på de nyare politiska idernas tillämpning till de här bestående samhällenas reorganisation. Det är icke vår afsigt, ej heller är tillfället för handen, att för ögenblicket ingå i en fullstäni digare kritik af arbetet. Vi afvakta för detta ländamål tredje: delens utgifvande. I förbigåenide är det likväl skäl att ommämna en omstänidighet, i afseende på demne författare, scm toride väckt mångens förundram och beköfver en förklaring, nemligen att Tecqueville ofta citeras såväl af de gamla som de nya systemernas i vänner, till stöd för deras satser. Vi upptaga I härvid likväl icke i räkningen dem, som roat lsig med att emellanåt citera honom falskt, såsom t. ex. författaren till skriften Har Sverige publicitet och publicister? (i andra delen.) Orsaken till denna vid första påseendet skenbara oförenlighet ligger deruti, att Tocqueville, under I bemödande af den största opartiskhet framdragit både ljusoch skuggpartierna af de demo kratiska institutionernas, eller såsom man i öfI versättningen kallar det, folkväldets, inflytande. Han medgifver ock att den gamla monarkiska principen med dess tillhörande elementer (ingalunda saknat sina vackra sidor. Men det slutresultat, hvartill han kommer, kan icke förbises, om man läser hans arbete med urskillning och utan afsigt att lösrycka strödda satser och aforismer deri, till stöd åt förut fattade meringar, samt utan annat begär än att söka sannitgen; och detta resultat är, enligt hvad författaren sjelf gifver vid handen, att hvilka fördelar och olägenheter än kunna medgilvas såsom följder af de motsatta grundprinciperna för ett samhälles regering, så gå folken otvifvelaktigt genom en oundviklig, sjelfva civilisationen åtföljande nödvändighet, de demokratiska formerna allt mer till mötes; att deras, nemligen folkens mil, således derföre förnämli gast bör vara att utan ett envist stretande tillegna sig det goda, som dessa kunna erbjuda; och med så mycken klokbet, som står i det menskliga förutseendets förmåga, undvika bristerna; eller, med andra ord, att motståndskraften mot rörelseelementet, om den vill bandla förnuftigt, egentligen bör rikta sin omtarka derhän, att med minsta möjliga äfventyr mottaga oeh gifva plats åt de nya iderna, men icke försöka det fruktlösa arbetet att utestänga dem. Vi få tillfälle att närmare ådagalägga detta, då vi framdeles återkomma till arbetet i dess helhet. I Tidning för Trädgårdsskötsel och allmän — FVezxtkultur. I Så benämnes en periodisk skrift, utgifven i Luad af Hr N. Lilja. Detta, som vi tro, förIsta försök, att gecsom en tidning hos oss väcka jett allmär nare intresse för trädgårdsskötseln och genom meddelandet af de förbättringar, som i tryckta arbeten och utländska tidsskrifter blifva bekantgjorde, sätta Svenska allmänheten i tillfälle att följa framstegen i hvad som dermed: kan hafva sammarhang, synes förtjent af upp I märksambet. Hr Lilj:, som förvt gjort sig för:delaktigt känd gerom sin Skånska Flora, har onekligen vid detta företag att kämpa emot i flera svårighe:er. Många omständigheter göra, jatt de förmögnare klasserna i vårt land icke i allmänhet nju!a så mycket nöje af det, om vi så få kalla det, förfinade landtbrukslifvet, som trädgården erbjuder och som så ifrigt begagnas jaf åtskilliga andra folk, t. ex. Fransmännen, I Sydtysken, m. fl. Men, måhända är äfven i detta fall en förändring möjlig, i samma rån jsom bildningen genom en mera praktisk riktning iaförer dessa klasser i ett lif, der de när.märae sluta sig till naturen. Utgifvaren synes i detta afseende likväl hafva funnit behofvet af att ännu i främsta rummet söka tillfredsställa mängdens ekonomiska Hordringar,. i innan hin egrar sig åt skönhetssianet. Tidningans första nummer innehåller: en ; börjad afbandling om fodervegeten; ena annan jkort uppsats om odlingen af rotvexter; en tred je om köksvexter; och hörjan till en alfabstisk I uppgift på de nyare praktvexter för fritt land, eller kalljord, som förtjena att odlas. Tidsskriften utkommer arkvis i början eller medlet. af hvarja månad. tryckt på Berlingska boktryckeriet i Lund, och erbålles för det billiga prenumerstiorspriset af 4 R:ir Banko år gången. I Stockholm kan prenumereres hos Hrr Fritze och Bagge, Bokhsendlare, samt i landsorterna på Postkontoren: IEEE RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — En exekutions-betjent, vid namn Berglund, lärer i Mandags morgon, omkring kl. 6, i Dödgräfvaregränden på norr bbfvit öfffrfallen af tvänne okände karlar, som tillfogat honom ett sår i pan l KE san BS BEEN SE FT EG Ur LE NE