ARMAR FPP NP MS SYMTEDI fVES FEN) BIT SIR VER MIVva NITAR gande på taken och gatorna hela dagen.n Åsnan (Insändt.) Mean hade trott, att, efter allt hvad som redan biifvit både skrifvet och taladt om H: Befälhafvaren Sandels förfarande med Borgerskapet, han slutligen en gång skulle upphöra att vilja inleda dem att ingå i några slags nya förbindelser; men man har häruti tyvärr storligen bedragit sis. I stället att, enligt den bestämda öfverenskommelsen, som ipgicks vid sammankomsten å rådhuset, alt kompagnierna skulle sammankallas för att höras, huruvida Borgerstapet ville underkasta sig någon slags py militärorganisation eller icke, och hvilket naturligtvis skulle gifvit ett bestämdt resultat åt denna sak, har Hr Befålhofvaren, då han förmodligen nu funnit, huru Jiten sympeti hans projekter vunnit iasom Borgerskepet, och att hacs plan med dem således skulla gå om intet, tagit sig före, att låta sammankalla öfveroch underbefaict vid ett kompagni isender, icke å rädbuset, hvilket otvifvelaktigt varit det rättaste stället, och der hvar och enR borgarao har rattiehet att vara närvarande vid sammankomster, hvilka angå vågra förehafvanden, som röra deras korps, och hvilket dessutom å Hr Sandels sida skulle bafva idsgalort ett öppet förhållande, — utan hafva dessa sammanträden ägt rum, et; hemma hos en sf Hr Sandels intimare vänner, Lärftskramhandlaren Löjtnant Fslkman, icke hos kompegnichafer) och tvenne ardra å Barnhuskällarep. — Osktadt! denna fina marvöver, har likväl saken ej slagit bättre ut, än att å den lista, som lärer presenterats å förstnämnde ställe, endest 7 al omkring 20 kunnat förmås till ett s!acs frivillig kapitulation på flere år;! vid första sammankomsten å källaren förklarade kompanichefer och hela det öfriga befälet, utgörande omkring 20 personer, enhälligt, att ingen enda af dem ville ikläda sig några slags nya förbindelser. — Vid andra sammankomsten å samma källare kunde icke flare än 4 (hvaraf 3 petitionärer) af omkring 80 förmås att ingå på den proponerade förbindelsen. Befälet vid ett 4:de kompagni af samma bataljon har Hr S. ej en gång kunnat få tillsammans: a? detsamma var ej den riogaste förhoppnicg att förvänta. Sålades af en hel bataljons både öfveroch vnderbefä!, utgörande omkring 80 personer, har Hr 9. ej kunnat förmå flere än 44 att ingå på hans proponerade nya förbindelser. Man hoppas således, att Hr Befälbafvaren slutligen funnit, att Borgerskapet icke så lätt låter pålägga sig nya skyldigheter, som ban förmodat, och att han ändiligen skall bevilja denna korporation det enda den af bonom önskar, nemligen att få vara med fred. Hr S:s projett, att vilja beröfva dem rättigheten att sjelfvc odteladt välja sitt befä!, är alldeles tillräckligt att göra honom odödlig i Stockholms Baorgerskaps ennaler. Den uppgifoa planen för Borgerskanpets nya orgsnisation uivisar, att meningen varit, att vid inträffanda oroligheter i hufvudstaden använda Stockholms Borgerskap att såsom militärkorps bidraga till deras stillande. Vår öfvertygelse är, att den styrelse, som följer landets lagar och lyssnar till folkets billiga och rättmätiga fordringar, ej har något att fruita af upplopp; skulla möjligen sådant uppkomma af okynne eller kitslighet, torde säkraste sättet för dess hämmande vara, i hvad på Borgarskepet kan ankomma, icke att dess medlemmar ställa sig i ledet, utan att de förblifva hemras, för att veka öfver att deras betjening, gesäller och lärgossar m. fl. hålla sig i stillbet inom hus, ty om desse skulle lemnas tillfälle att blarda sig bland eå tygellös tross, vore möjligen sjelfva doreg husbönder ej fredade. Då man är fullkomligt öfvertygad, att Hösa vederbörande blifvit missltedda om Borgsrskepets tänkesätt i afseende å införandet af en ny militärorganisation för denna korporation, och ett högstdesemme af verklig välvilja för korpsen tillsatt den nye befäthafvaren, hoppas man dock nu, att hvad som redan inom denna korps förevarit och de ofvennämnde resultaternve utvisz, skell vera tillräck. ligt att ådagalägga huru motbjudande det vora för Borgerskapet, att få ett militärsystem sig pitrugzadt, hvartill de af Hr Majoren Sandels gjorda projekter, huru man än må betratta dem, synas utgöra en icke tvetydig begynnelse, och att den Svenska bor geren i alla händelser känner sin sjelfständiga ställning tillräckligt, för att förmå afvisa alla försök, som icke gå på den enda rätta och öppna vägen, att ej blott hvar och en för sig, utan tillika alla hans medborgare, få tillälle yttra sin tanka. Borgare.