragning af Geaeral-Adju enten för armeer. — Denne har följaktligen befl det vigtiga åliggande, att inför Kongl. M:j:t onsvera för befästningarnes fullständighet och behöriga tillsyn. Nu lär väl ingen kunna neka, att Stockholm — detta Stockholm, som insesluter vår rationalbank och våra förvämsta herrtigheter, — är den vigtigaste punkt i riket, åen sind. som icke utsn största fara för hela landet skulle kunsaa handlöst Jemnas åt en sköflande fisendes förstörigg. Steckholms försvar synes mig således hafra bardt främst tsga bemälde Ganeral-Adtånts uppmärksamhet i anspråk — främst finna sina ivlopp betryggade — främst värnas åtminstone medelst doss redan existerande fästningsveräs äodamålsenliga usderhåll. Döman då, mine Herrar, om den förvåning, hvarmed jag erfarit, att Waxholms och Fredriksborgs fästningar, ännu vid början af år 4838 skola hafva befunnit sig i det bedröfligaste skick — i det mest bristfälliga tillståns! Dömen om den känsla, hvarmed jag tillika irhemiat, att just vid nämnde tidpunkt hade på en ö — allenest 9 mil från Stockholm — en främmende makt fulibordat en, under flere år förehafd, fästniogsbyggnad med depots för fem tusen man. I sannisg, tänkte jag, den misshandling som vederfarita vårt Waxholm, vårt Fredriksborg — ocsktadt detta vedermäle af en icke slumrazda omtanka i vårt grannskap, denna misshandling — att icke säga vårdslöshet