.
sa för dessa begge systemer, hvilka redan på naå-
gra få ställen i Europa, såsom Schweitz, Belgien
och Skottland, funnit tillämpning, skulle likväl så-
dant leda till en vidlyftighet, som vore oförenlig
med formen för denna framställning.
Då jag derföre nu måste afstå från en mera om-
ständlig behandling af ämnet, kan jag dock icke
underlåta att uppgifva några historiska facta ech
i korthet antyda de synpunkter, hvarpå sakens be-
dömande hvilar, hemtade från de sist utkomna ar-
betena i denna väg, af en författare, som med nog-
grann kännedom om nästan alla Europas fångelser,
ech ledd af sitt varma nit för vetenskapen, före-
tagit en resa till Förenta Staterna, i ändamål att
der praktiskt studera ifrågavarande systemers nu
. mera fulländade utveckling, och sedan åt vår verlds-
- del meddela resultatet af sina skarpsinniga forsk-
nirgar.
Det NewYorkska eller Anburnska Systemet in-
fördes är 4823 och blef efter hand användt i 45
fängelser, nemligen 3 i staten NewYork (Anburun,,
Sinsing och Blackwell), 4 i Vermont, 4 i New-
Hampshire, 4 i Connecticut (Wethersfield), 2 i Mas-
sachusetts, 4 i Columbia, 4 i Maryland, 4 i Gsor-
gien, 1 i Louisiana, 4 i Tenessec, 4 i Kentucky
och 1 i Ohio.
Det Pensylvaniska eller Philadelphia- Systemet
trädde först i verksamhet år 1829 (5 år senare än
dess förebild, tukthuset i Glasgow). TI enlighet
med grunderma för detta system, äro 8 fängelser
inrättade, nemligen: statsfångelset i Philadelphia,
det i Pittsburg för vestra delen af Pensylvanien,
grefskapsfängelserna i Philadelphia och Pittsburg,
straffanstalterna för NewJersey och Rhode Island
samt NederCanada (tillhörigt Englauwd), och slutli-
gen förvaringsbäktet i staden NewYork.
Härvid bör anmärkas, att alla på de sista 7 åren
byggda fängelser äro uppförda och administrerade
i enlighet med sistnämnde system. Märkligast är
dock, att sjelfva NewYork, den största och vigti-
gaste stad i hela unionen, vid uppförandet af sitt
eget stadsfängelse för några år sedan, öfvergaf det
Anburnska systemet och byggde efter det Pensyl-
vaniska, eburu det förra haft sin upprinnelse oeh
längst blifvit användt just i NewYork-staten. Att
Philadeiphia-systemet på detta sätt, oaktadt sin
sedaare uppkomst och, åtminstone till en början,
drygare omkostnader, kunnat uttränga det äldre,
synes mig ytterligare vara ett ibland de starkaste
faktiska bevis för dess företräde.
Såsom förut är nämndt, medgifver Anburnska sy-
stemet fårgarnes sam-arbete om dagen i dertillin-
rättade verkstäder eller större arbetssalar. För att
derunder hindra all kommunikation dem emellan,
är den fullkomligaste tystnad föreskrifven, och på
iakttagandet deraf beror nu hela disciplinen. För
detta ändamäl fordras således em aldrig hvilande
uppmärksamhet och tillsyn hos bevakningen, samt
eå summarisk och ögonblicklig bestraffning af
hvarje försök att bryta deremot. Det är lätt att
inse, buru denna godtyckliga makt i en underord
nad uppsyningsmans hand kan leda till förhastan-
de, missbruk och orättvisa. Men om ock den an-
befallda tystnaden skulle derigenom kunna hanmd-
bafvas, har likväl erfarenheten visat, att det icke
är möjligt fullkomligt förekomma de meddelanden,
man sålunda velat afböja. Fångarnes verksamma
fintlighet bar lärt dem, att, i stället för tal, be-
gagna ett tyst språk af tecken, nästan omärkligt för
andra, och på detta sätt gäcka förbudet. Den af
sigt man baft, att göra deras sammanvistande oskad-
ligt, är således tillintetgjord, och den vanliga följ-
den af förderfvade menniskors gemenskap med hvar-
andra skall icke eller uteblitva. Tvånget till ef-
tersinnande och tillfället till sjelfransakning, dessa
enslighetens naturliga följeslagare, kunna icke bär
utöfva sin hälsosamma verkan, och ett af de vig-
tigaste vilkoren för förbättring är derigenem upp-
häfvet. Dessutom bar straffet förlorat sin afskräc-
kande karakter, genom sjelfva gemensamheten, i
hvars natur det ligger, att, åtminstone i någon
mån, innebära tröst och förströelse.
I Philadelphia systeme tderemot är det beräknadt
på den oundvikliga och varaktiga inverkan enslig-
ligheten och besinningen måste utöfva på menni-
skosinnet. Öfverlemnad åt sig sjelf, sitt samvete,
sina minnen och sina betraktelser, tvingas den i
gin ensamma cell inslutne brottslingen förr eller!
sednare att anställa en undersökning öfver sitt inre
tillstånd, sin förflutna lefnad och de förvillelser, !
som fört honom till den punkt, der han nu befin-
ner sig. Utan tillfälle till annan afsexling i sitt
enformiga lif, än af arbete och religiös läsning,
utan annen förströelse, än de besök, honom göras
af fängelseföreståndaren och prestem, öppnar sig
han sinne för de intryck, som nu tränga sig på
honom med en eemotståndlig kraft. Den oböjliga
trotsighet, hvarmed ofta en förbärdad brottsling in-
trädde i sin streffande ensamhet, förvandlas snart
till eftergifvenhet, öppenhet och erkännande af sina
fel. Hans själ blir innan kort) (för att nyttja en
utmärkt författares ord) acsåsom en klar spegel,
ahvilken äterstrålar det förflutna med en trohet,
asom hvarken missvisar eller förvillar, med en
astyrka, som icke kan tillbakavisas — en spe-
agel, som, afbildande det framfarnas handlingar
aoch deras bevekelsegrunder i sina naturliga fär-
eger, innefattar för framtiden den bästa led-
atråd, — hvaraf fången, då han en gång återfår
afriheten, kan betjena sig för bestämmande af sitt
a3andlingssätt.
Det är lätt att inse, att totalintrycket af en så-
dan behandling måste vara djupt och varaktigt,
och just derföre kunnas, vid användandet deraf,
strafftiderna, till stor båtnad både för staten och
den brottstige, blifva kortare än vid hvarje annat
system. Arfven efter straffet viser sig en ny fördel
af den ordning, som dervid blifvit föjd. Ingen af
de frigifae fångarne, om ock de varit närmaste:
grannar i fängelset, känner igen den andra. Så-
tedes äro ibland dessa inga bekantskapsförbindelser
ett återknyta, inga öfverenskomna brottsliga planer
att utföra, inga för den befriades rykte skadliga
upptäckter om det undergångna straffet möjliga
ett sprida. Att alla dessa följder äro oundvikliga
vid Anburpska systemet, lärer icke, äfven af dess
ifrigaste försvarare, kunna bestridas.
Imedlervid hafva, emot Pbhiladelphia-systemet,
vågra vigtiga inkast och anmärkningar blifvit rik-
fade arm förtiana alt UPPt2gas. Mån har nemli-l,
fe VM ns ÖR AR AR DN AR AA —-— AA FR
I
ww MM ww MH MR mm rm (DM
)