nvar man unner, tcatare UpppjvlUu am tljvste Den erfordrar ingenting annat än en subtracfion å den nu varandes serskilda utgiftstitlar, naturligtvis med undantag af sådana, hvilka Ständerna kunna pröfva böra helt och hållet försvinna, eller för alltid till sitt verkliga behof nedsättas. Detta göromål bör kunna medhinnas inom den i Grundlagen bestämda tid för Ständernas sammanvaro; och jag föreslår derföre, att StatsUtskotet, till hvilket denna motion torde böra remitteras, måtte anmodas att med det möjligaste första inkomma med en på nu föreslagna grunder uppgjord statsreglering. Giltas principen, så är Riksstatens antagrde en lätt sak, som bör kunna afgöras med få eller kanske inga voteringar., I sammanhang härmed yttrade J. F. Dahllöf skriftligen: i anledniog af den värde medbrodern Hans Janssons förtjenstfulla och sakrika anförande, rörande den synnerliga vigten deraf, att StatsUtsko:tet, så snart sig göra låter, till Rikets Ständer inkommer med förslag till statsreglering, så att det för BevillningsUtskottet må blifva möjligt så tidigt uppgöra bevillningen, att Rikets Ständer kunna medhinna densamma ji; pröfva och antaga, innan den i Grundlagen bestämda tiden för Riksdegs hållande tilländalöper; får jag härmed förklara, det jag finner så mycket mera skäl biträda Hans Janssons i detta afseende yttrade åsigter, som jag anser desamma ej blott ganska väl betänkte, utan äfven att det under närvarande förhållanden måste för R. St. blifva af högsta vigt att handla i fullkomlig ödfverensstämme!se dermed, så vidt man icke skall behöfva frukta att Riksdagen inom trenne månader härefter blifver upplöst utan h.pp att få den gamla bevillningen oeh det gamla system, som den andra statsmakten allt hitintills följt, på ytterligare 5 år förändradt. Jag vågar lägga Stindsbröderna på hjertat, huru man efter så förrättse värf skulle inför sitt eget samvete kunna försvara sig och ändtligen med hvilka känslor man af kommittenterna skulle emottagas. Det är ju för deras skull vi äro här, det är för statens, för folkets bästa, för att, så; vidt det står i vår förmåga, försks:ffa hörsamhet åt dess från Ystad till Hsparanda så enhälligt, så oförbehållsamt uttalade önskan: att närvarande allt för högt uppdrifna och allt för mycket tryckande statsutskylder måtte varda betydligt nedsatta och förminskade. Denna billiga fordran, åt bvilken, såsom vi alla veta, nöden i landet gifver den största rättviss, äfversom den allmänna rösten att en ärdamålsenligare och på mera billighet grundad representation måtte tillvägabringas, skulle vi ju siledes en lång tid urståndsättas att uppfylla och efterkomma, i den händelse styrelsen, såsom man icke saknar skäl förmoda, helst ännu i 3 år skulle vilja låta sakerna förblifva ia statu quo, hvartill hon naturligtvis i samma mån miste finna sig desto mera hågad, ju större och öfverflödiga statsintrader hon årligen kan bafva att påräkna. — Jag biträder således med nöje Hans Janssons förenämnda förslag och tiliönskar detsamma uppriktigt all möjlig framgång. Doerefter ingaf Pehr Hansson från Wermland denna motion: I anledving af Hans Janssons motion om sätet för Riksdagens förkortande, genom bevillningens fastställande endast till hälften, till det muvarande beloppet, tar jag mig fribeten anmärka, att detta medel, ehuru verksamt, likväl endast är ett halft steg till målet. I fall nem ligen målet är att vid denna Riksdag förbereda de konstitutionella ärender, som skulle utgöra syftet för dess verksamhet, så är det nödigt, ej blott att dessa ärender företagas, utan att äfven sådsnt sker någorlunda snart. Utarbetandet af förslag till en förbättrad representation och till de förändringar i Grundlagen som erfordras, för att göra Sverige till ett verkligt konstitutionellt samhälle, kräfver sin tid, och åter en tid behöls för dess granskning hos Ständerna och sammanjemkningen af de troligen deröfver uppkommande olika meningarne. Och för denna stora angelägenhet hafva vi endast två: och en half, högst tre och en half månad att påräkna. Sa vidt jag vet har KonstitutionsUtskottet ännu icke tagit det under händer, utan sysselsätter sig endast med läsning af Statsrådets protokoller. Jag bestrider ej vigten af denna sysselsättning, som för öfrigt är i grundlagen Utskottet föreskrifven, men i jemförelse med beredandet af ett förbättradt statsskick, af kom mande slägters framtid, är likväl den bedröfli ga vissheten, att det förflutna ej varit som det hordt, oändligen mindre väsendtlig. Det kar visserligen hafva sin nytta med sig att så till förlitligt veta huru illa det hittills varit, men mig synes dock vida gagneligare att få veta hur godt det framdeles kan bli. Jag får derföre föreslå, det Ståndet måtte anmoda KonstitutionsUtskottet, att med det görligaste första inkom ma med förslag till ifrågavarande Grundlagsförändringar. Deras behöflighet inses allt för väl af hvar och en, att ådagaläggandet häraf skulle masa sf axden: och iag stödier den nu giordi Mm mv OO FM RV fA J Mm -—ÖV -MM I AA AA AAA Ö 8 — — m— fc MA I RA mm rr AA — — nn AT TT I AA