nr ÅRA NE hå IT uu SS SV SA AR kunna lemna tillräcklig tillgång för de 25,000 Rdr anslag, som under de 5 åren till nästa lagtima ; Riksdag blifva erforderlige; samt hemställde tilll, Rikeis Ständer, att fatta det beslut, att Rikets; Ständer vid npämnde Riksmöte och derpåföljande , skola anvisa, från hvilken allmän fond anslagen , för de följande åren, till dess hela statsbidraget tilll. fullo utgått, blifva att tillgå. STOCKHOLM der 18 Mars. — Under afbidan af Konungens sanktion på den af Riksstånden beslutade grundlagsförändringen, angående Departementalstyrelsen, hö; res ännu här och der det, vid ett föregående, tillfälle af oss omnämnda ryktet, att man ickel. skulle hafva uppgifvit tarkan på en Dsputation af Armöens Officerare till H. Exec. Grefve Brahe, ! för att förmå honom mottaga krigsportföljen, hvarvid naturligtvis, såsom motstycke, berättas. om Hans Excellenses cobenägenhet,, att vilja på detta sätt ingå såsom Ledamot i den nya Konseljen. Att Hans Excellens gerna skall sel en sådan version, som den sednare, bragt i omlopp, är ganska naturligt; den frånvaro af ärelystnad och frihet från maktbegär, som deruti skulle gifva sig tillkänna, vore ock någonting , så alldeles nytt och en så fullkomlig motsats! till hvad förut egt rum, då det så kallade Braheväldet sträckt sin välsignade inflytelse öfver nästan alla förvaltningsgrenar, att det väl! kunde vara nyttigt, för att återvinna popula-i ritet och skapa sympatier. Men att en sådan !; version kan finna många, som tro derpå, eller låta inbilla sig, att alltsammans är något annat än dunster, se det är något, hvaröfver man, ; med närmare kännedom af ställningar och för-, hållanden, måste högligen förundra sig. Imed-!! lertid har man till och med funnit en berättelse derom uti en korrespondensartikel i Allgemeine Zeitung. Hvad nu beträffar frågan om en Deputatiopn, , så hafva vi redan en gång yttrat vår tanke derom, eller att svenska Armåens Befäl sannolikt: har nog mycken takt, för att icke, likt de romerske pretorianerne, vilja offentligen blanda : sig i regeringspersonalens tillsättande, och det. är öfverflödigt, att vidare uppehålla sig härvid. Vi tillägge endast en biomständighet, nämligen, att det är tydligt för en hvar, att Armeens : befäl icke kan företaga något i detta afseende, utan att Regementscheferne dertill lemnat ini-i! tiativet, och att Regementscheferne icke göra detta, utan att hafva samrådt med personen ii fråga. Hela anstalten skulle således för mycket få utseende af att hafva, såsom ordspråket lyÅ 5 Bg d l der; varit i säck, innan det kom i påse, och försöket, att tro, det någon illusion deraf kunde tillvägabringas, vittrar således ej om någon stor skarpsinnighet. Läsaren ser, att vi här alldeles icke fästat oss vid det uppseende, som det: skulle : väcka i hela landet, att på detta sätt finna en opinionsyttring tillställd, med syfte-. mål, att få bibehålla i spetsen för ärenderna en man, hvilken med rätta betraktas såsom den egentliga expressionen af det system. af hbofin-! flytelse och inkonstitutionel tendens, som när tionen framför allt önskar se utbytt emot ett: mera uppriktigt förtroende hos Regeringen till Ständerna; en man, som icke med en enda: bokstaf gifvit tillkänna, det han för sin del af-! säger sig den honom tillagda andelen i detta system. Å — Åtskilliga läsare torde finna ed värdt, att vi kommit så lingt efter med redogörelsen för en del protokoller i de trenne ofrälse Riksstånden, då vi ännu äro på rast med dessa stånds diskussioner den 4 Mars. Vi hysa likväl den öfvertygelsen, att om desså berättelser dröja några dagar längre, så vinnes ersättning för detta dröjsmål deruti, att yttranderna kunna lemnas med mera fullständighet och tillförlitlighet sedan protokollen blifvit justerade, då man vid sammandraget åtminstene ej behöfver frukta att göra misstag om uttrycken. : Mängden af remisser har nu något fördröjt protokollsjusteringen, men de torde snart nog åter hinna någorlunda upp i bredd med de fortgående plena. Det beklagligaste för riksdagens fortgång är att det stora antalet ledamöter på Riddarhuset föranleder ofantligt mycket mer talande der, än i de andra stånden, hvilket också gjort, att då de öfriga-redan hafva fullgjort sina re-: misser, lågo ännu, i dag på morgonen omkring 2350 gqvar på Adelns bord. — Det Kongl. samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia, här till ordförande återvalt H..Ex. Hr Grefve Brahe, och till ordinarie ledamot kallat H. H. Erke! biskopen Hr af: Wingård, samt till korresponderande Histor. Adjunkt vid Upsala universitet Ar Mag. Olof Wi ingqvist och till utländsk Jur.-4 Prof. vid universitetet i Greiffswald Hr Dr Carl Schildener. 4 6 4 — Dagligt Allehanda berättar, att Österrikiske ministern, Grefve Woyna, snart lärer vara!: att återförvänta, samt att härvarande ChargåI daffirn, Grefve Ugarte, skall hafva blifvit ut-) nämnd till minister i Baden.