Det vore derföre i hög grad önskligt, att för
säljning på torget kunde tillåtas åtminstone a
fem marker såsom minimum. Flere hundrad
lispund torrt bröd säljas nu dagligen på tor
gen, och att detta bröd finner en så liflig af
sättning, bevisar tillräckligt, att bagarne, hvil
kas verkstäder mest äro uppiagne med till
verkning af mjukt bröd, ej uppfylla behofse
af det torra, antingen i anseende till pris elle
gqvalitet. Men det är i synnerhet för den fat
tigare klassen, som friheten i konkurrens ä
välgörande; de förmögne hafva mera råd at
konsumera hvetebröd. Imedlertid är nu den
som ej har tillgång att inköpa 4 lispund p
en gång eller för tillfället kan slå sig ihop me
någon 2nnan, urstandsatt att köpa på torget
han måste gå i bagarboden, äfven om han an
ser det brödet sämre. Då det sättes i fråga
att vidtaga stora, serskilda anstalter, för af
bjelpande af pauperismen i hufvudstaden, ,ä
utan tvifvel ett af de första medlen dertil
att genom frihet i handel bereda lättad till
gång till lifsmedel, äfven för den fattigare.
— mt
— Uti Dagbladet för i går och i dag ha
stått en vidlyftig serie af utlåtanden, i anled
Ding af den skrift, hvarmed Stadens Äldste fö
en tid sedan ingingo till Öfverståthållaren, an
gående säkerheten i bufvudstaden. Ett yttrand
deribland af Cheten för Stadens Militärkorps
Er Msjoren Ahlström, innefattar sakrika oc!
intressanta upplysningar, angående Militärkorp
sins tjenstgöring.
Ena liten strof skall dock naturligtvis före
komma äfven deri emot tidningarne och dera:
förmenta varkan att öka brottens antal genonr
de beskrifningsr de innehålla på sådane. Det ä:
bedröfligt, att en sådan jargon verkligen kar
inrita sig även hos förnuftigt folk. Huru ä
det möjligt att tro, det en mängd personer, som
sitta tillsammans i häkten eller korrektionshu:
eller träffa tillbopa i dåliga samqväm, icke skull:
få bättre reda på sättet att utföra skälmstyc.
ken genom den uadervisning de der erhålla a
hvarendra, än genom de korta berättelser, sor
i tidniogarne förekomma öfver det, som passe.
rar vid domstolarna. Kunskapen om det elän.
de, som alltid finnes slutligen blifva brottslin
gens lott, om man med uppmärksamhet följe
hans historia, genom de särskilda berättelserna
måste väl snarare utgöra en varning. Eller hvac
lockande kan väl äfven den helt lättsinnige fin.
ne i förre korrektionisterne Ahlbergs eller Löf
vings belägenhet, som redan wid ett par oct
tjugu år äro förlorade för samhället? Antage
motsatsen, så skulle af samma skäl all offent-
lighet vid domstolarna vara fördörlig, emedar
dex ger eit långt mera dramatiskt intresse ål
sådana siker, än tidnings-berättelser kunna å.
stadkomma. Likväl har man sed:n urmianes
ansett cffentligheten i brottmål vara en af de
vigtigaste grusdvalarna för lagskipningen. Stats-
män, ssdane som lord Broughem, en af de stör-
ste pu lefvande tänkare, avse de juridiska be-
rättelserra i tidoinogarne bögst nyttiga, och i
England bafva de ägt rum i ett sekel, utan att
det der faliit någon in, att moraliteten lidit
deraf, såvida brottet aldrig framställes annat än
sfskräckande.