Ne FRE wår nt FEAR OMESTMER DA tf REES CU MVET SU SRMPPESRI SRA Dock — att man ej måtte misstaga sig om talarens tänkesätt eller tro honom hårdnackadt vilja försvara häfdvunne, presterskapets befordringsrätt obilligt inskränkande vanor eller författningar, anhöll han latt öppet få uttala sin åsigt af frågan i sin helhet L loch dervid tillika framställa de hinder och svårigI beter, som mött den länge omtvistade dubbla årsberäkningens definitiva afgörande. Gerna medgaf talaren det irrationella uti sättet att med ökad årsberäkning ersätta bristen uti löneförmåner och belöna en större och mödosammatre tjenstgöring, och han kände äfven det intrång och lidande, som härigenom tillskyndas det i förIsamlingen arbetande presterskap; men skulle, detta oaktadt, icke våga tillstyrka oinstränkt bifall till I hvad Riksens Ständer föreslagit, och det på följanIdde skäl: 4:0o måste läroverken vara försedde med vida större och rikare löneanslag, och medel finnas att pensionera förtjente lärare, gom börja förlera af sin kraft och liflighet. Lärarepersonalen borde utgöra en för sig bestående tjenstomannaklass, med utsigter att i denna väg vinna befordran, sjelfständig och tillräcklig utkomst, kyrkan icke vägra att upptaga och med sig införlifva dem, som med sig kände lust och håg, att åt det presterliga kallet egna sina xunskaper och sin verksamhet; men för de öfrige säker utsigt vara beredd till utkomst och belöning. Reformen skulle fordra högst betydliga statsanslag, jemte rättighet för lärarne, att med sina löner kunna, vid aftagande krafter, uppföras på indragningsstaten; det fordrades äfven, att föreläsningskyldigheten för de äldre inskränktes, och många andra förändringar, så väl i anslag, som skel-organisationsväg, måste således föregå, innan den ökade årsberäkningen kunde, utan våda för läroverken och all kögre bildning, borttagas eller ers förminskas. Bifölles Rikets Ständers förslag helt, skulle lärarne vid lärdomsskolor snarare vinna, än förlora. Men Talaren fruktade, att andre lärare förlora alltför mycket, och att vissa skol-institutioners bestånd skulle äfventyras, nämligen icke just akademiska lärare och gymnasii-lektorer, hvilka, på grund af lärdomsbetyg, kunna hoppas befordran, men till en del andre gymnasii-lärare, t. ex. adjuckter cch lärare i naturvetenskap och framför allt apologistskolorna och de nya, som blifvit eller skola inrättas; man skulla för dem, såsom sämre lottade, komma att sakna skicklige lärare, och det vore en nära uppenbar motsägelse, att vilja genom olika årsberäkning för lärarne liksom nedsätta de läroverk, som hufvudsakligast för den moderna bildningens bibringande äro bestämda. Talaren ansåg ingen skillnad i tjenstårsberäkning för de olika bildningslinierne böra ega rum. Han öfvergick nu till den mängd egentliga ecklesiastiska tjenstemän, som åtnjuta ökad eller högre årsberäkning, ansåg för sådane personer den ifrågavarande fördslen vara både mera olämplig, mera orättvis och för presterskapet i församlingen större intrång förorsakanrde, än det, som tillskyndas dem genom lärarne vid elementar-läroverken, och antog, att de i första rummet borde förlora en så irrationel rättighet; men fann likväl dervid scke mindre många betänkligheter, i anseende till flera dylike tjenstemäns svaga löner, m. m. Talaren anförde nu de åtgärder, Kongl: Maj:t vidtagit, för att bereda den inom denna klass tilltänkta indragning af högre tjenstårsberäkning, och hvilka bestodo, såsom redan bekant är, dels uti infordrande af upplysningar och dels föreskrifter, så väl att medelst vikarier bestrida dylika, hädanefter ledigblifna tjenster, : intill dess Kongl. Maj:t, i afsesnde på tjenstårsökningens fortfarande eller upphörande, fattat beslut, sem att fördelen af ökad årsberäkning må upphöra ait ionehafvaren vid ansökan till befordran tillgodokomma, sedan han från tjensten afgått och vunnit befordran till pastorat. Upplysningarne hade ännu icke inkommit, men de väntades, och om Ständernas önskan icke kunde bifallas, kunde de dock förvänta Kongl. Maj:ts kommunikation om hvad af ökade anslag m. m. kunde för ändamålet behöfvas. Slutligen tillade Talaren: cJag döljer icke min afsigt, att, då jag i underdånighet tillstyrkt det beslut, Kongl. Maj:t fattade, förande upplysningars infordrande, åsyftade jag, att redan under innevarande riksdag bereda möjligheten af frågans definitiva afgörandex. Biskop Hedren trodde, att det ökade odium, mot dubbla årsberäkningen, till största delen härrörde deraf, att åt många tjenster, som förut ej varit med dubbel årsberäkniog hugnade, t. ex. deras, som äro anställde vid Kongl. Maj:ts hof, regemenerna, pedagogier, fängelser och korrektionsinrättningar, en dylik förmån blifvit tillerkänd. Han hade förut yttrat, att förhöjd årsberäkning kunde ljest afskaffas, men 1:, årsberäkning bibehållas, och tillstyrkte nu, att motionen tills vidare stadnade i Ståndets enskilda Utskott, för att inhemta cännedom af de handlingar, som till ecklesiastikxpeditionen i denna angelägenhet inkommit, ech! fvakta Kougl. Maj:ts nådiga skrifvelse i samma mna, som från Kongl. Maj:t lärer vara att föränta. Lektor Källgren hemställde, att hos Kongl. Maj:t nhålla, att under tiden dubbla årsberäkningen nåtte upphöra vid alla sysslor, som hädanefier illsättes och hvarje år bloit räknas för 4!,. Prosten Lyth yttrade, att han nu, som vid förra! liksdagen, tillhörde dem, som ansågo skada till-! ogas läroverken genom bottagande af dubbla årsjeräkningen. i Prosten Bergqvist vidhöll sin vid förra Riksda-s a -— ta eg Ch AA je AR MA -ft RN RR RR ER RR RR AR mm: SS mn MM me ER OD ( en yttrade åsigt, att dubbel tjenstårsberäkning k ske borde fråntagas lärare vid rikets trivialskolor ch gymnasier, men att den förhöjda tjenstårsbe-: ikningen borde afskaffas vid andra presterliga tjen.er och äfven från sådane läroanstalter, som icke ufvudsakligen afse bildandet af prester. i H. H. Erkebiskopen yttrade, att förevarande mne visserligen vere en allmän fråga, men hvilt r en dock närmast rörde ecklesiastikstaten. H. H. Mm rkebiskopen ansåg Presteståndet för sin del kunna 2 I esluta, att denna nu väckta fråga ompröfvades af yj tåndets enskilda Utskott. Jä På framställd proposition baviljades remiss af rågavarande motion till lag-afdelningen af Stån5! ets enskilda Utskott. I MM os essäns d TC CYUYTIS NM TR TIA TT me CCC 4...