DAS5EeS Llladsg (56 CIVvdAnj IIUMUVIGLLdneE OCC SEPSNIIGL ämne som ej fick blandas dermed. Hr Hjerta ansåg likväl äfven dessa tillägg i vissa delar så vigti ga, att han anhöll att nu säsom sina serskilda motioner få upptaga tvenne delar af Hr Bagges, och föreslog, att Rikets Ständer måtte hos Kal. Maj:t i underdånighet anhålla, att den rang, som gäller för Hofvets Embetsmän, icke måtte sträcka sig utom hofvet, och att Kgl. Maj:t täcktes hädanefter icke utdela några karaktersfullmakter som lyda ä annan värdighet eller tjenst, än den som innehafvaren bestrider. Bland de olägenheter, hvaröfver här i landet kanske med mesta skäl klagas är benägenheten att lefva öfver sina tillgångar. Denna hade till största delen sin rot i fåfängan att vilja höja sig öfver sin omgifning, och det vore ej skäl att nära denna fåfänga uppifrån genom utdelandet af karaktersfullmakter, öfver hvilkas veskliga värde tänkesättet nu för tiden tillräckligt uttalade sin dom, då det benämnde dem toma titlar. Han trodde ej att följderna deraf vore till någon nytta, hvarken för Regeringen, för folket genom den riktning till flärd som nationalkarakteren deraf erhåller, eller för innehafvarne sjelfyve, om de rätt förstå silt intresse. Betänkandet blef med de gjorda anmärkningar återremitteradt. (Slutet af detta plenum följer i nästa nummer.) Bondeståndet. Plenum den 6 Mars e. m. (Slut fr. gårdagsbl.) 414:0) Af Lars Bengtsson från Malmöhus län: om bränvinsbränningen. 415:0) Af Per Mattsson från Wes:erNorrlands län: i samma ämne. 416:0) Af Per Sundström från WesterNorrlands län: att stämpelafgift för Tidningar och periodii ska skrifter måtte bestämmas efter den myckenhet af qvadrat-tum, som samma tidning eller skrift innehåller (inklusive alla sidorna); så att för 150 qvadrat-tum erlades t. ex. ett runstycke, o. 8. vV., samt öfver 750 t.ll och med 900 qvadrat-tum sex runstycken m. m. Motionären anförde, att om man, genom ifrande af skattenedsättningar ämner miaska statsinkomsterna å ett håll, bör man å annat håll söka hjelpkällor till fyllnad af Statens beho. 447:0) Af Johan Persson från Upsala iän: att KammarKollegii Advokat-fiskals rättighet, att å Kronans vägnar anföra besvär öfver de af deputerade bestämda ärliga markerångs-priser, måtte alldeles upphöra; eller åtminstone någon gräns sättas, utöfver hvilken Kollegium icke ägde rätt att, på: bemålde tjenstemans besvär, samma priser förhöja. ! 418:0) Af Nils Strindlund från Wester Norrlands! län: 8) att de band, hvilka nu fjettra stogsnäringen, måtte lossas, och att det må blifva hvar och en fritt, att, mot bestämda afgifter till Staten än-. dra och anlägga Sågar, samt desamma bygga, inrätta och bedrifva, på sätt honom godt synes; b) att all export-tull på trävaror måtte upphöra, eiler ock afgiften bestämmas till en half procent af värdet; c) att Rizets Siänder måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om inledande af sådana! underhandlingar med främmande makter, synnerli-! gen England, hverigenom våra trävaror der skulle införas mot samma tull (efter träets innehåll), som från Ryssland och Preussen; samt att, till vinnande af detta mål, Engelska varor måtte med lämplig tull till införsel i Sverge tillåtas. 4149:0) AT? Anders Larsson från Westerås län: om följavde ändriog af 43 uti Intecknings-stadgan den 23 Juli 4818: cEhuru den, som egendom förvärfvat genom fång, derå lagfart ske bör, jemlikt stadgandet i förordningen om stämplade pappersafgiften, äger att med lsagfarts begärande dröja, uti stad i tre månader, och på lardet till det Ting, som infaller näst efter sex månader sedan han förvärfvade; bör likväl den, som på sådant sätt åtkommit fastighet, i staden ofördröjligen, och ålandet vid första Ting, för Rätten anmäla sitt fång och låta köpekontraktet i Rättens Intecknirgs-protokoll införas. Underlåter han detta försigtighetsmått, och kommer under tiden, eller innan uppbud sökt är, förre ägarens borgenär med skuldebref eller annan handling, derför inteckning tillåten är, hafve rätt att den erhålla; och söke nye ägaren, för den intecknade skuldens belopp, skadestånd af sin fångesmen. 420:0) Af Henrik Bansson från Elfsborgs. län: om arbaetsdomars återupplifvande. 9 491:0) Af Anders Larsson från Westerås län: om förmyndarekamrars inrättande så väl å landet som i städerna. 422:0) Af Olof Lindbäck från Hallands län: om inrättande af Förliknings-kommittter. 423:0) Af Jacob Kihlblom från Södermanlands län: Uti 28 4 Kap. UtsökningsBalken tillerkännes Konungens Befallningshafvande makt att tillse, det lag och rätt vid UnderRätterna tillbörligen skipad varder, med rättighet, der han finner annorlunda skedt vare, att gifva HofRätten sådant tillkäpne. Den kontroll å UnderDorstolarne, som bärigenom åsyftas, är i sig sjelf visserligen icke! klandervärd, men att bibehålla den i händerna pål. Styrelsens redskap, synes mig betänkligt, och strii der halt och hållet emot den sjelfständighet och j. det obercende, som i ett lagbundet samhälle till-: kommer Pomaren. Också — huru förutsätta hos: Konuogers Befallningshafvande i allmänhet, sora blott med en ringa del af lagen egentligen har att! sig befatta, djupare insigter och bättre förstånd ) om heia lagens mening och tillämpning i alla möj-! liga fall, än hos UnderDomaren, hvars kall uppfordrar honom att dagligen skerpsinnigt deråt eg-! na all sin uppmärksamhet, hela sin förmåga; och likväl erfordras bos den, som skall anmärka en!j anvans brister, en viss öfverlägsenhet i de delar, 1 deri bon skall mästra den andre; ty saknas devna I och blott begär till klander elier euprematie gör): sig gällande, bvilka oredor, hvilka chikaner kunna I då icke uppkomma? Sant är, att Konungens Be-1l fallningskafvande, åtminstone i sedrare tider, säl-: lan eller aldrig gjort bruk af berörde dess rättighet, men den qvarstår ändock, denna rättighet, ! denna oformlighet, och kan således både begagnas: och — missbrukas. Men uti ingen Stat, der dot! konstitutionella statsskicket skall bära spår afsan-! ning, bör, efter min tanka, beredas Styre!sen el-! ler dess organer tillfälle till ringasts anspelning Sr FARK mA Ra 0 8 — vt AL ll ——————-—!A! 2