FeECad DDIVIL ul: joppyiLttrad räd DULRUUCStaUuot
H: Dalman genmälte Hr Rosenblads armärkning
om iakenseqvens bland annat med den erinran, att
det vore en väsendtlig skilnad mellan proceduren
för antagandet af en kriminal- och en civil-lag.
Den förra utgjorde ett helt system; för att uppgöra
detia erfordrades filosofisk bildning, juridisk erfa-
renhet, vidsträckt menniskokännedom och ett klart
omdöme öfver civilisationens och samhällets kraf i
detta fail. Dessa lagstiftareegonskaper ägde ej plu-
raliteten af något lands representanter, utan måste
således lita på autoritet. Helt annat vore med en
civillegstiftning; der kuade vana vid affärer, juri-
disk routine, kännedom och erfsrenhet af fördelar-
ne eller olägenheterne af det befintliga, förenadt
med ett godi naturligt förstånd, ersätta mången
brist i vetenskaplig forskningsförmåga. Uti förra
fallet är det således af vida mindre vigt att repre-
seniautens individuella åsigt öfver hvarje detaljta-
ges i betraktande; man både kan och mäste der li-
ta på autoritet. U:idetsednare är det deremot för
pluraliteten högst angeläget att sjel!va bedöma huru-
vida lagen i eit eller annat fall passar efter de i öf-
rigt befintliga förhållanden och de rättsbegrepp,
som hos folket utbildat sig. Derföre kan ock en
sådan lag antagas mer partiellt, helst då den ba-
serar sig på nya principer. Talaren gillede visser-
ligen största delen af de hufvudsatser, som det nya
civiliagförslaget uppställde; men ban skulle likväl
anse det ganska väl låta sig göra att antaga vissa
delar deraf, t. ex. förslagen till Utsöznings- och
Handelsbalk, utan att antaga t. ex. det nya försla-
get till Gifiermålsbalk c.
Efter någon stunds fortsatt diskussion, huruvida
den Kongl. skrifseisen borde remitteras eller läggas
till handlingarne, upplästes ett skrifiligt anförande
af Grefre Anckarsvard, bvilket jemväl gick ut på
samma önskan som Hr Hjertas i gårdagsblaget in-
tagna; men som detsamma begagnats till utskrif-
ning för remissen, hafva vi ännu ej haft tillfälle art
taga någon afskrift deraf. Remiss beslöts sederme-
ra till LagUtskottet; Hr Dslmans motion bordlades
på bans besäran.
Fortsättning af Hr Petrås yttrande i Borgare-
ståndet den 22 April, rörande det nya
lagförslaget, och den ytterligare diskussio-
nen derom.
Om de vid den Kongl. skrifvalsen fogade tablåsar
öfver civillagen, eller, såsom de deruti kallas, ta-
bellariska jemförelser, gäller troligen ej mera än
att omdöme: all nemlizen de sakna användbarket
för det åsyftade ändamåld. De utgöras at böcker,
i vidd öfverstigande alla de arbeten, hvilkas vå-
sendtliga innebål! skulle genom dem åskådligt gö
ras. Hela civillagförslaget är deruti ordagranat af-
kopieradt; i en motstående spalt inplockadt utur:
4734 års lag hvad som kunde anses svara emot d3
föreslagna nya stadgamden; skiljaktigheierne, ända
intill sjelfva redekiionssätiet, enmärkte, samt lag-
motiverne jemte Högsta Domstolens och Hofrätter-
nes anmärkningar nästan ordagrannt afskrifns och
irläåmpade. Om man nu vill veta hvad system lag-
kommittecan följt, eller hvilka grundsatser den i nå-
got visst ämne antagit och i hvad mån de skilja:
sig från dem, som hitintills varit gällande, så må-
ste man läsa flera tryckta ark med fragmenter ut-!
ur de anförda skrifterne, för att derom sjelf bilda!
sig ett begrepp. Att den method, efter hvilken kom-
mitterade consiruerat sitt arbete helt och hållet af-
viker från den af ständerne uppgifaa plan, och i
stället att lätta, skall försvåra och inveckla före-
dragningen af lagförslaget, lärer ej erfordra någon !
vidsträcktare bevisning, ehuru den blott genom:
framställande af ett eller annat exempel lätteligen
kunde åstadkommas.
Då nu imedlertid sentidigheten af det nådiga med-
delandet, otillämpligheten af de tablåer ständerne:
erhållit, och saknaden af förslag i de af lagkom-!
mitteen uteslutna ekonomiska ämnen utgöra ovil-
korliga hinder för företagandet af den granskning
utaf lagförslagen, som Rikets Ständer genom det
vid förra riksdagen fattade besiut åsyftat att förbe-
reda, men det ej heller höfves Rikets Ständer att
lemna dezxna vigtiga samhbällsangelägenhet vind för
våg, hvilket dock blefve följden om ständerna äf-
ver denna gång, hksom under de 3:02 förflutne de-
cennvier förtrodde sig åt regeringens omsorger och
fästade sig vid det lika lätt gifoa, som gäckade lö!-
tet om proposition i ämnet vid nästa riksdeg, helst
enär till grund derför ieke blifvit uppgrifvet annat
än en under sväfvande uttryck yttrad förhoppning,)
så lärer det blifva utaf yttersta vigt, att Rikets!
Ständer, utsp afseende på det Kongl. raeddslandet,!
sjelfva söka föranleda kraftiga åtgärder, för att för-:
vandia det oroförmälda löftet och förboppningarne:
i
Å
f
till verktligheter och sanning. I sådant ändamål tar
jag mig fribeten framställa följande förslag:
4:0 En Kommitte bildas ofördröjligen, bsstående,
utom Justitie-Statsministern sågora ordförande, af
tvenne Justitie-råd, Justitie-kansiern, Justitie-om-
budsmannen och trenne iedamöter, en från hvar-
dera ef rikets Hofrätter. I
2:0 Legförslegens granskning företagas och full-
följes af derna Kommittt oafbrutet. Så snart Kom-
mittcen pröfvat och afgjort grunderne för de före-:
slogne stadgarne i en viss balk eller i vissa läxor,
som oafhävgigt af hvarasnan kunna bedömas, före-
drager Jusitie-Statsministern Kommitteens utlå-
tande inför Konungen i Statsrådet, i närvaro af.
de tvenne Justitis-råder. I
3:o0 I den mån besluten fattas, uppställes inom
Kommiiicen sjelfva lsgradaktionen, som derefter
uppläses och granskas i Statsrådet. De således gran-
skade och sf Kongl. Msj:t antsgne förslagen utgif-
vas balkvis ef trycket, under benämning ef Kongl. i
Maj:ts propositioner om Lagverket. j
lr —-— O—— BR Kr KK -
4:0 Tryckningen af hela arbetet bör vara fullän-
dad i god tid före den, vare sig lagtima eller urti- :
ma, riksdag, som nästefter fyra år från innevaran-
de riksdeg inträffer, tillika med särskilda förslag I
de delar, dem nya Kemmitteen, i likhet med förra
Lagkommitttsn, kan anse tillhöra den ekonomiska
ladstiftningen.
Vid hverje af trycket utgifven afdelning bifogas !!
motiver i de delar, hvaruti Lagkommittåns försala-:
ger blifvit uti ett eller annat afseende hufvudsak-:
ligen ändrade. N
5:0o De anmärkningar, som tilläfventyrs inkomma. t