Dersmot delar U:skottet Rikets sist församlade
Ständers åsigt om fördelaktigheten om myct- och
räkn2-eaheiens framtida bestammande till ett, Riks
gäldsriksdalern motsvarande värde. Denna Riks
daler är nemligen til! sitt värde och sina minsta
underafdelningar för a. lmänheten, sedan nära 40 år
tillbaka, fullkomligt känd och i de flesta landsor-
ter redsn, såsom den egentliga räkne-onheten, be-
gagnad. Den kan dessu:om med lätthet jeznföras
med det utelöpande silfvermyntet, hvars bitintills
varande enhet utgör en jemn multipel af densam-
ma, hvarföruan alla fån Banken efter nya for-
mulären utfårdade och med stor begärlighet af all-
mänheten emottagoe sedlar motsvara jemna Riks-
dalerta! i riksgälds. Med afseende härå och å
de allmänna fördelarne af ea låg mynt-enhet, ser-
deies i stt land, hvars rörelsekapital jemförelsevis
är mindre beiydligt, får U:skottet ailtså
hemställa, att den nya gemensamma mynt- och
räkne-enbetsn må bestämmas tlll ett värde, mot-
svarande Riksgäldsriksdalern.
U:skottet, som dock anser mindre lämpligt ett
för al! framtid bibehålla benämningen af Riksgälds,
får derföre och till undvikande af samminbland-
niog med de i allmänna pesningeröre!sen gångba-
re Specis- och bankoriksdalrar, vördsamt
föreslå, att, på sätt Rike:s sist församlade Stän
der beslöto, denna myntenhet må kallas Riks-
daler Karant.
Under förutsättning af Rikets Ständers bifall till
hvad Utskottet här ofvan yttrat och föreslagit, har
Utskottet uppgjort och får bhärhos Rizets Ständers
bepröfvande underställa följande förslag till nytt
myntsystem, dervid Utskottet, i afseende på myct-
sorternes benämning, ansett sig böra undvika slla
bråk; äfvensom Utskottet, enär runsiycken numera
icke myntias cch denna myntsori, i anseende till
siit ringa värde och föga användbarhet, synes kun-
na utan olägenhet afskaffas , på sätt Hr von Troil
föreslagit, trott minsta underafdelningen af mynt-
enheten böra erhålla den, vid smärre liqvider re-
din i nästan alla delar af riket begagnade benäm-
ning af styfver, motsvarande en fjerdedels skilling.
I. Allmänna räkningssättet i handel och vandel
samt vid bokföring.
4:0 Svenska myntets räkne-enhot fastställes till:
jemt !7, dels Rdr Silfverspecie, i enlighet med det
skrot och korn, som Myntordningen af d:n 9 Moj
1835 bestämmer.
2:0 Deanna gemensamma mynt- och räkne-enhet,
svarande emot tolf skillingar Silfrverspecie och i
räknevärde enahanda med En Riksdaler Riktsgälds
sedlar eller 2; deltar af bankoriksdalern eller 32
skillingar bko, benämnes Riksdaler kurant.
3:o0 En Riksdaler kurant indelas wi fyratioitia
skillingar och bvarje skilling uti 4 styfver; samt
4:0 Då i öfverensstämmelser, förbindelser och!
skrifter af ala slag, efcer viss bestämd tid, begag-
nas benämningen af endast riksdaler, förstås der-
med alltid Riksdsler kurant.
1. Silfvermyntet.
A. Ulmynrtningen: l
De serskilda Silfvermynten biifva: I
4:0 Ett om 4 Riksdaler kurant — 4 Rår Siifver-
specie — 2 ?, Rdr Banko — 4 Rädr Riksgälds.
2:o Ett om 2 Rikadaler kurant — !, Rår eller
24 sk. Silfver-specis — 4 !; Rdr Bankåo — 2 Rår !
Rizsgälds.
3:o Ett om 4 Rdr kurant — !, Rdr eller 42 sk.
Silfver-specle — ?, Rår eller 32 sk. Banko — 4
Rår Riksgälds.
4:0 Ett om 22 skillingar kurant — !; Riksdaler
eller 6 skillingar Silfver-specie — ; Riksdaler el-
Jar 46 sk. Banko — !, Riksdaler eler 24 sk. Riks-
gå ks.
3:o Ett om 42 skillingar kurant — ; Riksdaler
eller 3 skillingar Silfver-specie !; Ritsdaler el-
ler 8 sk. Baako — , Riksdaler eller 12 sk. Riks-
gilde.
U:iskottet har ansett sig böra, i sammanhang här-
med, till besvarande upptaga en från Hedervärda
B-edeståndet till Utskottet remitterad motion afi
Riksdagsfallmäktigen Magnus Pehrsson från Werm-
lands lån, deruti. under anförande, att det nu i om-
lopp varande silfvermyatet vore grundadt på såj,
vidlyfiig beräkning, att den mindre upplysta all-
mogen svårligen egde förmåga att uppfatta dess .
rätta myntvärde, och hvaraf följde, att sådant mynt!
man och man emellan utlemnades och emottogeså
för högre eller lägre värde, än hvarför det i sjolf- I
va verket som myat gällde, motionären föreslagit, p
att å det silfver, som hädanefter myntas, prägeln
å dess alla valörer ändras till densamme, hvarför
myntet i allmänna rörelsen gäller i Riksgälds samt
så tydlig, att dea med lätthet kan urskiljas, samt
att det redan utmyntade och i omlopp varande silf-
ver, i samma mån det invexlas, måtte i likhet med
det förutoämnda ombytas.
Enaär p:ögeln å det silfvermynt, som efter anta: I
gandet af ofvan framlagda förslag till nytt mynt-!
system, kommer .att utmyntas, måste förändras tiillf
öfverensstämmelse med samma förslog, samt denl;
myntenhet, Utskottet föreslagit, motsvarar En Riks- S
dalor Riksgälds, lärer den gjorda framställningen
om anbringande af Riksgäldsvalören å silfvermyn- e
tet böra förfalla; och torde någon ommyntnicg af8g
Vv
e
E
n
b
-—- 0532
d2 silfvermyntsorter, hvilka, enligt 4833 års mynpt-
ordniag, blifvit utmyntade, icke böra komma i frå-
g?, helst de silfvermyntsorter, hvilka, enligt nu fö-
Teslagna mynisystem, komma att utmyntas, blifva
af alldelos lika storlsk och värde med dem, som
nu från Banken utvexlas. Men Utskottet, som till
alla deisr instämmer u.imotionärens framställning,
att valören å det silfvermynt, som bädanefter ut-J
myntss, mätte blifva mera tydlig och i ögonen fal-
lsnde, än nu är händelsen, har trott sig böra till-
Styrka Rikets Ständer, 3
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, Pp
att den ena sidan, åtminstone å de smärre silf- S
vermynt, som, enligt Utskottets förslag, komma
att utmyntas, endast måtte upptagas af myntets S
valör,
2 B. Skrot och Korn.
På sätt redan i nu gällande myntordning är stad- si
gadt, sitola alla ofvanstående silfvermynt innehåilals
Tre delar fint silfver emot En del koppar, och så-f
ledes vara tolf-lödigt, under förbehåll likväl af de,lo
enligt samma myntordning, tillåtne remedia, nem-r
ligen:
i finheten: ,,oo:dels skålpund viktualievigt Finsil-r