förslaget må, sådant det i alla punkter befinnes,
utan förändringar och modifikationer, af Medstän-
den antagas? Denna fråga kunde Talaren icke obe-
tingadt hvarken bejaka eller neka. Ansåg det böra
punkt för punkt diskuteras, och trodde att endast på
detta sätt iakttages det stora budet: katt pröfva allting
och behålla hvad rätt och godt är,. Ljus och san-
ning äro de stora föremål, för hvilka hvarje med-
lem af detta Riksstånd svurit att verka och kämpa.
Ljus och sanning äro ju också hvad man här sökt
att befordra, och något annat måtte väl aldrig blif-
vit sökt grnom de adresser, om hvilkas frambä-
rande Rikets Ständer förut så lätt kunnat sig
förena.
Biskop Hedren skriftligt i samma syftning med
Err Butsch och Nibelius, och slutade med den ön-
skan, att aman icke ena dagen med tuppfjät måtte
framskrida och den andra med jättesteg störta till-
bakan.
Kontraktsprosten Afrclius nästan i samma an-
da som Prosten Lyth och Kontraktsprosten Sand-
berg; biträdde förslaget, men önskade, att det, för
att i behörig ordning beredas, och till ett helt
bringas, måte öfverlemnas till EkonomiUtskottet.
— Prosten Lidzen hufvudsakligen med Prosten
Säve.
Prosten Lundblad yttrade, rörande remiss till
Ekon. Utskottet: Detta var visserligen Talmannens
i hedervärda BosdeStåndet mening, äfvensom mi-
noritetens inom KonstitutionsUtskottet. Majoritse-
ten deremoet har förklarat, att proposition till bi-
fall och antagande kunde meddelas utan föregående
remiss. Mig synes häraf, som vore möjligheten af
bvarje amendement härigenom betagen, och att
proposition icke torde kunna framställas annorlun-
da än på bifall eller afslag. Det är smärtsamt att
i sådant fal! KonstitutionsUtskottet brutit stafven
öfver förslaget. Att det ieke kunnat i allo af Stån-
det antagas, finner jag visserligen, men beklagar,
om en opinion, sanningsenligt och värdigt uttryckt,
ej skulle vinna det afseende, som den för:jenar,
och hemställer derföre, om ej förslaget kunde med
de af P;osten Säve föreslagna modifikationer god-
kännas.
Kontraktsprosten Hallbäck trodde hufvudsakligen,
i likhet med reservanterne inom Konst.-Utskottet,
adressen, enligt 44 R. O. och 56 R. F., icke
hafva i Rikets Ständers plena omsaåelbart bordt
kunna upptagas, utan till behörigt Utskott öfver-
lemnas af det Stånd, inom hvilket motionen blifvit
gjord. Ansåg nu ej annan åtgärd kunna vidtagas,
än lägga till bandlingarne.
Doktor Björkman: förnämligast lika med Pro-
sten Lyth, med den skilnad, att han ansåg adres-
sen först böra uppgöras af Ekonomi- eller Expe-
ditionsUtskottet och sedan in.pleno godkännas, in-
pan den kunde blifva föremål för Ståndets delta-
gande. (Slutet följer.)