iman, uuvu UuTvLUad Halla FALIUR Ul IUI pPUSTUUTL, ve släcker icke törsten; det blott retar den. Dock misströsiom icke! Hendelns och arbetets frihet är välståndets moder — nutidens eröfring — civilisationens resultat. Bondeståndet. Pienum den 9 Mars e. m. Detta plenum upptogs uteslutande af följande, före motionstidens slut inlemnade motioners läsgning: 520:0) Af Olof Olofsson från Westerbottens län: om den ändring i skogsförordningen, att den, som köper skog af boställsinnehafvare, må vara från allt ansvar derför fri. 521:0) Af Johan Jakob Rutlberg och Johan Lundberg från Norrbottens, Olof Olofsson och Anders Normark fråa Weste-bottens srmt Erik Nilsson och Sven Johnsson från Jemtlands län: att BevillningsUtskottet måtte, vid Bevillningsförordningens utarbeiande, bibehåla det uti 167 för allmogen i nämnde tre län medgifna undantag. 522:0) Af Anders Andersson från Skaraborgs län: om upohörande af den väghållnings-skyldighet m. m., som förut tillhört hemman, hvilkas mark blifvit vid Götha kantls anläggning använd; men hvilken skyldighet sedermera blifvit fördelad på öfrige hemmanen i häradet. 523:0) Af Per Sahlsström från Stockholms län: angående landsvägars utjemnande och förbättring: a) att de af staten lönte förste och andre landtmätarne inom hvarje län måtte anbefallas att, t. ex. inom 10 år, afväga de större och för tramsporter mest hinderliga backar i hvarje distrikt, utröna och utstaka de nya väglinier, som böra komma i fiåga; allt kostnadsfritt och med biträde af utsedds gode män; b) att medlen för vägarbetenas utförande må ställas under municipaleller kommunalvård, med redovisningsskyldighet så väl infö berednings som pröfningskommittee; samt c) att på da ställen, hvarest bolag för större vägförbättringsarbeten kunna eller vilja bilda sig, dessa efter möjligheten må uppmuntras och understödjas, dels genom renifria lån mot nöjaktig säkerhet, dels genom beviljande af måttlig vägefeift för vissa år. 524:0) Af Lars Bengtsson fråa Malmöhus län: a) att under fresstider indelta armens så väl kavalIesi som infanteri måtte till halfva numerären nedsättas, så att tvänne rusteller rothåll sammanslås till underhållande af endast en karl. b) att rustoch rotehå!lare måtte blifva fiie från erläggande af alla passvolans-afgifter. c) Att, hvad serskildt angår rusthållarne, dessa måtte befrias från skyldigheten att förskaffa och underhålla sadelmunderingarne; och d) att, vid påkommande krig, rusthållarne, sedan de i behörig ordning utrustat sine dragoner, eller husserer, måtte befrias från skyldighe:en stt anskaffa hvad som under kriget af munderingspersedlar, eller dylikt, kan gå förloradt, utan i stället endast erlägga en viss årlig kontant afgift. 528:0) Af densamme, biträdd af öfrige fullmäktige från Skåne: att Trelleborgs by på Skånes södra kust måtte erhålla samma handelsfrihet, som i nåder blifvit förunnad Lysekihls köping i Bohus län. 5396:0) Af Johannes Andersson och Måns Månsson från Kalmar län: om det förtydligande af Kongl. brefvet den 49 Februari 1793, att den, som erlagt för hög skatt, af hvad namn den vara må, skall ega rättighet att af vederbörande återfordra hvad han för mycket utgifvit, ehvad medlen direkte til statskassan influtit eller blifvit annorledes disponerade. 527:0) Af Erik Norberg från Westerås län: att undersökniogar må anställas i alla län, för att utröna hvilka ändringar kunna obehörigen hafva insmugit sig i gundskatterna, i jemförelse med den äldsta kända skattläggningen. 528:0) Af densamme: om bergsfogdetjensternas indragning vid närvarande innehafvarnes bortång. : 529:0) Af Dahlberg från Westernorrlands län: att underhålls-skyldigheten af lands-, häradsoch socknevägar icke må betunga jordbruket ensamt, utan till lika fördelas på alla skattlagde bruk, qvarnar, sågar m fl. inrättningar. 530:0) Af Appelqvist, biträdd af Lars Petersson, begge från Blekinge: att räntan för alla lån från banken eller dess lånekontor måtte nedsättas en procent, omsättningstiden förlängas till ett helt år, samt lånekontorens fond. förökas. 534:0) Af desamme: att den lättnad i roteringsbesväret måtte beviljas för Blekinge län, att två båtsmansrotar må sammanslås till en, och såmedel!st hvarannan båtsman indragas, och kostnaden derför de roteringsskyldige besparas. 3532:0) Af Lars Petersson från Blekinge län: att den, enligt Kongl. brefvet den 17 November 1782. från Blekinge och Södra Möre härad utgående afgift till Amiralitets-krigsmanshuskassan måtte försvinna, eller åtminstone nedsättas till :; procent. 533:0) Af densamme, biträdd af Appelqvist, jemväl från Blekinge: att utbyte af gammalt och slitet sedelmynt må, vid anmälan derom, i hvarje landtränteri erhållas, utan serskilte omkostnader. 534:0) Af desamme: om förhöjde böter för kreaturs åverkan. 5355:0) Af Christen Persson Sojdeby från Gottland: om nederlagsoch transitorätt för Slitö hamn. ö36:0) Af Lars Bengtsson från Malmöhus län: cm försvinnande af degsverksohh körselskyldigheten till kungsgårdar och militiaboställen. 537:0) Af Per Jonsson, biträdd af Sven Isaksson från Öland: om upphäfvande af det i Kongl. cirkulärbrefrvet den 40 Maj 1815 stadgade vite för försummad vägunderhållnings-skyldighet; samt att jänsman ensamt må hafva rättighet att anställa åtal mot denna försummelse. 538:0) Af desamme: att adopterade barn må bafva lika rätt som vore de egna barn, nemligen i det fall då egna barn ej äro till. 539:0) Af Niklas Jönsson från Skåne: anförande, rörande bränvinsbränningen, med syfte att tillstyrka de uti Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse i detta ämne framställde fyra hufvudpunkter, dock med de undantag, att bränningstiden må blifva en gång för alla utan ändring bestämd till 5 å 4 månader om året, samt beskattningen må ske efter pannerymden. De uti inledningen till den Kongl. skrifvelsen yttrade grundsatser angående husbehofsbränmingomn La mo i: ussan Ai SOdkänna anär ser