Dersmot delar U:skottet Rikets sist församlade Ständers åsigt om fördelaktigheten om myctoch räkn2-eaheiens framtida bestammande till ett, Riks gäldsriksdalern motsvarande värde. Denna Riks daler är nemligen til! sitt värde och sina minsta underafdelningar för a. lmänheten, sedan nära 40 år tillbaka, fullkomligt känd och i de flesta landsorter redsn, såsom den egentliga räkne-onheten, begagnad. Den kan dessu:om med lätthet jeznföras med det utelöpande silfvermyntet, hvars bitintills varande enhet utgör en jemn multipel af densamma, hvarföruan alla fån Banken efter nya formulären utfårdade och med stor begärlighet af allmänheten emottagoe sedlar motsvara jemna Riksdalerta! i riksgälds. Med afseende härå och å de allmänna fördelarne af ea låg mynt-enhet, serdeies i stt land, hvars rörelsekapital jemförelsevis är mindre beiydligt, får U:skottet ailtså hemställa, att den nya gemensamma myntoch räkne-enbetsn må bestämmas tlll ett värde, motsvarande Riksgäldsriksdalern. U:skottet, som dock anser mindre lämpligt ett för al! framtid bibehålla benämningen af Riksgälds, får derföre och till undvikande af samminblandniog med de i allmänna pesningeröre!sen gångbare Specisoch bankoriksdalrar, vördsamt föreslå, att, på sätt Rike:s sist församlade Stän der beslöto, denna myntenhet må kallas Riksdaler Karant. Under förutsättning af Rikets Ständers bifall till hvad Utskottet här ofvan yttrat och föreslagit, har Utskottet uppgjort och får bhärhos Rizets Ständers bepröfvande underställa följande förslag till nytt myntsystem, dervid Utskottet, i afseende på myctsorternes benämning, ansett sig böra undvika slla bråk; äfvensom Utskottet, enär runsiycken numera icke myntias cch denna myntsori, i anseende till siit ringa värde och föga användbarhet, synes kunna utan olägenhet afskaffas , på sätt Hr von Troil föreslagit, trott minsta underafdelningen af myntenheten böra erhålla den, vid smärre liqvider redin i nästan alla delar af riket begagnade benämning af styfver, motsvarande en fjerdedels skilling. I. Allmänna räkningssättet i handel och vandel samt vid bokföring. 4:0 Svenska myntets räkne-enhot fastställes till: jemt !7, dels Rdr Silfverspecie, i enlighet med det skrot och korn, som Myntordningen af d:n 9 Moj 1835 bestämmer. 2:0 Deanna gemensamma myntoch räkne-enhet, svarande emot tolf skillingar Silfrverspecie och i räknevärde enahanda med En Riksdaler Riktsgälds sedlar eller 2; deltar af bankoriksdalern eller 32 skillingar bko, benämnes Riksdaler kurant. 3:o0 En Riksdaler kurant indelas wi fyratioitia skillingar och bvarje skilling uti 4 styfver; samt 4:0 Då i öfverensstämmelser, förbindelser och! skrifter af ala slag, efcer viss bestämd tid, begagnas benämningen af endast riksdaler, förstås dermed alltid Riksdsler kurant. 1. Silfvermyntet. A. Ulmynrtningen: l De serskilda Silfvermynten biifva: I 4:0 Ett om 4 Riksdaler kurant — 4 Rår Siifverspecie — 2 ?, Rdr Banko — 4 Rädr Riksgälds. 2:o Ett om 2 Rikadaler kurant — !, Rår eller 24 sk. Silfver-specis — 4 !; Rdr Bankåo — 2 Rår ! Rizsgälds. 3:o Ett om 4 Rdr kurant — !, Rdr eller 42 sk. Silfver-specle — ?, Rår eller 32 sk. Banko — 4 Rår Riksgälds. 4:0 Ett om 22 skillingar kurant — !; Riksdaler eller 6 skillingar Silfver-specie — ; Riksdaler elJar 46 sk. Banko — !, Riksdaler eler 24 sk. Riksgå ks. 3:o Ett om 42 skillingar kurant — ; Riksdaler eller 3 skillingar Silfver-specie !; Ritsdaler eller 8 sk. Baako — , Riksdaler eller 12 sk. Riksgilde. U:iskottet har ansett sig böra, i sammanhang härmed, till besvarande upptaga en från Hedervärda B-edeståndet till Utskottet remitterad motion afi Riksdagsfallmäktigen Magnus Pehrsson från Wermlands lån, deruti. under anförande, att det nu i omlopp varande silfvermyatet vore grundadt på såj, vidlyfiig beräkning, att den mindre upplysta allmogen svårligen egde förmåga att uppfatta dess . rätta myntvärde, och hvaraf följde, att sådant mynt! man och man emellan utlemnades och emottogeså för högre eller lägre värde, än hvarför det i sjolfI va verket som myat gällde, motionären föreslagit, p att å det silfver, som hädanefter myntas, prägeln å dess alla valörer ändras till densamme, hvarför myntet i allmänna rörelsen gäller i Riksgälds samt så tydlig, att dea med lätthet kan urskiljas, samt att det redan utmyntade och i omlopp varande silfver, i samma mån det invexlas, måtte i likhet med det förutoämnda ombytas. Enaär p:ögeln å det silfvermynt, som efter anta: I gandet af ofvan framlagda förslag till nytt mynt-! system, kommer .att utmyntas, måste förändras tiillf öfverensstämmelse med samma förslog, samt denl; myntenhet, Utskottet föreslagit, motsvarar En RiksS dalor Riksgälds, lärer den gjorda framställningen om anbringande af Riksgäldsvalören å silfvermyne tet böra förfalla; och torde någon ommyntnicg af8g Vv e E n b -—0532 d2 silfvermyntsorter, hvilka, enligt 4833 års mynptordniag, blifvit utmyntade, icke böra komma i fråg?, helst de silfvermyntsorter, hvilka, enligt nu föTeslagna mynisystem, komma att utmyntas, blifva af alldelos lika storlsk och värde med dem, som nu från Banken utvexlas. Men Utskottet, som till alla deisr instämmer u.imotionärens framställning, att valören å det silfvermynt, som bädanefter ut-J myntss, mätte blifva mera tydlig och i ögonen fallsnde, än nu är händelsen, har trott sig böra tillStyrka Rikets Ständer, 3 att hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, Pp att den ena sidan, åtminstone å de smärre silfS vermynt, som, enligt Utskottets förslag, komma att utmyntas, endast måtte upptagas af myntets S valör, 2 B. Skrot och Korn. På sätt redan i nu gällande myntordning är stadsi gadt, sitola alla ofvanstående silfvermynt innehåilals Tre delar fint silfver emot En del koppar, och så-f ledes vara tolf-lödigt, under förbehåll likväl af de,lo enligt samma myntordning, tillåtne remedia, nem-r ligen: i finheten: ,,oo:dels skålpund viktualievigt Finsil-r