AVE Vf för SUPVERMNESSM FD TR OS
skopparne Butsch och af Kullberg, Professor Geijer,
Kyrkoherden Bergvall, Prostarme Östberg, Lund-
blad, Eallbeck, Thuden, Säve.
STOCKHOLM den 18 April.
Dagens utländska tidningar, som gå från
Paris till d. 6, från London till d. 8 och
från Hamburg till d. 44 dennes, medföra huf-
vudsakligen följande underrättelser:
FRANKRIKE.
Den späda Grefven af Paris, född den 24
Augusti 43838, är, som man vet, ännu icke
döpt. Nu berätta tidningarne, att dess dop
skall förrättas på Konungens födelsedag, men
hvilket torde vara ett misstag, icke egentligen
derföre, att denna först inträffar d. 6 Oktober,
ty det finns intet skäl, hvarföre man icke
skulle kunna dröja äfven till dess, utan eme-
dan, tillägga de, Prinsen af Joinville icke
skall öfvertaga befälet öfver sin fregatt förr än
efter grefvens dop. Innan hösten bör man
väl dock bopas, att kriget i Afrika skall vara
närmare sitt slut. Hertigarne af Orleans och
Aumale hafva afrest, för att begifva sig dit,
således utan att afbida sin brors, Hertigens af
Nemours förmälning, hvilken nu är utsatt till
d. 29 dennes. — De dynastiska bladen jemra
sig oändligt öfver, att ministrarne gifvit de
båda Hertigarne tillåtelse att deltaga i kriget,
liksom om de skulle behöfva en sådan. Den
förståndigare inser likväl, att ministrarne hand-
lat enligt sin pligt sem statens embetsmän, e-
mot hvilkas vilja och utan hvilkas kännedom
ingenting i statens tjenst bör kunna få ske.
Den närvarande konseljen har det besynner-
liga öde, att, ehuru den existerat redan mer
än en månad, är dess bestånd likväl ännu ett
tvisteämne emellan tidningarne och partierna.
Legitimisterne, äro lika motsträfvige som för-
ut och tyckas ej vilja lyssna till några upp-
maningar att understödja kabinettet, som mot i
detta vilkor beskedligt vill tillåta dem att för
öfrigt tänka huru de behaga.
Hr Thiers skördar icke endast segrar. Pärs-
kammaren har yttrat mindre benägenhet för!
lagen om de hemliga fonderna och den kom-
mission, hon nedsatt till dess granskning, sy-
nes ej gynnsamt stämd derföre; men detta är
blott en demonstration och Hrr Pärer låta väl
jemka medi sig, ehuru deras medgörlighet så-
lunda kan hända hlir något dyrare. Af större
betydenhet är, att i sockor-kommissionen, der
Hr Thiers sökte visa det oriktiga i förra ka-
binettets åtgärder, att nedsätta afgifterna, tje-
nade all hans vältalighet till ingenting, utan
hans projekt förkastades med 8ö röster mot 3.
Afvenledes skall man i kommissionen, rörande
den utomordentliga krediten för Algir, med 8
röster mot 4, hafva beslutit föreslå en betyd-
lig nedsättning i den summa regeringen fordrat,
yttrande den önskan, att eröfringssystemet måtte
uppgilfvas och regeringen inskränka sig till bi-
behållandet af det nu varande territorium.
Från Afrika berättas, att en postering af 20
man blifvit nedgjord af Araberne, och att en
annan af främlings-legionen, 67 man, till största
delen Spaniorer, på äkta Spanskt sätt revolte-
rat, mördat sine officerare och sedan öfvergått
till fienden. — Om den Moarockanska krigsför-
klaringen vet man ännu ingenting med visshet.
SPANIEN.
Mivistrarne hafva med Ferdinandsbanker samt
Herrar Rotschild och Coll2do efslutat en öfver-
enskommelse om ett förskott af 40 millioner
realer, hvilka till det mesta behöfvas för Es-
parteros armee, Denne tres bli nödsakad att
dela sin styrka, emedan det vinner allt mer och
mer sannolikhet, att en uppresning är nära att
utbrista i de Baskiska provinserna. Mycket bi-
drager härtill, att man icke, eller blott till en
del, bållit den förbindelse regeringen åtog sig
genom traktaten i Bergara, att anställa de Car-
listiske officerarne i drottningens tjenst. Man
fruktar till och med att Balmaseda skall göra
gemensam sak med de upproriske,
Brigadieren Pavia har den 24 Mars vid Se-
gorbe slagit tre Carlistiska bataljoner och en
sqvadron rytteri. Fiendens förlust var 70 dö-
de, 74 fångar och en mängd ammunition.
Bland den fångna besättningen i Castellote
voro äfven 3 qvinnor, hvaraf en gick på trä-
ben. Kommendanten, Pedro Marco, hade för-
ut varit köpman.
Juntan i Berga bar låtit skjuta den bekante
kanonikus Tristany jemte 4 andra. Man vet,
att hon förut störtade och troligen lät mörda
grefve Espanna. Egentliga afsigten med detta
förfarande känner man likväl icke, om den är,
vt cålnnda förbereda en fäörlktha3ann — 22.7: . då