—
BONDESTÄNDET.
Plenum den 4 April.
Detta plenum begyntes med reservationer mot Stån-
dets besiut den 26 Mars angående sätlesiägares re-
presentationsrätt inom Bondesiåndes. (Se gårda-
gens supplsment.)
Strindlund yttrade i sin reservation, att detta
var, enligt hans tanka, det för Bondeståndet mest
skadliga beslut, som blifvit fattadt allisedan 4810.
Reservanten ansåg den ära, som Bandeståadet för-
skaffat sig genom säteriägarnes intagande, hafva
blifvit betald med kronohemmans åboers uteslutan-
de; ty ordet: chemmans-ägare, u:i den nya 15 S
Riksdagsordningen måste, enligt Strindiunds tanka,
tolkas efter ordalsdelsee; och Kongl. förordningen
dan 21 Februari 14789 tillägger kronohemmans-åbo-
erne endast besittnings-, men ej äjande-rätt. O:-
det cKronohemman utwvi 22 bade icke något in-
flytande på tolkningen af 45 S:s tydliga ordalydeise,
och han fruktade, att vid ett kommands Riksmöte,
man möjligen äfven kunda uitränga kronoskatte-
bönderna från deras representasionsrätt. I sådant
fall, fortfor reservanten, borde Bondeståndet få ett
grannare namn, till ringa båtnad för Konung och
Fädernesland, samt måbända till sin egen missbe-
låtenhets Han förbehöll sig, att genom enskilde
besvär hos Kongl. Maj:t söka hindra nådig sank-
tion å denna gruadlagsförändring, enär kronobön-
derna, bonom veterligen, sjeifve icke hafva förver-
kat sin represectationsrätt. (Vi halve redan om-
nämnt något om dessa enskilda besvär.)
Johannes Christoffersson från Kronobergs län an-
mälde äfven sin reservation. Han ansåg visserli-
gen billigt, att representationsrätten utsträcktes till
alla ännu orepresenterade klasser, så vidt det kun-
de ske utan förnärmande af andras, rätt och fördel;
men uttryckte, i afseende på ordställningen uti den
förändrade 45 S, enahanda farhåga för kronobön-
dernas uteslutande, som Strindlund; heldst, enligt
hans tanka, 22 A uti nyss åberopade grundlag en-
dast innehåller en instruktion för domaren. huru
fullmakten bör utfärdas, sedan valet försiggått, och
icke kan tillämpas före eller under valet. Han kun-
de icke inse, hvarföre det vo-e nödigt att nu an-
taga en så tvetydig och till tvister, samt måhända
kronoböndernas uteslutande, ledande grundlsgsför-
ändring, då f:ån KonstitutionsUtskottet snart är att
förvänta ett representationsförändringsförslag, som
bör kunpa gifva rättvisa åt alla, utan att förnärma
någon. Han ansåg sig derföre icke skola handlat
efter sitt samvetes pligt, eller motsvarat sina hem-:
mavarande kommittenters förtroende, om han icke
förvarat denna sin mening i protokollet.
Uti dessa begge reservationer instämde Peter
Jönsson från Jönköpings, Peter Persson och Per
Johnsson från: Calmare, Erik Persson och Olof Pers-
son från Gefleborg, Måns Jösseson, Niklas Jönsson
och Per Jönsson från Christianstads, Ola Jeppsson
och Lars Nilssonifrån Blekinge, Johannes Johans-
son från Göiheborgs och Bohus, Nils Jeppsson och
Lars Bengtsson från Malmöhus, Matts Ersson och
Stephan Andersson från Stockholms samt Olof Ols-
som från Wesgtefbotsens lån m. fl.
Jakob Kihlblom från Södermanland yttrade, att
ehuru hsn ej var närvarande, då ifrågavarande
grundlagsförändrång af Bondeständet boslutades,
fick han likväl du tilkäsnegifva, att han högeligen
fägnade sig öfver samma beslut, emedan eit steg
deignrn blifvit taget framåt på upplysningens
ana. ;
Plenum den 4 April.
Kongl. propositionen om pensionsanslag för gref-
ve Adilersparres enka.
Härvid yttrade Hans Jansson från Elfsborgs län:
Förevarande nådiga proposition har väckt en all-
män uppmärksamhet, synnerligen emedan det är
bekant, att grefvinnan Adlersparre hela vintren up-
pehålli sig i Paris med stor svit, och der vistasi
de Kongl. kretsarne samt förer ståt som en fur-
stinna. Att under sådane förhållanden begära en
pension, hvilken ytterst kommer att utgå från det
fattiga folket, som ofta måste umbära det nödvän-
digaste för att betala sina utskylder, är i sanning
ganska anmärkniogsvärdt. Jeg gillar Visserligen
den berömvärda sats, att staten bör visa sig tack-
sam för gjorda tjenster. Men för rättskänslan, och
för den nstionella, är det sårande att bidraga till
lyx och fåfåvgans tillfredsställande. Ständerna haf-
Ta icke genom ett enda dokument blifvit öfverty-
gade derom, att ifrågavarande dam är i verkligt