lag, som galler ior alla anara; ast Dör ec) vara Sva:
för honom, då han fått eit god: förord från den
berömde Dieffenbach i Berlin.
(Insändt.)
OM SVENSKA FOLKETS BESKATTNING
GENOM STAMBÖCKER.
En mätare af landets välmåga tyckes, ehuru
gömd för de flesta, uppenbara sig i den mängd
af stamböcker, som i sednare tider allt mer
öfversvämmat riket. Att skörden minskas i
samma mån, som antalet växer, är naturligt;
och med detsamma växer ock en nationalför-
lust, betydligare, än mången anat. I det pa-
storat, der las. bor, besörjes denna uppbörd af
42 s. k. Sexmän. För hvarje stambok bort-
sätta de minst 2 dagar, gående från by till
by, ur stuga och i stuga, ingenstädes välkomna
gäster. Man har ett är räknat dessa stamböe-
ker till 44 och förra året voro de 9; men
låtom oss, enligt berättelsen om hvad sig i riks-
styrelsen sedan sista Riksdag tildragit, antaga
dem till 33 på 3 år, eller omkring 7 årligen,
så måste hvarje Sexman bortsluntra 44 dags-
verken å 46 sk., gör 4 Rdr 532 sk., och för
alla 42 en summa af 56 Rdr, men uppbörden,
utom kollekterna, går kanske icke till 40 Rär.
Multipliceras deuna summa med socknarnas an-
tal, uppstår en skatt på Sexmännen af emellan
50 och 60,000 Rdr: är nu denna i laglig väg
af Rikets Ständer pålagd? Om så är, vore
dock ärligare, att rent af debitera dem för un-
gefärliga beloppet, som uppbörden nu gör; de
skulla derpå hafva god behållning och natio-
nalförlusten bleive ingen. Vid Gustal I:s re-
duktion indrogs äfven kyrkornas och de fatti-
gas egendom till Kronan. Af henne borde så-
ledes båda underhållas. Då likväl tiden gjort
andra behof mera gällande, torde församlingarna
blott kuana nämna, icke reklamera sin rätt.
När nu så många af dem måste bekänna sig
utblottade och få denna bekännelse af autori-
teterna bekräftad, synes wäl billigast, att en
årlig kyrkoskatt utginge af hvarje; i mån af
folkmängd, och denna skatt lades antingen till
egen kassa, mot befrielse från dylik afgift till
andra, elier ock till statskassan, med rättighet
till .understöd derifrån vid inträffonde, noga
pröfvadt behof. Nu få alla öfverhufvud lika,
den med flere tusende personer lika med den,
som har 4 å 200. Afslåendet af stambok kan
icke nu synas annat än en orättvisa, då den
sökande, i kanske 460 år och derutöfver, fått
och får betala en dylik afgift. Måhända är sa-
ken värd mera uppmärksamhet, än den sig hit-
tills ådragit, och detta torde de, framför stam-
böckerna aftryckta, Kong!. brefven bäst intyga.
Åtminstone de för förra året bevisa, huru likt
och olikt sökes, tillstyrkes och beviljas.
JM 1, Skummeslöf i Götheborgs Stift borde väl
med on årlig inkomst af 69 Rdr, hafva i tidernas
längd samlat mer än 417 Bdr. Sådan är tillgån-
gen mot ett kostnadsförsisg på 2,800. Hemmanens
antal 41, således på hvarje ena kostnad af 250.
JM 2, Aspås i Hernösands Stift. Tillgång 3,300,
kostnadsförsleg 8,800 Rdr. Hemmanens antal 49
och differensea gör såiedes på hvarje 460 Rår.
lavånarne fattiga och gäldbundna. Ja 3, Ufvered
i Skara Stift, upptager, mot ett kostnadsförslag
på 9244:, en kontant behållning (4837) af6 359
Rdr och en årlig qvarnskatt af 411 Rdr sk.
Arst. Med denna och räntan af kapitslet, biowt
i 6 år, vore således förslagssummaa fylid. så
länge hade man väl kunnat vänta eller göra en
liten skuldsättning. — Nu bör stamboken lemna
stort öfverskott och kapitalers grundläggning, kan-
ske på mer behöfvyandes bekostnad, kan och bör
ej vara meningen med dessa tiggarlistor. Också
har det biifvit 1as. berättadt, att Pastor skulle
hafva afrådt det tilltagsna försöket. Attinvänarne
fått bref på, att de äro af missväxter utarmade,
mioskar icke kyrkokassan, och att de sjeliva upp-
lånat medlen, är ett förhållande, som igenfinnes
öfverallt. 2 4, Hössna i Eifsbergs Lån, har in-
vånare, i allmänhet obemedlade, ett intyg, så obe-
stämdt, att det kan gälla för heia verlden. AM 5,
Houf i Christianstads Län, upptager nära 20,000:
till Kyrka för 20 hemman, som uppgifvas derföre
vara i förlägenhet, hvarpå man icke kan undra,
då hvardera borde tillsläppa 4000 Rdr. Månne
icke vid uppgörande af ritning och kostnadsförslag
afseende främst borde göras på de nödvändiga be-
hofven? Om nu ock stamboken inbringar 2 å
5000 Rdr, hvarifrån taga resten? På 20 hemman,
äfven 1 Skåae, torde folkmängden icke vara större,
än alt den rymmes i en mindre kyrka: skulle kan-
ske också i denna tätt bebodda pejd kunna sam-
manbyggas med någon annan. JE G, Kyrkås å
Jemtland, är dock ännu märkvärdigars, med ett
kostnadsförslag af 17,425 Rdr till kyrka, för 6,
mantal, med en folkmängd af 207 personer. Om
utaf dessa 450 t. ex. anses kyrkogilla, kostar hvarje
bånkrum öfver 446 Rdr, och på hvarje hemman
beiöper sig en kostnad af 2500 Rår. Till dylik
utgift torde något hvar socken sakna utvägar, om
den också icke varit hemsökt af flera missväxtår.
Suxulle icke en försvarlig sal hafva kunnat tjena
denna lilla menighet till församlingsrum? 47,
Ambjörnarp i Eifsborgs Län, framträder då blyg-
sammare, med ett förslag på 5,890 Rdr till en
trädkyrka för 14, mantal, med 665 personer, som
till byggnaden sakna ulväg, hvartill orsaken icke
vidare uppgifves. Ja 8, Segelstad I Wermland,
med ett förslag på 5,258 Rdr, till flyttning af tor-
net från vestra till södra sidan. Öaskligt, att ut-
seendet af denna arkitektur blir lika skönt, som
ovenligt. För stamboken åberopas 2 missväxtår
sw oo-o0 2