Article Image
Jönsson från Ohiistanstads län, : Per Jönsson från samma lin och Erik Nilsssn från Jemtland; bea 22 Februari: Af David Anders 208 från Hailand; samt den 4 dernes: af Jacob Kiriblom från Sadermanland. Anforanden inugåfvos nu af Johannes Andersson från Upsala lån, Mans Månsson från Calmar lan, samt Olof Carlsson och Jöns Ersson fiån Wermland. Alla dessa motioner och avföranden åsyfta att få postskjuslegan törbojd, och en del af dem yrka, at ålven denna skjuts må ingå i de önskade allmänna Eurepreuaderna. Remitter. till St.ts;samt Ekonomi Utskotien. Dereiter föredsogs Niklas Jönssons från Skåne, sedan den 19 Febiuari på bordet hvilande motion betäffsude Kronobrefbärings-skyidigheten, samt auslsg af allmanna medel tör densammas jullgöravde. Remitterades till Statssamt Ekonom Utskotten. BRÄNVINSFRÅGAN. Till vtterhyare haudliggning forekom nu Kgl. Maj:ts Nådiga skrifvelse vill Riksens Stänuder an gående gruuderna för bränvins bränningens utöfning med hänsigt ull förekommande af bränn vinets omåttliga bruk: I sammanbang härmed föredrogos följade 17 motioner angående bränvins-bräomingen och dermed gemenskap egande ämnen, hvika mosoner värit hvilande på bor det, vemligeo. fran den I Februari: af Peter Piarsson i Adeliors, Jonkopings läns Den: 12 Februari: At Erik Nilsson från Jemtlands och Jöns Eriesson bår We mlands län; Den 13 Februar:: At JF. Dahllöf från Elfsborgs, Erik Marmen ban Upsala och Bengt Gud sundsson från Hallands lan; Den 22 Februari: Af rä Ånderssorn frås Stora Kopparbergs lan; Erig And våg NS Kopparbergs lan; Den 4 dåeanes: At Per Sahlström från Siockbolws, Anders Normark och Olof Olofsson från: Wesierbo teus samti Johan August Zetterberg från Stockholms lån, en 6 dennes: At Pe ter Persson från Calmar, Jonas Andersson från Jönkopinss, Anders Andersson från Östergöthlands, Måns Jässesson från. Christianstads, Per Matsson trån Westernorrlands samt Lars Bengtsson från Malmohus län. De flesta af dessa motioner yrka husbekofs bränningeus bibebållande, samt att de s. k. koust-. bränugerierna måtte motverkas; en del af dem åsyfta endast inskränkning i bränningstiden, och några, särdeles Wermländningarnes samt Måns Jössessons från Skåne w breda sig särskilt öfver nykternetsfrågan och dess framgång. Häcvid iogåfvos följande skiifiliga anforanden: 4:00, Å?f Nils Persson från Södermanlands lår: eDen nu al Rikets Ständer emottagra Kongl. skrifrelsen påknllar dan noggrannaste och allvarli gasie pröfning al nationens ombud. — Den icke endast ådagslägger, buru Kovusgens rådgifvara be trakia deras skyldigheier emot hela folket, och de ras ställning till Rizets Ständer, utan äfven de be grepp om jordbruksekonomien, som inom dem rå der, och hvilka tyckas utvisa en fullständig obekantskap med folkets lif. Mer då det ezentli gen icks kam pnses tillböra det Utskow, till hvil ket dan Koagh ekritfvelsen kommer att remitteras, att lägga vigs vid det formstridiga deruti, att Konunges, i fråga om et ekonomiskt lagstifiningsämne, hrari det synes vara bans regerings piigt, att efismna år Stånderna ett fullständigt förslag. endast framstvällsr grunder, hvilxas ordaende och tillänpning sålunda kastas på Rikets Sänder at: utföra, anser jag mig här endast böra bekl:ga, att regsringen på dstta sätt u:kastat ett svårt trätofrö ibland Rikets Ständer, utan att lemna dem tillfäl 18 att besiämdt känna hvad regeringen sjetf egentligea dermed åsyftar. Det synes, som det hada varit bätire, om regerisgen afvaktat hvad inom Riksstånden, i datta lika obehagliga, som för busbållnisgen vigtiga ämns, blifvit yrkadt, och sedan uppträdt såsom medlare emellan de splittrade iatres sena, är att uppmana desse till snart sagdt en kamp på lif och död. Jag lemmar fmediertid dossa delar af ämnet, för att endast bålla mig vid des sednare: dt system regeringen ylrot sig anse vara edet verksammaste medel att hämma det onda, som bränvinet tillskapar, eller husbehofs bränvinsrättighetens skiljande från jordbruket och husbehofsbränningens förvasdlande till en högt beskattad och lättare kontrollerad fabriksnärtings. : Dat är af sa obeskrifllg vigt, att detta stora, i enskilda hushällningens rot djupt ingripesde misshugg miue i tid afböjas, och det kan endast ske epom en öppen och sana framställning af verkliga förhållanderna, — Dat är dermoa jag vill försöka, för att deråt utbedja mig Medsiåndens synnerliga uspmärksambet, på det att, om nöjligt, de principer af enskild fribet och allmän rätt, fö uten hviskos hyllsisg samhällskiasserna alltid skola fortfara i hemlig strid emot gemensam välfärd, måtte en pång kunna erkännas och alla derefter i lugn arbeta för samhällets stora och vigtiga mål. Denna framställning torde äfven, som jag hoppas, kunna bidraga att verka en förändring i den åsigt, fom nu, på ett för den jordbrukande allmegen så afskräcksnde sätt, blifvit yttrad ifrån högsta ort. ; Hvsd som först ech främst i denna fråga bör besänkas, är: att alla från fyllerflastens tilltagande hämtade skäl måtte åsidosättas vid utredande af frågans ekonomiska vigt; de skola sedan af mig upptagas, och jag börjar derföre med den bestämda förklaring; att: . Husbehofsbränningen är för Svenska jordbruke af den vigt, att den ej utan genom våld kan från tagas d:tsamma. METE JO fö fo VR FO 2 so

26 mars 1840, sida 5

Thumbnail