(Insändt.) Landtbruks-Akademien. En Insändare som tecknar sig — h—t (se Aft.Bl. d. :G April) anförer — såsom det synes på fullt alfvar: — ?Kongl. Landtbruks-Akademien — — — grundades innan den basis, hvarpå den skulJe hyvila — jag menar Landtbruks-Elementar-Skolors (vid Degeberg) förefanns. — Den var ett universitet, som inrättades före trivia!-Skolan ; man ville bebandla landtbruket som vetenskap, innan man ens käude det som konst eller handtverk och Akademien blef, hvad den ännu är — ett oting. Men ett fjerdedels sekel har sedan dess förflutit. En mängd personer hafva dels på Degeberg, dels ur andra källor, inhämtat så väl vetenskaplig som praktisk bildning i yrket, och LandtbruksAkademiens största olycka är, att icke hafva blifvit stiftad just i det ögonblick då man vill uppbäfva henne — det vill säga nu; ty just nu bar hon både fått en grundval att hvila på, och ämnen finnas äfven till Akademiens ändamålsenliga sammansättning. — Detta synes så klokt att invänningar svårligen kunna häremot göras. —— Man känner sig dock frestad att erinra, om den mellan trivial-skolan och Universitetet oumbärliga linken Gymnasium; eller — för att fullfölja den andra metaphoren — att tillägga: nu, jusl nu, är den försjunkna Akademiens räddningstimma slagen; fy man har funnit den Archimedes, som kan uppvinda henne, och med säker hand placera henne på den solida grundvalen. Men den gamle Archimedes fann ej någon materia, som var nog hållfast, och det är fara värdt, att Akademiens Archimedes, under idel beräkning på effect, bar förlorat den bona fides, med hvars tillhjelp fina combinationer kunna åstadkomma de ädlaste verkningar; men förutan hvilken, de blifva först snaror för de lättrogna, och sedan spindelväfvar. Herr — h-—t omtalar de förvånande verkningarne, som Englands Board af Agriculture frambragt; visar att sådane verkningar ligga långt utom Landtbruks-Instituternes porte och säger: Här är fältet för en Landtbruks-Akademi i praktisk och fosterländsk syftning. Englands Board af Agriculture var Iycklig nog att hafva en Arthur Young ), och nu mera går den väl honom förutan. Att den nu mera icke går, att den tvärtom längesedan blifvit upplöst, torde icke vara Hr —h-t obekant; men det föll sig väl bättre i stycke — att låta den går. Att den på sin tid verkade högst välgörande är allmänt kändt och erkändt, och om LandtbruksAkademiens omskapning till likhet med Englands f. d. Board af Agriculture and internal improvement är en fde eller sak för hvilken Hr —h—t nitälskar; så frågas: hvarföre underlät han, (så framt han annars är den corresponderande Ledamot som sig naturen — h—t synes utmärka) att i Akademien understödja den ledamoten, hvilken beklagade att Akademien ej fått emottaga något förslag i sådan syftning? Men han höll i stället, till de flestas förundran, loftal öfver förslaget till Stadgar, i hvilket han fann en lefvande organism och fiera andra förträflligheter, hvilka vi andra ansett vara bara uselbeter; och dessutom var kanhända skälet, att den Ledamot som väckte iden var en af de Personer, om hvilka det skulle sägas, att de säkerligen mena väl; men de vilja vara reformalörer, utan att först göra sig den mödan att lära sig känna den gamla formen, i hvilken de dock måste röna sig, intill dess de bunnit få den nya. Hos desse välmenande Ledamöter, är välmeningen så stor, att hvarje tanke på ett bättre skall för dem vara lika kärkommen, och af dem lika ärligt befordras, om den väckes af Hr —h—t, som om den väckes af dem sjelfve. Med denne ärliga välmening förena de så mycken enfaldighet, att de icke kunna begripa huru eter hvarföre de skulle äfventyra ett godt, (i fall förslaget till nya stadgar vare ett sådant) genom att söka det bättre. Hvil) Herr — h—t räknar, mer än lofligt är, på andras okunnighet och lättrogenhet. Att här företrädesvis nämna någon annan än Sir John Sinclair, Baronet, är ungefärligen det samma, som att i fråga om Götha Canal, företrädesvis nämna någon annan än Grefve von Platen: ty Board af A. hade lika litet uppkommit och lika litet haft framgång, utan en Sinclair, som Götha Canal, utan en laten. Ins. anm.