So 8 a
RIKSDAGEN.
Plenum på Riddarhuset den 43 Moj.
Diskussion om femte hufvudtitelrn, angående ansia-
gel till vetenskaper och fria konster.
Vi namnåe i gårdagsbladet, alt denna session var
en af do mest animerade och I frågan om teatern,
genom den lflighot ech abandon, hvarmed ea af
Tslarn2, Hr Giofve L4wenabjelm, yttrade sig, en
af då rauntraste, som passtrat under denna Riks-
dag.
Först förekom anslagst till Svenska Akademin,
för byilken blifvit begardt, att anslaget till jetto-
ner 4,133 Rdr måtte utgå i silfvor, såsom fordom.
Psesidenten, Friherse Leyonhufvud, talade för Aka-
dgemien och framlade förat 63: förtjenster om vwvit-
terheten, sedermera en promemosia om dess nöd-
vändiga utgifser till prisbelögixgar, unga litiera-
törers undersiöd, biblioteksrum, sessionerna, m. im.
H. E. Grefvse Löwenhjelm bade ett välteligt aufö-
rande i samma syftning, ech desse Talare uuder-
stöddes af Hrr Lagergren och Lagerhjelm. För
förhöjning åt Vilterhets-, Historte- och Antiqvitets-
akademien talade Grefste Löwerbjelm och Fiiherre
Layonhufrud samt Hr von Hartmansdorfl. För
Fria konsternas Akademi hade 4000 Rär förböj-
ning blifvit begärd till amslag, men afstyrkt af U:i-
skottet. Friherre Boije, Fredrik, önskade, wed
anledning al det behof, Akademien har af lokealens
embrrgnad, att de 4000 riksdalerna i fem är måtte
migå såsom biträde härtill, och sedan såsom an-
clag till personalen, med vilkor, avt undervisning
äfren måtte lommas ej blett i tekning, uten äfven
i målning, hvilket sednare nu ej sker, eburu ia-
rättningen vanligen kallas Målareakademien. Fri-
herre Hamilton, Hugo, gjorda en nått skildring al
förbindelsen för en civiliserad natior, ati högna
den sköna konsten, såsom varande bildningens
blomma, och taiade för anslaget, ehuru han med-
gaf, art mycket vid Akademien kunde vara snaor-
junda. Hr IL. Hjerta instömde i den förstnämda
delen af Friherre Boijes begäran, eller om anslag
till förbättring af byrgnadenr. Sjolfra konmsinärer-
nes vilkor bode på den sodnere tiden kanske blif-
vit något förbästrade gezrom Konstföreningenrs vac-
kra bomödanden, men ge: vore tn bedröflig syn att
betrakta den lokal, der do skola hafva sina sam-
liogar och arbetssslar, då man verkligen nödgas
frukta, det dena svenska konsten kan komma att
begrafvas under ruinersa af sitt eger tempel. Hr
Lagerhjelm och Grefve Löwenhjelm yitrste sig äf-
ven för det begärda anslaget, uvarvid den sednare
gaf en mention honorablo åt flera af våra artister,
som förvärfvat sig ett eakteds namn äfven i andra
länder, och likvål blifrit bildade vid en inrättning,
hvars Psofessorer hafva i löna enaast 450 Rör. Hr
von Hartmansdur fl vilie hafsa 2000 Bar mera, än
Regeringen begär.
För det Kongl. Biblioteket hade U.skottet tili.
styrkt den vackia summan af 5000 Rdr, till inköp
af utländska böcker. (Hittills har det, om vi ej
bedrage css, endast varit 4000.) Afvensom en för-
böjning åt Amanuenssr ocb Vaktmästare. Hr I.
Bjerla begärde återremies, cj för att bestrida an-
siaget, utan för att anmoda Utskottet föreslå, det
embetsmännen vid biblioteket måtte tilllförbindas
vid hvarje års slut låta trycka, och till ett råuligt
pris tillhandahålla allmänheten en tryckt förtek-
ning på under året inköpta böcker. Vigten af en
sådan åtgärd visade sig lätt, om man besinnar,
att valet af de verk, som ivköpas utif:ån — ty sven-
ska böcker får biblioteket för intet —, utgör dep
mest maktpåliggarde och grannlaga deien af desse
embatsmäns forvältnivgsbestyr: ep sådan forigående
katalog gåfve bästa tillfallet kontrollera, kuru denna
del af deres befattning utöfrades, Dot vore ock
eu nästan nödvändigt vilkor för möjligheten, att
flitigare begagna hiblioteket. Offentliga boksam-
Hogar äro numera ef nöjen, icke blott för den
egentlige lärde, behofvet af tillgång til sådana aträc-
ker sig till n vida strörre alimänhet; men utan
stt derna visste hvad der fiones, skulle den ogerna
vilja besvära offentliga ombetsmän med förfrågnin-
gar derom. Hr vor Hartmansdorf) instämde med
dea siste om nyttan af eD sådan tryckt katalog,
men ville ej, att den skulle utgifres på bekostnad
al ovslaget. Hr Hjerta invände åter, vit en för-
tekaing på böcker för 5000 Rir ej kunde uppisga
mer än 2 eller 3 tryckta ark, och kosia itryck och
papper 40 å 50 Rdr, s00m sannolikt komme att be-
täckas genom försäljningen; men om det äfven ej
skedde, så kunde den obetydliga bristen ej komma
i lomförelsa mot. förmånen båge för sllmänbeten,
att veta hvad som finnes att tillgå, och för em-
betsmännen att slippa en bop förfiågningar om
böcker, som icke fincas.
För Kongl. Muscum yrkade Hr von Hestmans-
derff anslag till inköp at? konsialster, bvilket Ut-
skottet afstyrkt, I brist på losal sti förvara dem.
Det Naturhistoriska Riksmuseum, U:skottet hade
tillstyrkt en förböjniog i anslaget af 5000 Rår Bio.
Hr von Hartmansdorff ville hafva ännu Bögte sö-
plsg och grundade denna begäran bufvudsaktigen
på nödvändigheten, att gttvå en lämplig Temunae-
ration åt den uimärkta telang, som besörjer Aka-
demiens ritningar, och som haft den foaterlandg-
ARelalam avse hän mvavetadna nAktandt an HtAm.