FeECad DDIVIL ul: joppyiLttrad räd DULRUUCStaUuot H: Dalman genmälte Hr Rosenblads armärkning om iakenseqvens bland annat med den erinran, att det vore en väsendtlig skilnad mellan proceduren för antagandet af en kriminaloch en civil-lag. Den förra utgjorde ett helt system; för att uppgöra detia erfordrades filosofisk bildning, juridisk erfarenhet, vidsträckt menniskokännedom och ett klart omdöme öfver civilisationens och samhällets kraf i detta fail. Dessa lagstiftareegonskaper ägde ej pluraliteten af något lands representanter, utan måste således lita på autoritet. Helt annat vore med en civillegstiftning; der kuade vana vid affärer, juridisk routine, kännedom och erfsrenhet af fördelarne eller olägenheterne af det befintliga, förenadt med ett godi naturligt förstånd, ersätta mången brist i vetenskaplig forskningsförmåga. Uti förra fallet är det således af vida mindre vigt att represeniautens individuella åsigt öfver hvarje detaljtages i betraktande; man både kan och mäste der lita på autoritet. U:idetsednare är det deremot för pluraliteten högst angeläget att sjel!va bedöma huruvida lagen i eit eller annat fall passar efter de i öfrigt befintliga förhållanden och de rättsbegrepp, som hos folket utbildat sig. Derföre kan ock en sådan lag antagas mer partiellt, helst då den baserar sig på nya principer. Talaren gillede visserligen största delen af de hufvudsatser, som det nya civiliagförslaget uppställde; men ban skulle likväl anse det ganska väl låta sig göra att antaga vissa delar deraf, t. ex. förslagen till Utsözningsoch Handelsbalk, utan att antaga t. ex. det nya förslaget till Gifiermålsbalk c. Efter någon stunds fortsatt diskussion, huruvida den Kongl. skrifseisen borde remitteras eller läggas till handlingarne, upplästes ett skrifiligt anförande af Grefre Anckarsvard, bvilket jemväl gick ut på samma önskan som Hr Hjertas i gårdagsblaget intagna; men som detsamma begagnats till utskrifning för remissen, hafva vi ännu ej haft tillfälle art taga någon afskrift deraf. Remiss beslöts sedermera till LagUtskottet; Hr Dslmans motion bordlades på bans besäran. Fortsättning af Hr Petrås yttrande i Borgareståndet den 22 April, rörande det nya lagförslaget, och den ytterligare diskussionen derom. Om de vid den Kongl. skrifvalsen fogade tablåsar öfver civillagen, eller, såsom de deruti kallas, tabellariska jemförelser, gäller troligen ej mera än att omdöme: all nemlizen de sakna användbarket för det åsyftade ändamåld. De utgöras at böcker, i vidd öfverstigande alla de arbeten, hvilkas våsendtliga innebål! skulle genom dem åskådligt gö ras. Hela civillagförslaget är deruti ordagranat afkopieradt; i en motstående spalt inplockadt utur: 4734 års lag hvad som kunde anses svara emot d3 föreslagna nya stadgamden; skiljaktigheierne, ända intill sjelfva redekiionssätiet, enmärkte, samt lagmotiverne jemte Högsta Domstolens och Hofrätternes anmärkningar nästan ordagrannt afskrifns och irläåmpade. Om man nu vill veta hvad system lagkommittecan följt, eller hvilka grundsatser den i något visst ämne antagit och i hvad mån de skilja: sig från dem, som hitintills varit gällande, så måste man läsa flera tryckta ark med fragmenter ut-! ur de anförda skrifterne, för att derom sjelf bilda! sig ett begrepp. Att den method, efter hvilken kommitterade consiruerat sitt arbete helt och hållet afviker från den af ständerne uppgifaa plan, och i stället att lätta, skall försvåra och inveckla föredragningen af lagförslaget, lärer ej erfordra någon ! vidsträcktare bevisning, ehuru den blott genom: framställande af ett eller annat exempel lätteligen kunde åstadkommas. Då nu imedlertid sentidigheten af det nådiga meddelandet, otillämpligheten af de tablåer ständerne: erhållit, och saknaden af förslag i de af lagkom-! mitteen uteslutna ekonomiska ämnen utgöra ovilkorliga hinder för företagandet af den granskning utaf lagförslagen, som Rikets Ständer genom det vid förra riksdagen fattade besiut åsyftat att förbereda, men det ej heller höfves Rikets Ständer att lemna dezxna vigtiga samhbällsangelägenhet vind för våg, hvilket dock blefve följden om ständerna äfver denna gång, hksom under de 3:02 förflutne decennvier förtrodde sig åt regeringens omsorger och fästade sig vid det lika lätt gifoa, som gäckade lö!tet om proposition i ämnet vid nästa riksdeg, helst enär till grund derför ieke blifvit uppgrifvet annat än en under sväfvande uttryck yttrad förhoppning,) så lärer det blifva utaf yttersta vigt, att Rikets! Ständer, utsp afseende på det Kongl. raeddslandet,! sjelfva söka föranleda kraftiga åtgärder, för att för-: vandia det oroförmälda löftet och förboppningarne: i Å f till verktligheter och sanning. I sådant ändamål tar jag mig fribeten framställa följande förslag: 4:0 En Kommitte bildas ofördröjligen, bsstående, utom Justitie-Statsministern sågora ordförande, af tvenne Justitie-råd, Justitie-kansiern, Justitie-ombudsmannen och trenne iedamöter, en från hvardera ef rikets Hofrätter. I 2:0 Legförslegens granskning företagas och fullföljes af derna Kommittt oafbrutet. Så snart Kommittcen pröfvat och afgjort grunderne för de före-: slogne stadgarne i en viss balk eller i vissa läxor, som oafhävgigt af hvarasnan kunna bedömas, föredrager Jusitie-Statsministern Kommitteens utlåtande inför Konungen i Statsrådet, i närvaro af. de tvenne Justitis-råder. I 3:o0 I den mån besluten fattas, uppställes inom Kommiiicen sjelfva lsgradaktionen, som derefter uppläses och granskas i Statsrådet. De således granskade och sf Kongl. Msj:t antsgne förslagen utgifvas balkvis ef trycket, under benämning ef Kongl. i Maj:ts propositioner om Lagverket. j lr —-— O—— BR Kr KK 4:0 Tryckningen af hela arbetet bör vara fulländad i god tid före den, vare sig lagtima eller urti: ma, riksdag, som nästefter fyra år från innevarande riksdeg inträffer, tillika med särskilda förslag I de delar, dem nya Kemmitteen, i likhet med förra Lagkommitttsn, kan anse tillhöra den ekonomiska ladstiftningen. Vid hverje af trycket utgifven afdelning bifogas !! motiver i de delar, hvaruti Lagkommittåns försala-: ger blifvit uti ett eller annat afseende hufvudsak-: ligen ändrade. N 5:0o De anmärkningar, som tilläfventyrs inkomma. t