Dec. 4617, enligt hvilket den skall utgå af hvarje rök eller matlag. För min del finner jag det vara ofattligt, att tvist kunnat uppkomma, huruvida denna afgift, som på nämnde sätt erlägges, kan utfordras der ej något matlag finnes, på begreppet härom beror utgången af nämnde fråga; men för mig är det klart, att K. M. och kronan skall förlora. För öfrigt är det ej skäl att uppstegra kalkylen a denna ränta, som under 35 år kan vara mycket oviss. Medan denna ränta afbandlas, må det, då der tillhör den i vår tid så mycket öfverklagade grundskatten å jordbruket, tillåtas mig erinra, att den först tillkommit: efter sin benämning såsom ett bidrag till justitiestatens aflöning och att en motsvarande afgift finnes för andra än jordbrukare. Lagmansoch Häradshöfdingeräntan erlägges på landet endast af den egentliga allmogen, som deremot icke är skyldig att vid dödsfall utgöra en viss pro. cent af boets behållning till samma ändamål, under benämning af Justitiestatsmedlen eller sterbhusprocent. Men sterbhusprocent åter utgår a! alla sterbhus efter Ridderskap och Adel, Pre: ster och Borgare i städer och på landet. För mig är det derföre klart, att en motsvarighet i dennas del finnes i skyldigheten för jordbrukare och icke jordbrukare. Det är en ganska beklaglig upplysning, som Statskontoret meddelar om bötesmedlens förökning med 2000 Rdr. Lika beklagligt är det, att staten skal af brott påräkna inkomster såsom säkra. Jeg hemstälier derför om det ej är möjligt, att i statsregleringen utesluta såsom inkomst denaa intrad och heldre använda bötesmedlen till fromma stiftelser och välgörande ändamål. Då genom resultaten, som af den Kong!. propositionen kunnat inhemtas, visar sig, att utan någon direkt tillökning å något statsbidrag, ett årligt öfverskott af 476,850 Rdr skulle uppkomma elier 300,000 Rdr mera, än hvad Statskontoret vågat kalkylera, så torde det tillåtas mig få yttra några ord om anledningarna till säkerhet eller fruktan, att inkomsterna kunna beräknas till samma höga belocp, som iden Kongl. propositionen förutsättes. Jag betviflar ej att t. ex. postmedlen skola fortfara att stiga i samma progression, som hittills; men mig synes, att staten ej borde sig till nytta använda mera än hittills sedan staten af de anslagna 400,000 Rdr godtgjort sig för de naturprestationer postföringen medfört. Jag skulle derföre hellre vilja minska det nu varande postporto, än att låta staten lefva på öfverskottet. Hvad Chartze Sigillate-medlen beträffar, så påräknas en tillökning i dem af 48,060 Rdr, grundad på sednare tiders erfarenhet om beloppet, hvartill de uppgått; men jag fruktar, att man misstagit sig om enledningen till deras stigande. För mig synes tillökningen till ganska betydlig del kunna härledas if.åa de många anteckningsärender, som varit en följd dels af hypoteksföreningen och dels af privatbankerne, som nu äro spridda nästan öfver hela landet. Jag föreställer mig derföre, att Charte Sigillate-medlen ej hädanefter skola uppgå til så högt belopp, som de sistförflutne åren. Beträffande tullinkomsterne, så förutser jag, att de komma att utgöra hela det påräknade beloppet och önskar jag för min del, att man aldrig må glömma, att denna inkomst är en verklig bevillning, fastän den ej bär nan.n af allmän bevillning. Enda skilnaden är den, att den ena är direkt och den andra indirekt. Det torde ej kunna bestridas, att alltuil är beskattoving på nationen och derföre bör man inse hur angeläget det är att använda all möj.ig sparsamhet vid dispositionen af tullmedlen, för att derigenom kunna minska den direkta bevillningen. (Fortsättn.)