Denna Board of Agriculture inrättades för me
än 30 år sedan af engelska regeringen och försåg
med tillräcklig makt och behböfliga fonder. Des
första och angelägnaste föremål var, att sätta sig
förbindelse med erfarna åkerbrukare inom landet
och göra sig bekant med åkerbrukets tillstånd
alla delar af England. Derigenom dels undve!
Akademien — om man så får kalla denna inrätt
ning — det misstag, som på andra ställen egt rum
nämligen att utifrån med mycken kostnad anskaffa
hvad som fanns bättre inom landet; dels bekom hor
härigenom — och genom henne, styrelsen — en si
fullständig statistisk och kameralistisk kännedom on
engelska jordbruket, att det blef lätt att upptäcks
de orsaker, som hindrade framstegen. Akademie
sökte ernå och ernådde verkligen detta mål, gecon
att utse tjenliga personer inom hvarje grefskaj
(County), ait beresa detsamma och, efter uppgifve
schema, ingifva berättelser om åkerbrukets tillstånc
derstädes, med alla dess fullkomligheter och fel. A
dessa berättelser trycktes först ett ringa antal, som
sändes till grefskapets utmärktaste landtbrukare, och
omtrycktes sedan, beledsagade ef deras anmärk-
ningar. — Den metod man vid dessa beskrifningar
följde, var: 41:0 att beskrifva det mest intressante
och utmärkta af det lokala och egendomliga i pro-
vinsens åkerbruk, och anmärka de väsendtligaste fe-
len; det förra såsom en föresyn för andra grefskap
det sednare för att söka meddela de upplysningar
som kunde bidraga till bristernas afbjelpande. 9:c
Att söka uppfatta sådane underrättelser om gref-
skapets statistiska förhållanden, som kunde sätta
Akademien i stånd, att utur alla dessa källor kom-
binera en allmän öfversigt af heia rikets verkliga
ställning. Man gjorde sig härvid tillregel, att en-
dast i korthet och lätt vidröra de ämnen; hvilka,
i följd af deras natur, voro gemensamma för alls
provinser, och fullständigt utveckla dem, som had?
ett mera enskildt och lokalt intresse. På sådant
sätt uppstodo de så kallade aCounty-reportse, hvilka
vanligen, såsom vignett, äro försedda med en karta
öfver grefskapet, färglagd och indelad efter de rå-
dande jordarterna. De innehålla beskrifning om
grefskapets klimat, jordmån, mineralier, vatten,
onera och servituter, byggnadssätt, industri och
sysselsättning, fatiigvård, åkerbruksredskap och nya
uppfinaingar deri, stängsel, sätt att bruka jorden,
omlopp, sädesarten, foderkultur, ängar och beten,
trädgårdsskötsel, allmänningar och utmarker, jord-
förbättringar genom odling, dikning, grästorfvens
afskalande och bränning, gödning, ängsvattning,
boskapsskötsel med allt hvad dertill hörer, folkets
arbete, Jafnadssätt, klädsel, föda, bränsie, vägar,
kanaler, handel, manufakturer, folkmängå, 0. s. Y.
Verkan häraf var förvånande; och man anser i
närvarande ögonblick förnyandet af sådana County-
reports såsom det säkraste medlet för ytterligare
framsteg. Men denna Akademi försummade ej hel-
ler att tillegna sig främmande länders erfarenhet
och uppfianingar, och detta gjorde hon, ej på det
vanliga sättet, genom en torr och ofta ofruktbar
berättelse derom, uten sökte alltid, der sådant var
möjligt, att praktiskt visa nyttan af hvad bon fö-
reslog. Må ett exempel få anföras: Då Akade-
mien hade öfvertygat sig, att den belgiska lien var
bättre än den engelska, och betydligt underlättade
arbetet, så införskref hon 2:e belgiska arbetare med
deras liar, och en täflingsdag utsattes ihvarje gref-
skep, då de skickligaste engelska skördemän, med
inbemsk lie, fisgo mäta sig med dem. Belgierne
segrade öfverallt, och det förbättrade instrumentet
blef på många ställen genast antaget.
Författaren till demna uppsats har ofta under
resor inom fäderneslandet sett metoder och red-
skap, som förtjent att blifva allmänt bekanta; men
som endast varit kärda inom en ganska trång krets;
och hvad utländska uppfinninger beträffar, kärna
vi dem än mindre. Tusentals bäckar sorla utföre
våra kullar, utan att begagnas, emedan man dels
ej förstår sig på ängsvattning, dels anser den för
så kostsam, att endast den rike kan väga sig fö-
retaga dylikt. Och dock finnes ett litet land i Tysk-
land — grefskapet Siemen — der nästan hvarje
bonde är ängsvattnare, och anlågger sina vattnings-
ängar sjelf, utan allt biträde af nivellören. Detär
denna enkla metod mean skulle börja med att in-
före. Annubegagnes i vårt land den vanliga sven-
ska buggyxen till skogsfällning och vedhuggning,
m. m., under det man med den amerikanska kan
utfälla 30, om ej 400 procent mera skog på samma
tid, och således spara lika mycket arbete; mycket
annat att förtiga. Men är det möjligt, att insti-
tuterna — de må blifva flera eller färre — kunna
afhjelpa dessa brister? — kunna de skaffa oss kän-
nedom om vårt eget land och de uppfinningar der
göras? — kunna de införskrifva ängsvattnare från
Siemen, eller skördare från Belgien, sam lära 0833
sin metod? — skola de upphandla och sprida Ame-
rikas yxa? Det fattas dem både tid och penningar
dertill, och det vore orättvist, att af dem fordra
sådant. Här är fältet för en landtbruksakademi af
praktisk och fosterländsk syftning. Eeglands Board
of Agricuiture var lycklig nog att hafva en Artbur
Young, och nu mera går den väl, bonom förutan.
Sverges har fallit, både i följd af sitt framträdande
under en otjerlig konjunktur och i brist af skick-
lig ledning. Det torde dock af hvad jag yttrat
vara klart, att landtibruksinstituterna och lanpdt-
bruksakademien, långt ifrån att göra hvarandra öf-
verflödige, utgöra ett gemensamt helt, hvari de-
larne ömsesidigt äro nyttiga för hvarandras be-
stånd. Måtte man derföre öfvergifva den förha-
stade tankan att upplösa Akademien, så länge hen-
nes pånyttfödelse både är möjlig, och — efter hvad
jag tor mig hafva visat — af behofvet just nu
påkallad. —h—L1.
TIERPS BOOATEETISGR
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
— Två personer, nämligen -gipsgjutarelär-
lingen G. Eldig, och renhållningskarlen C. G. Wal-
lin, bafva blifvit häktade, såsom anklagade för att
hafva rånat en bonde, hvilket skall hafva tillgått