Ne
FRE wår nt FEAR OMESTMER DA tf REES CU MVET SU SRMPPESRI SRA
Dock — att man ej måtte misstaga sig om talarens
tänkesätt eller tro honom hårdnackadt vilja försva-
ra häfdvunne, presterskapets befordringsrätt obilligt
inskränkande vanor eller författningar, anhöll han
latt öppet få uttala sin åsigt af frågan i sin helhet
L
loch dervid tillika framställa de hinder och svårig-
I beter, som mött den länge omtvistade dubbla års-
beräkningens definitiva afgörande.
Gerna medgaf talaren det irrationella uti sättet
att med ökad årsberäkning ersätta bristen uti lö-
neförmåner och belöna en större och mödosamma-
tre tjenstgöring, och han kände äfven det intrång
och lidande, som härigenom tillskyndas det i för-
Isamlingen arbetande presterskap; men skulle, detta
oaktadt, icke våga tillstyrka oinstränkt bifall till
I hvad Riksens Ständer föreslagit, och det på följan-
Idde skäl: 4:0o måste läroverken vara försedde med
vida större och rikare löneanslag, och medel finnas
att pensionera förtjente lärare, gom börja förlera
af sin kraft och liflighet. Lärarepersonalen borde
utgöra en för sig bestående tjenstomannaklass, med
utsigter att i denna väg vinna befordran, sjelfständig
och tillräcklig utkomst, kyrkan icke vägra att upp-
taga och med sig införlifva dem, som med sig kände
lust och håg, att åt det presterliga kallet egna sina
xunskaper och sin verksamhet; men för de öfrige
säker utsigt vara beredd till utkomst och belöning.
Reformen skulle fordra högst betydliga statsanslag,
jemte rättighet för lärarne, att med sina löner kunna,
vid aftagande krafter, uppföras på indragningssta-
ten; det fordrades äfven, att föreläsningskyldighe-
ten för de äldre inskränktes, och många andra
förändringar, så väl i anslag, som skel-organisa-
tionsväg, måste således föregå, innan den ökade
årsberäkningen kunde, utan våda för läroverken
och all kögre bildning, borttagas eller ers förmin-
skas. Bifölles Rikets Ständers förslag helt, skulle
lärarne vid lärdomsskolor snarare vinna, än för-
lora. Men Talaren fruktade, att andre lärare för-
lora alltför mycket, och att vissa skol-institutioners
bestånd skulle äfventyras, nämligen icke just aka-
demiska lärare och gymnasii-lektorer, hvilka, på
grund af lärdomsbetyg, kunna hoppas befordran,
men till en del andre gymnasii-lärare, t. ex. ad-
juckter cch lärare i naturvetenskap och framför
allt apologistskolorna och de nya, som blifvit eller
skola inrättas; man skulla för dem, såsom sämre
lottade, komma att sakna skicklige lärare, och det
vore en nära uppenbar motsägelse, att vilja genom
olika årsberäkning för lärarne liksom nedsätta de
läroverk, som hufvudsakligast för den moderna
bildningens bibringande äro bestämda. Talaren
ansåg ingen skillnad i tjenstårsberäkning för de
olika bildningslinierne böra ega rum. Han öfver-
gick nu till den mängd egentliga ecklesiastiska tjen-
stemän, som åtnjuta ökad eller högre årsberäkning,
ansåg för sådane personer den ifrågavarande för-
dslen vara både mera olämplig, mera orättvis och
för presterskapet i församlingen större intrång för-
orsakanrde, än det, som tillskyndas dem genom lä-
rarne vid elementar-läroverken, och antog, att de
i första rummet borde förlora en så irrationel rät-
tighet; men fann likväl dervid scke mindre många
betänkligheter, i anseende till flera dylike tjenste-
mäns svaga löner, m. m. Talaren anförde nu de
åtgärder, Kongl: Maj:t vidtagit, för att bereda den
inom denna klass tilltänkta indragning af högre
tjenstårsberäkning, och hvilka bestodo, såsom re-
dan bekant är, dels uti infordrande af upplysnin-
gar och dels föreskrifter, så väl att medelst vika-
rier bestrida dylika, hädanefter ledigblifna tjenster, :
intill dess Kongl. Maj:t, i afsesnde på tjenstårsök-
ningens fortfarande eller upphörande, fattat be-
slut, sem att fördelen af ökad årsberäkning må
upphöra ait ionehafvaren vid ansökan till befor-
dran tillgodokomma, sedan han från tjensten af-
gått och vunnit befordran till pastorat. Upplys-
ningarne hade ännu icke inkommit, men de vän-
tades, och om Ständernas önskan icke kunde bi-
fallas, kunde de dock förvänta Kongl. Maj:ts kom-
munikation om hvad af ökade anslag m. m. kunde
för ändamålet behöfvas. Slutligen tillade Talaren:
cJag döljer icke min afsigt, att, då jag i underdå-
nighet tillstyrkt det beslut, Kongl. Maj:t fattade,
förande upplysningars infordrande, åsyftade jag,
att redan under innevarande riksdag bereda möj-
ligheten af frågans definitiva afgörandex.
Biskop Hedren trodde, att det ökade odium, mot
dubbla årsberäkningen, till största delen härrörde
deraf, att åt många tjenster, som förut ej varit
med dubbel årsberäkniog hugnade, t. ex. deras,
som äro anställde vid Kongl. Maj:ts hof, regemen-
erna, pedagogier, fängelser och korrektionsinrätt-
ningar, en dylik förmån blifvit tillerkänd. Han
hade förut yttrat, att förhöjd årsberäkning kunde
ljest afskaffas, men 1:, årsberäkning bibehållas,
och tillstyrkte nu, att motionen tills vidare stad-
nade i Ståndets enskilda Utskott, för att inhemta
cännedom af de handlingar, som till ecklesiastik-
xpeditionen i denna angelägenhet inkommit, ech!
fvakta Kougl. Maj:ts nådiga skrifvelse i samma
mna, som från Kongl. Maj:t lärer vara att för-
änta.
Lektor Källgren hemställde, att hos Kongl. Maj:t
nhålla, att under tiden dubbla årsberäkningen
nåtte upphöra vid alla sysslor, som hädanefier
illsättes och hvarje år bloit räknas för 4!,.
Prosten Lyth yttrade, att han nu, som vid förra!
liksdagen, tillhörde dem, som ansågo skada till-!
ogas läroverken genom bottagande af dubbla års-
jeräkningen. i
Prosten Bergqvist vidhöll sin vid förra Riksda-s
a
-— ta
eg
Ch AA je AR MA -- ft RN - RR RR ER RR RR AR
mm: SS mn MM me
ER
OD -
(
en yttrade åsigt, att dubbel tjenstårsberäkning k
ske borde fråntagas lärare vid rikets trivialskolor
ch gymnasier, men att den förhöjda tjenstårsbe-:
ikningen borde afskaffas vid andra presterliga tjen-
.er och äfven från sådane läroanstalter, som icke
ufvudsakligen afse bildandet af prester. i
H. H. Erkebiskopen yttrade, att förevarande
mne visserligen vere en allmän fråga, men hvil- t
r
en dock närmast rörde ecklesiastikstaten. H. H. Mm
rkebiskopen ansåg Presteståndet för sin del kunna 2
I
esluta, att denna nu väckta fråga ompröfvades af yj
tåndets enskilda Utskott. Jä
På framställd proposition baviljades remiss af
rågavarande motion till lag-afdelningen af Stån- 5!
ets enskilda Utskott. I MM
os essäns d
TC
CYUYTIS NM TR TIA TT me - CCC 4...
