nes af alla, ait det just är 0, ver produktiorcni, af brävvinet, hvilkeu är skadlig. Manu tyckes då bora gå till gruuden och undersöka, hvem, det är, som hufvudsakligen ästadkomuner en så l dan ötverproduktivu. Resuliatet af eu slik uv-!, dersökni g leder otvilvelastugt derhäv, om den, nemligen opartiskt austalles, att del just är konst I. bränner erna, hvilka tnau borde soka IMOLverha,!( men att husbehofs-brauniugen, deiest den ej! drifves på ett oförstaudigt åt, är uskadbig, li I kasom den på gau ka mauga orter i viket torde! för ipuevåvarnes beståud uu vara nästan allse-j les oumbärlig. I Henrik Andersson fåu Orebro län: Jag badel, den öfsertygelsen, att vi skuile lå bervala den!y au gällande författnivgen avgaenue gg uuderua ior! bränvivsbränningen; vch -letta kulle aiven an-enli-le gen hafva förkortat Biksdags gorvtualeu. AMeu dal. denna min förväntan icke bilviv upptytld, for j enar jag mig med de al Nils Persson träu Sö-1 dermaulands län uttalade åsigter. Den Kunogl.ic skrifvelsen anser med skäl biävviuet for ett oud:,!, men tyckes hkväl bylla den gruudsats, att de,l, som i stort producera deta onda, kola gynnas, j på bekostnad af dem, som ullverkat vara e L Ås Följande ledamöter talade aldeles 1 otfvereusstämmelse med de gruvdsatser, sowm Nils Pers208 från Södermanland uttryckt 1 sill skulilgaj anförande, newmligen: vice Talemaunven Peri Eriksson, Magnus Frykberg ocn Jan Erik!, Janssin från Wecmlavd , med ullägg at den! , förstnämnde, att ban jewväl forenase dig med j Per Huansson från Wermland i öafseenue på u lämpl gheten af stadlgaudet om biravvin-paunor nas forsegling ; Henrik Hansson tan Klisbvigsli län, med tillägg att kvnstoräuneriervas FErTRCTIEE de syutes honom, som om mau 1 bruttsmals lag-! farenheten wille infora den sats, att de mindre brottslingarne skulle straffas, men ej de stoörre.l, Lars Nilsson fråv Biekiuge län; ulof Curlsson), från Werimlinds läv; Erik Pirsson från Upsa-, Ia län; Johan Olof Widegren t:råu Östergoutauds! län och J. Dahllöf fråu Eltsbo:gs ln, med au ! märkniug af desse två sistuäwnae, all de önskade, det Nils Perssons auförande welte, sas Im innefattande Ståndets gemensamma tankar i im net, befordras till tycket, på det att dels de hemmavaranude kommittenterna måtte erfara, att Ombuden bevakat deras intresse, och sokt at vem bevara en rättighet. som varit på vägen art dewls beröfvas; dels Regeringen och medetvsnden mas blifva i tillfälle att inbemta den egenteligen jurdbrukande klassens önskningar haruivonan; vid hvilket förhåliande man torde hafva skalatt bop-)u pas, det de i denna fråga lyssnade till Boudeståndets röst. I Måns Månsson från Calmare län: Atven jag I! förenar mig med Nils Persson från Södermanland, ( och skulle önska, att Styrelsen icke nu ville! t svärta sig af bränvinspannorna, såsum den gjor-! de i Gustaf den T:eijes tid. ; c h Johan Jacob Ruiberg från Norrbottens län: Jag förenar mig med Bengt Gudmundsson från Hallands län beträffande cet felaktiga uti formen för ifrågavarande Nådiga skrifvelse, samt anser Riksens Ständer icke böra upptaga densamma till besvarande, enär de icke ifrån Re geringen fått emottaga ett fullständigt förslag s k 8 hb till förordning i ämnet. D 8 b ti Christen Andersson från Malmöhus län, förenade sig med Bengt Gudmundsson och Per Sahlström. 1 . r . ( Johannes Christoffersson från Kronobergs län: Äfven jag hade ämnat att väcka förslag. uti föS revarande ämnen, men har trott mig böra inne9 hålla dermed, i avledning af den mängd mo L tioner, som redan äro väckta. Jag wil dockis icke uederlåta att anmärka, det jag ej anser)b rådligt att allt för långt alvika från nu gällandels! författningen angående grunderna för bränvins bränningen , emedan i sådant fall troligen förhållandet skulle blifva sämre, icke bättre. Sist-s lidne Riksdeg sökte den princip göra sig gällande, att bränningstiden skulle minskas och bevillningen ökas. Men det åsyftade ändamålet dermed , nemligen minskning af produktionen, har ingaluada vunnits ; ty erfarenheten har vib sat, ait en större qvautilet bränvin tillverkas nu, än då tiden var mindre inskränkt. Eoligt min(i? åsigt, skulle man på en vida säkrare väg komma till det önskade 1esukatet, derest ingen gränsla vore bestämd för tillverkningstiden, än om den inskränkes allt for mycket. I förra fallet skullejs utan tvifvel priset på bränvinet falla, och med detsamma en mängd af de större brännerierna nedläggas. Bästa sättet att få bort konstapparaterna skulle, enligt min tanka, vara tillåtelsen!g att, hela året om, få tillverka bränvin, i fallld man så åstundade. Skulle ej detta låta sig gö-J! ra, så är jag färdig att biträda de af Nils Persson från Södermanland yttrade åsigter i ämnet.lr Särskildt beträffande Bevillningen i deita fell, får j jag en gång för alla tillkännagifva den åsigt , att densamma snarare borde minskas än ökas. Per Jönsson från Skåne: Det mest förhatliga de förfatiningar, som röra denna fråga, är oo Lauda föroonlin ner af hus oo I LÄ HH