hufvudstadsn, och finna utan tvifvel lätteligen, att icke ett Statsråd kan vara belåten med 3,500 Rdr. Med en så ringa inkomst skulle ingen annan, än näågre inom Stockholm boende, hvilka måhända icke vore i tillfälle att få någon annan tjenst, och derföre tänkte: cbittre något än intet,, kunna emottaga dylika vigtiga embeten. Nationen skulle icke vinna derpå. Ean illa lönt departementschef skulle hafva en stor frestelse att blifva fal, t. ex. vid smbetens och tjensters bortgifvande, och detta vore att allt för mycket sätta statens och enskildas välfärd på spel. Jag vågar hemställa, om vi bönder, och våra vederlikar, vore i tillfälle att prestera dylika presenter till statens embetsmän, då vår rätt komme i fråga.n Öfverläggningen var slutad, och betänkandet återremitterades.