är högsta konsten; och jag måste bekänna, att be
undracsvärd är den höjd, hvartill denna förmåg:
blifvit bragt. — Så långt, att, är ej presten a
de: mes: fanatiska slag, som hos en sansad menni
ska väcker lede, blir det för ögonblicket äfver
förfirsnde för denne, helst omgifven, som han vic
tillfället är, af en inspirerad och således verklige:
in:ressanå folkmassa. Man kan då föreställa sig
effekten på andra, och den egna retelsen för sen.
sulla ciler förslappade meaniskor.
Nar predikanten stämt sig sjel? och sin försam:
ling till högsta potensen af enthusiasm, då hör til
sak:n, att de gamla gummorna, som hela tiden ätfö!lj!
h:ns kraftord med rycktals suckningar och utrop
Tu göra allmäcnare, längre och högl!juddare chorus
T:;! slut uppkomma de namnkunniga methodistisk
Groans (jag bar ej ett rätt passande ord för der
på Svenska; på Tyska finnes ordet aStöhnungen
som iemmeligen ustrycker meningen - - - snyft
Diogar, pustningar, bölningar ellar allt tillsammans)
Paroxysmen biir stark; spasmodiska anfall, till slu
konvu!sioner infinna sig, mer eller mindre talrika
alt efter som andan är kraftig och predikaentei
fös år sig på sin sak; unga flickor falla, sprattlan
de på golfvet; de gamla tjuta starkare, slå sig fö
b:östet och yreande känslor i de mest ytterliga ytt
randen gifva sig luft. Slutligen. nedstiger predi
kanten, hvars öga noga följt de saliga verkningarn:
af sin ansträngning, från predikstolen, hugsvalar
ella förlänger lidelsen hos individerne allt efte
Oms:ändigbeterna, och det räcker en ansenlig tif
äcnan allt kommar i sådan ordning igen, att men
ni-kan blir kapabel styra åtminstone sina yttre åt
hbäfvor. Detta är dock ej allt, och mysterier finna:
äfven, till hvilka de oinvigda naturligtvis ej få till
träde. On kärleksfester, Campmeetings och privat
sammankomster vill jag ej tala. Dassa och till
drzgelserna vid Wakes, vak öfver lik, och vid an
dr tillfällen, skulle förtjepa exa egen beskrifning
Doaita är ej öfverdrift, ej karrikatur — detta ä?
sanning. Dylika scener har jag sjelf bevittnat, och
de voro hvardagliga hos oss på ön S:t Barthelemy
Här fattas äfven ej i Sverige personer, som känn:
saken nogsamt. Man må ej invända, att sådant e
ske:t hos oss; man bör besinna, att verket här än-
pu ej är fullikomnadt, endast börjadt. Ville Högl.
U skottet, till hvilket denna motion är remitterad,
hårvid använda en rättighet, den jag ingalunda ser
i grundlagen förmenad, och hvilken, i min tanka
äfven bör användas, på det att våra Utskott må upp
nå den högst nyttiga ståndpunkten af konstituvio
nella kommittger (commwitllees), nemligsn den at
upplysningsvis afhöra sakkunnige personer i ett fö
revsrande ärende, tror jag att Utskottet skulle kom-
ma stt inhemta flera maktpåliggande upplysningai
om hvad man ännu ej vill tro, eller anser sig ent
böra ana. (Slutet följer.)