på de nyare politiska idernas tillämpning till
de här bestående samhällenas reorganisation.
Det är icke vår afsigt, ej heller är tillfället för
handen, att för ögenblicket ingå i en fullstän-
i digare kritik af arbetet. - Vi afvakta för detta
ländamål tredje: delens utgifvande. I förbigåen-
ide är det likväl skäl att ommämna en omstän-
idighet, i afseende på demne författare, scm tor-
ide väckt mångens förundram och beköfver en
förklaring, nemligen att Tecqueville ofta cite-
ras såväl af de gamla som de nya systemernas
i vänner, till stöd för deras satser. Vi upptaga
I härvid likväl icke i räkningen dem, som roat
lsig med att emellanåt citera honom falskt, så-
som t. ex. författaren till skriften Har Sverige
publicitet och publicister? (i andra delen.) Or-
saken till denna vid första påseendet skenbara
oförenlighet ligger deruti, att Tocqueville, under
I bemödande af den största opartiskhet framdra-
git både ljus- och skuggpartierna af de demo-
kratiska institutionernas, eller såsom man i öf-
I versättningen kallar det, folkväldets, inflytan-
de. Han medgifver ock att den gamla monar-
kiska principen med dess tillhörande elementer
(ingalunda saknat sina vackra sidor. Men det
slutresultat, hvartill han kommer, kan icke för-
bises, om man läser hans arbete med urskill-
ning och utan afsigt att lösrycka strödda sat-
ser och aforismer deri, till stöd åt förut fatta-
de meringar, samt utan annat begär än att sö-
ka sannitgen; och detta resultat är, enligt
hvad författaren sjelf gifver vid handen, att
hvilka fördelar och olägenheter än kunna med-
gilvas såsom följder af de motsatta grundprin-
ciperna för ett samhälles regering, så gå folken
otvifvelaktigt genom en oundviklig, sjelfva civi-
lisationen åtföljande nödvändighet, de demokra-
tiska formerna allt mer till mötes; att deras,
nemligen folkens mil, således derföre förnämli
gast bör vara att utan ett envist stretande till-
egna sig det goda, som dessa kunna erbjuda;
och med så mycken klokbet, som står i det
menskliga förutseendets förmåga, undvika bri-
sterna; eller, med andra ord, att motståndskraf-
ten mot rörelseelementet, om den vill bandla
förnuftigt, egentligen bör rikta sin omtarka der-
hän, att med minsta möjliga äfventyr mottaga
oeh gifva plats åt de nya iderna, men icke
försöka det fruktlösa arbetet att utestänga dem.
Vi få tillfälle att närmare ådagalägga detta, då
vi framdeles återkomma till arbetet i dess
helhet.
I
Tidning för Trädgårdsskötsel och allmän
— FVezxtkultur.
I Så benämnes en periodisk skrift, utgifven i
Luad af Hr N. Lilja. Detta, som vi tro, för-
Ista försök, att gecsom en tidning hos oss väcka
jett allmär nare intresse för trädgårdsskötseln och
genom meddelandet af de förbättringar, som i
tryckta arbeten och utländska tidsskrifter blif-
va bekantgjorde, sätta Svenska allmänheten i
tillfälle att följa framstegen i hvad som dermed:
kan hafva sammarhang, synes förtjent af upp
I märksambet. Hr Lilj:, som förvt gjort sig för-
:delaktigt känd gerom sin Skånska Flora, har
onekligen vid detta företag att kämpa emot
i flera svårighe:er. Många omständigheter göra,
jatt de förmögnare klasserna i vårt land icke
i allmänhet nju!a så mycket nöje af det, om vi
så få kalla det, förfinade landtbrukslifvet, som
trädgården erbjuder och som så ifrigt begagnas
jaf åtskilliga andra folk, t. ex. Fransmännen,
I Sydtysken, m. fl. Men, måhända är äfven i
detta fall en förändring möjlig, i samma rån
jsom bildningen genom en mera praktisk rikt-
ning iaförer dessa klasser i ett lif, der de när-
.märae sluta sig till naturen.
Utgifvaren synes i detta afseende likväl haf-
va funnit behofvet af att ännu i främsta rum-
met söka tillfredsställa mängdens ekonomiska
Hordringar,. i innan hin egrar sig åt skönhetssia-
net. Tidningans första nummer innehåller: en
; börjad afbandling om fodervegeten; ena annan
jkort uppsats om odlingen af rotvexter; en tred
je om köksvexter; och hörjan till en alfabstisk
I uppgift på de nyare praktvexter för fritt land,
eller kalljord, som förtjena att odlas.
Tidsskriften utkommer arkvis i början eller
medlet. af hvarja månad. tryckt på Berlingska
boktryckeriet i Lund, och erbålles för det bil-
liga prenumerstiorspriset af 4 R:ir Banko år
gången.
I Stockholm kan prenumereres hos Hrr Fritze
och Bagge, Bokhsendlare, samt i landsorterna
på Postkontoren:
IEEE
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
— En exekutions-betjent, vid namn Berglund,
lärer i Mandags morgon, omkring kl. 6, i Dödgräf-
varegränden på norr bbfvit öfffrfallen af tvänne
okände karlar, som tillfogat honom ett sår i pan l
KE san BS BEEN SE FT EG Ur LE NE