lag, som galler ior alla anara; ast Dör ec) vara Sva: för honom, då han fått eit god: förord från den berömde Dieffenbach i Berlin. (Insändt.) OM SVENSKA FOLKETS BESKATTNING GENOM STAMBÖCKER. En mätare af landets välmåga tyckes, ehuru gömd för de flesta, uppenbara sig i den mängd af stamböcker, som i sednare tider allt mer öfversvämmat riket. Att skörden minskas i samma mån, som antalet växer, är naturligt; och med detsamma växer ock en nationalförlust, betydligare, än mången anat. I det pastorat, der las. bor, besörjes denna uppbörd af 42 s. k. Sexmän. För hvarje stambok bortsätta de minst 2 dagar, gående från by till by, ur stuga och i stuga, ingenstädes välkomna gäster. Man har ett är räknat dessa stamböeker till 44 och förra året voro de 9; men låtom oss, enligt berättelsen om hvad sig i riksstyrelsen sedan sista Riksdag tildragit, antaga dem till 33 på 3 år, eller omkring 7 årligen, så måste hvarje Sexman bortsluntra 44 dagsverken å 46 sk., gör 4 Rdr 532 sk., och för alla 42 en summa af 56 Rdr, men uppbörden, utom kollekterna, går kanske icke till 40 Rär. Multipliceras deuna summa med socknarnas antal, uppstår en skatt på Sexmännen af emellan 50 och 60,000 Rdr: är nu denna i laglig väg af Rikets Ständer pålagd? Om så är, vore dock ärligare, att rent af debitera dem för ungefärliga beloppet, som uppbörden nu gör; de skulla derpå hafva god behållning och nationalförlusten bleive ingen. Vid Gustal I:s reduktion indrogs äfven kyrkornas och de fattigas egendom till Kronan. Af henne borde således båda underhållas. Då likväl tiden gjort andra behof mera gällande, torde församlingarna blott kuana nämna, icke reklamera sin rätt. När nu så många af dem måste bekänna sig utblottade och få denna bekännelse af autoriteterna bekräftad, synes wäl billigast, att en årlig kyrkoskatt utginge af hvarje; i mån af folkmängd, och denna skatt lades antingen till egen kassa, mot befrielse från dylik afgift till andra, elier ock till statskassan, med rättighet till .understöd derifrån vid inträffonde, noga pröfvadt behof. Nu få alla öfverhufvud lika, den med flere tusende personer lika med den, som har 4 å 200. Afslåendet af stambok kan icke nu synas annat än en orättvisa, då den sökande, i kanske 460 år och derutöfver, fått och får betala en dylik afgift. Måhända är saken värd mera uppmärksamhet, än den sig hittills ådragit, och detta torde de, framför stamböckerna aftryckta, Kong!. brefven bäst intyga. Åtminstone de för förra året bevisa, huru likt och olikt sökes, tillstyrkes och beviljas. JM 1, Skummeslöf i Götheborgs Stift borde väl med on årlig inkomst af 69 Rdr, hafva i tidernas längd samlat mer än 417 Bdr. Sådan är tillgången mot ett kostnadsförsisg på 2,800. Hemmanens antal 41, således på hvarje ena kostnad af 250. JM 2, Aspås i Hernösands Stift. Tillgång 3,300, kostnadsförsleg 8,800 Rdr. Hemmanens antal 49 och differensea gör såiedes på hvarje 460 Rår. lavånarne fattiga och gäldbundna. Ja 3, Ufvered i Skara Stift, upptager, mot ett kostnadsförslag på 9244:, en kontant behållning (4837) af6 359 Rdr och en årlig qvarnskatt af 411 Rdr sk. Arst. Med denna och räntan af kapitslet, biowt i 6 år, vore således förslagssummaa fylid. så länge hade man väl kunnat vänta eller göra en liten skuldsättning. — Nu bör stamboken lemna stort öfverskott och kapitalers grundläggning, kanske på mer behöfvyandes bekostnad, kan och bör ej vara meningen med dessa tiggarlistor. Också har det biifvit 1as. berättadt, att Pastor skulle hafva afrådt det tilltagsna försöket. Attinvänarne fått bref på, att de äro af missväxter utarmade, mioskar icke kyrkokassan, och att de sjeliva upplånat medlen, är ett förhållande, som igenfinnes öfverallt. 2 4, Hössna i Eifsbergs Lån, har invånare, i allmänhet obemedlade, ett intyg, så obestämdt, att det kan gälla för heia verlden. AM 5, Houf i Christianstads Län, upptager nära 20,000: till Kyrka för 20 hemman, som uppgifvas derföre vara i förlägenhet, hvarpå man icke kan undra, då hvardera borde tillsläppa 4000 Rdr. Månne icke vid uppgörande af ritning och kostnadsförslag afseende främst borde göras på de nödvändiga behofven? Om nu ock stamboken inbringar 2 å 5000 Rdr, hvarifrån taga resten? På 20 hemman, äfven 1 Skåae, torde folkmängden icke vara större, än alt den rymmes i en mindre kyrka: skulle kanske också i denna tätt bebodda pejd kunna sammanbyggas med någon annan. JE G, Kyrkås å Jemtland, är dock ännu märkvärdigars, med ett kostnadsförslag af 17,425 Rdr till kyrka, för 6, mantal, med en folkmängd af 207 personer. Om utaf dessa 450 t. ex. anses kyrkogilla, kostar hvarje bånkrum öfver 446 Rdr, och på hvarje hemman beiöper sig en kostnad af 2500 Rår. Till dylik utgift torde något hvar socken sakna utvägar, om den också icke varit hemsökt af flera missväxtår. Suxulle icke en försvarlig sal hafva kunnat tjena denna lilla menighet till församlingsrum? 47, Ambjörnarp i Eifsborgs Län, framträder då blygsammare, med ett förslag på 5,890 Rdr till en trädkyrka för 14, mantal, med 665 personer, som till byggnaden sakna ulväg, hvartill orsaken icke vidare uppgifves. Ja 8, Segelstad I Wermland, med ett förslag på 5,258 Rdr, till flyttning af tornet från vestra till södra sidan. Öaskligt, att utseendet af denna arkitektur blir lika skönt, som ovenligt. För stamboken åberopas 2 missväxtår sw oo-o0 2