AVE Vf för SUPVERMNESSM FD TR OS skopparne Butsch och af Kullberg, Professor Geijer, Kyrkoherden Bergvall, Prostarme Östberg, Lundblad, Eallbeck, Thuden, Säve. STOCKHOLM den 18 April. Dagens utländska tidningar, som gå från Paris till d. 6, från London till d. 8 och från Hamburg till d. 44 dennes, medföra hufvudsakligen följande underrättelser: FRANKRIKE. Den späda Grefven af Paris, född den 24 Augusti 43838, är, som man vet, ännu icke döpt. Nu berätta tidningarne, att dess dop skall förrättas på Konungens födelsedag, men hvilket torde vara ett misstag, icke egentligen derföre, att denna först inträffar d. 6 Oktober, ty det finns intet skäl, hvarföre man icke skulle kunna dröja äfven till dess, utan emedan, tillägga de, Prinsen af Joinville icke skall öfvertaga befälet öfver sin fregatt förr än efter grefvens dop. Innan hösten bör man väl dock bopas, att kriget i Afrika skall vara närmare sitt slut. Hertigarne af Orleans och Aumale hafva afrest, för att begifva sig dit, således utan att afbida sin brors, Hertigens af Nemours förmälning, hvilken nu är utsatt till d. 29 dennes. — De dynastiska bladen jemra sig oändligt öfver, att ministrarne gifvit de båda Hertigarne tillåtelse att deltaga i kriget, liksom om de skulle behöfva en sådan. Den förståndigare inser likväl, att ministrarne handlat enligt sin pligt sem statens embetsmän, emot hvilkas vilja och utan hvilkas kännedom ingenting i statens tjenst bör kunna få ske. Den närvarande konseljen har det besynnerliga öde, att, ehuru den existerat redan mer än en månad, är dess bestånd likväl ännu ett tvisteämne emellan tidningarne och partierna. Legitimisterne, äro lika motsträfvige som förut och tyckas ej vilja lyssna till några uppmaningar att understödja kabinettet, som mot i detta vilkor beskedligt vill tillåta dem att för öfrigt tänka huru de behaga. Hr Thiers skördar icke endast segrar. Pärskammaren har yttrat mindre benägenhet för! lagen om de hemliga fonderna och den kommission, hon nedsatt till dess granskning, synes ej gynnsamt stämd derföre; men detta är blott en demonstration och Hrr Pärer låta väl jemka medi sig, ehuru deras medgörlighet sålunda kan hända hlir något dyrare. Af större betydenhet är, att i sockor-kommissionen, der Hr Thiers sökte visa det oriktiga i förra kabinettets åtgärder, att nedsätta afgifterna, tjenade all hans vältalighet till ingenting, utan hans projekt förkastades med 8ö röster mot 3. Afvenledes skall man i kommissionen, rörande den utomordentliga krediten för Algir, med 8 röster mot 4, hafva beslutit föreslå en betydlig nedsättning i den summa regeringen fordrat, yttrande den önskan, att eröfringssystemet måtte uppgilfvas och regeringen inskränka sig till bibehållandet af det nu varande territorium. Från Afrika berättas, att en postering af 20 man blifvit nedgjord af Araberne, och att en annan af främlings-legionen, 67 man, till största delen Spaniorer, på äkta Spanskt sätt revolterat, mördat sine officerare och sedan öfvergått till fienden. — Om den Moarockanska krigsförklaringen vet man ännu ingenting med visshet. SPANIEN. Mivistrarne hafva med Ferdinandsbanker samt Herrar Rotschild och Coll2do efslutat en öfverenskommelse om ett förskott af 40 millioner realer, hvilka till det mesta behöfvas för Esparteros armee, Denne tres bli nödsakad att dela sin styrka, emedan det vinner allt mer och mer sannolikhet, att en uppresning är nära att utbrista i de Baskiska provinserna. Mycket bidrager härtill, att man icke, eller blott till en del, bållit den förbindelse regeringen åtog sig genom traktaten i Bergara, att anställa de Carlistiske officerarne i drottningens tjenst. Man fruktar till och med att Balmaseda skall göra gemensam sak med de upproriske, Brigadieren Pavia har den 24 Mars vid Segorbe slagit tre Carlistiska bataljoner och en sqvadron rytteri. Fiendens förlust var 70 döde, 74 fångar och en mängd ammunition. Bland den fångna besättningen i Castellote voro äfven 3 qvinnor, hvaraf en gick på träben. Kommendanten, Pedro Marco, hade förut varit köpman. Juntan i Berga bar låtit skjuta den bekante kanonikus Tristany jemte 4 andra. Man vet, att hon förut störtade och troligen lät mörda grefve Espanna. Egentliga afsigten med detta förfarande känner man likväl icke, om den är, vt cålnnda förbereda en fäörlktha3ann — 22.7: . då