uttryckta sin farbåga, 2tt valet kunde röna ver-
kan af passionerna. Frih. Cederström, Jakob,
instämde deri, tilläggande att granskoingen af
Statsrådsprotokollen vors före nämndens ut-
väljande alldeles nödvändig, och citerade för
denna mering 106 R. F., i den tanka. så
vidt Frib:s mening rätt fattades, att Justitie-
råden äfven derunder förstodes, samt reserve-!
rade sig mot ailt deltagande i val till opinions-
nämnd, förr än dylik granskning föregått. Detta
uppkailade ir v. Troil, som väl icke insåg ji
bebof att brådska med valet, men ej heller nå-
got hinder deremot; ville, i hänseende till Frib.
Cederströms yitrande, anmärka, att 206
kunde tillämpas mot afgångne, så väl som mot
qvarvarande ledamöter, men ej afgöra huruvida:
ustla äfven kunde sägas om 407 G, trodde altt
passionerae om Lördag ej vore starkare än om
Måndag, men väl att ett afslag till de andra
Ståndens inbjudning skulla förråda ogenhet.
Detta yttrande uppväckte en temligen häftig
tvist mellan sistnämnde talare samt Herrarne
Frölich och- Cederström, J., om möjligheten:
att tillämpa 106 äfven på redan afgångne ledamö-
ter af konseljen, avilken diskussion afbröts derige-
nom, ait Hr v. Hartmansdorff begärde inbjud-
ningen på bordet. Sedan Grefve Horn till-
styrkt inbjadningen, men Ridaderstolpe (Lands-
höfdinger) yttrat, ati om de andra Stånden ville
hålia en ståndsrätt, ville han för sin del ej
deri deltaga, återväcktes diskusionen om nöd-
vändigheten af att först föredraga LagUtskot-
tets utlåtande öfver Justitieombudsmannens be-
rättelse, men bröts af Hjerta, L., som före-;
slog att denna föredragning nu genast måtte
gå för sig. Dermed förenade sig Gretve Spens,
men Grefve Frölich, som ännu bade åtskilligt
att tilligga, rörande förklaringen af 106 R.F.,:;
yrkade, att inbjudningen derförutan måtte utlefgö-!
rande företagas. Landtmarskalken meddelade;
imedlertid, på gifven anledning, att han ämna-!
de utsätta plenum till nästa Fredag, och medi
Ståndets begifvande föredrogs vu det ofta om-!
I nämnde LagUtskotiets utlåtande öfver Justitio-
ombudsmannens berättelse, och begärdes af v.
Hartmansdorff på bordet. Laadtmar:kalken
framställde derefter den frågan, om Ridd. och!
Adelo bifölle, att LagUiskoutets ulletanue öfver I
lJustitieombudsmannens berättelse måste ställas!
först på listan till nästa plenum, samt den i!
frågavaraude inbjudniogen derefter företagas, !
och detta bifölls. i
Med anledning af Landtmarskalkens meddelade :
upplysning, att ännu 84 motioner hvilade på bor-
det, hemställde Hr Hjerta L., om ej Ridderskapets
och Adelns ledamöter ville öfverenskomma, att
sjelfva, dagen efter ett plenum, biträda med upp-
sättandet af sina derunder gjorda anföranden till
protokollet och anmärkte, att de öfriga Stånden re- i
dan remitlterat sina motioner, samt att man ej
borde lemna dem anledning, att gifva Ridderskapet ;
och Adeln skuld för Riksdagens möjliga förlängan
de; Hr Bråkenhjelm begärde, att denna hemställan
måtte, såsom den 83:e motionen, hvila på bordet.
Derefter förekom Hr Stråles N. W.motion, angående
privatbanker, och gaf anledning till ett vidlyftigt
i enförande af Grefve Frölich, D., innefattande ett !
detaljeradt förslag till enskilta banker, samt till en
diskussion, uti hvilken Hrr v. Troil, Ribbing, A-.,
Hjerta, L., v. Hartmansdorff, Lefren och Ceder-
ström, J., deltogo, och som i synnerhet hvälfde sig
kring frågorne om inskränkning af privatbankernos
rätt att utgifva småsedlar, ovilkas lägsta valör Her
v. Troil ville hafva ökad till 2 Rdr silfverspecie,
och Hz Hjerta till 40 Rdr Bko; vidare om in-
skränkniog i privatbankernas antal, yrkad af ;
i
i
Hjerta och Troil, samt om förhöjdt ansvar för för-
falskning af privatbankssedlar, yrkadt ef Hr v.
Troil.
Hr Flemings motion, angående inskränkning i
Methodisternas rätt till fri religionsöfning, kade af
Motionären i slutet blifvit förändrad derhän, att
Motionären blott yrzade en hemställan till Konun-
gen, att han mätte förekermma, det Methodisterno
ej öfvade sin gudstjenst så,att de väckte förargelse,
hvarvid Grefve Frölich anmärkte: asker förargelse,
kan den i laga ordning beifres, men ingen må för-
argas deröfver, att andre dyrka Gud på sitt sätt.
Motionen remitterades till Ekonomiutskottet.
Friherre Cederström, Anders, uppläste och moti-
verade 7 motioner, angående förändringar i all-;
männa lagen, hvilka motioner khan, så vidt Ref.
kunde fatta hans uttryck, sade sig bafva omskrifvit,
sedan de ingäfvos, och dem han illustrerade med
reciter af åtskilliga causes celebres, i hvilka han
sjelf för det mesta haft någon andel. Härunder in-
träffade, att Landtmarskalken, hvars öra Hr v. Hart
mansdorff nyligen lemnat, erinrade Hr Cederström,
attej nämna de i berättelserne förekommande yer-
soners namn; Hr Cederström T., beslöt då , att dölja
parternesnamn samtoch synnerligen under den oskyl-
diga benämningen N. N., som väckte mycken munrter-
het, men tilläfventyrs vållade någon konfusion, hvil-
ket Talaren sjelf slutligen märkte och började med
a, b, c, bvarmed han bättre redde sig. Talarenre-
plikerades af Friherre Cederström, som bland an-
nat mot förslaget till dödsstraffets uteslutande från
5: 4 Missgerningsbalken, om lasteligt tal Baot Ko-
nungen, anmärkte, att denna förbrytelse stundom
kunde vara så svår, att den väl förtjente döden.
Friherre Cederströms, Anders, motion, om upp-
häfvande af 4848 års förordning, angående ansvar
för gemenskap med f. d. Kongl. fåmiljen, väckte
alldeles ingen sådan storm, som Grefre Anckarsvärds
motion i samma ämne, under förmiddagsplenum,
eburu en vederläggning af v. Hartmansdorffs invänd-
ningar derunder utvecklades. Ingen svarade. Mo
tionären utgick, sade han, ej från politiska eller
moraliska grunder, utan från juridiska; han arsåg