RE nn oo MM KE
se sig lida orätt. Dråpliga biskop! Prostel
Haartman målade deremot deras skäppa full
uppräknade alla deras gravamina och tillade, at
hvad den höga åldern beträffade, så vore den
samma så mycket mindre något mildrande skäl
som de just derigenom bordt kunna förvar
sig mot öfverilningar och ovarsamma steg, son
hos yngre snarare förtjena ursäkt. Proste
Wijkman egde så ömt och menniskoälskandt
bjertelag som någon, men just till följe dera
ckunde han icke vara känslolös för det band
som dess Riksdagsmannapligt och många hun
dra tusen medborgares suckar lägga på des
samvete, alt se på deras och rikets rätt me
än på några få personers förmån. Biskoj
Serenius instämde äfven i Utskottets beslut, oc!
frågade om Riksdagsmän kunna taga på sitt an
svar, ull riksdag från riksdag gifva efter så
dana brott och icke låta rikets derigenom irå
kade olyckor gå sig till hjertat. En mäng:
talare yttrade sig i enahanda riktning, hvare
mot äfven flera modulerade biskop Lamberg
thema om konsideration för de gråa håren oci
de förnäma skyldskaperna. Vid slutlig vote
ring blef resultatet, att man, om hvad som an
gick de fyra äldre rådsherrarne, likväl lät wi
Sekreta utskottets dom bero, men, beträffand
de trenne yngre ledamöterna, remitterade til
Utskottet, huruvida de iche måtte vid sina em
beten bibehållas.
En intressant upplysning lemnades vid dett
riksmöte af biskop Serenius, angående en sum
ma af 50,000 Rdr, som drottning Ulrika Eleo
nora, vid tillfälle af konung Fredrik I:s lycklig
hbemkomst från Cassel, donerat till rikets aka
demier. Denna summa hade nu efter drottnin
gens död aldrig kommit akademierna till godo
utan blifvit använd till belt andra ändamil
hvaribland 43500 specie dukater till present å
Ryska ministern, Grefve Lubras. Sekreta ut-
skottet anmodades förskaffa verksamhet åt drott-
ningens yttersta vilja.
Vid riksdagen 41769—4770 var det nya ri-
det i sin tur i knipan. Sekreta utskottet hade
anmält, att cRiksens Råds göromål befunnit:
stridiga mot regeringslagarna uti sju punkter
det de ej velat höra den allmänna landets nöc
och klagan; det de satt sig mot Ständernas sam-
mankallande, oaktadt den så oförmodade och
riksvigtiga händelsen inträffat, att konungen ned-
lagt spiran; det de trott sig kunna regera med
stämpeln i stället för konung; det de fördelat
konuogamakten i tvenne rådkamrar, en i Stock-
holm, en i Norrköping; att de brutit i vörd-
mad för K. M.; att de velat förordna en femte
division i Hofrätten till extra domstol eller
kommission; samt att de på ett sällsamt vis be-
fattat sig med och dömt i stridiga riksdagsman-
naval. Prosten Kröger inlemnade i anledning
kbäraf till vördiga ståndet ett utförligt diktamen
deri riksens råd punkt för punkt urskuldades :
hvad dem blifvit lagdt till last. Prosten Acre:
lius- insisterade deremot på hvad utskottet an
förde och tadlade skarpt de hvarjehanda tecke
till aristokratiskt välde, som sig i konungen
rådkammare visat. Biskop Benzelstjerna apo
stroferade diktamens-författaren och instämd:
med förra talaren i afseende på de aristokra
tiska symptomerna. Utskottsbetänkandet biföll
vid votering med stor pluralitet.
I sammanhang härmed förekom, fråga om d:
förra riksdagen afsatta riksråden måtte anmoda
att åter inträda i rådkammaren. Åtskilliga ta
lare uppträdde, alla med bifall härtill, och frå
gan afgjordes med ja genom acklamation. 5
hade bladet vändt sig på trenne år!
En ling debatt väcktes med anledning a
sekreta utskottets och sammanträdda deputa
tionernes betänkande rörande Justitiekanslers
embetets tillsättande, dervid åtskilligt notabel
anträffas om namnstämpels-regimen, säkerbets
akten m. m.
Handlingarne rörande 4774 och 41772 åren
riksdag äro knapphbändigare än de för föregåen
de riksmöten. Sjelfva revolutionen af den 4!
Augusti vidröres nästan endast i förbigåend
och med anledning af beslutet om en medalj
I preglande till minne deraf. För öfrigt märke
man såsom kuriosa en debatt öfver ett frå:
i bondeståndet inlemnadt protokollsutdrag me
apklagelse öfver en professor Christiernin, son
i sitt inträdestal vid akademien skolat i e
jemförelse mellan slöjderna och landtbruke
yttrat sig, 1 bondeståndets tanka, förklenlig
om det sednare yrket och till en grad, sor
gått hela ståndets ära för när; samt en ann
om en prestman, som påstås gått ända derbä
i ogudaktighet, att han spelat kort på en Lång
fredag!
Akterna för 1778-—4779 årens riksdag är
ännu färre. Utom ett anförande af en pros
Brander, i fråga om faddergåfva åt kronprin
sen, deri en pik jemväl förekommer åt riket
ständers bank för uteblifven illumination vi
Inringene födelse. något som af en annan talar