nvar man unner, tcatare UpppjvlUu am tljvste
Den erfordrar ingenting annat än en subtrac-
fion å den nu varandes serskilda utgiftstitlar,
naturligtvis med undantag af sådana, hvilka
Ständerna kunna pröfva böra helt och hållet
försvinna, eller för alltid till sitt verkliga be-
hof nedsättas. Detta göromål bör kunna med-
hinnas inom den i Grundlagen bestämda tid
för Ständernas sammanvaro; och jag föreslår
derföre, att StatsUtskotet, till hvilket denna
motion torde böra remitteras, måtte anmodas
att med det möjligaste första inkomma med en
på nu föreslagna grunder uppgjord statsregle-
ring. Giltas principen, så är Riksstatens anta-
grde en lätt sak, som bör kunna afgöras med
få eller kanske inga voteringar.,
I sammanhang härmed yttrade J. F. Dahllöf
skriftligen:
i anledniog af den värde medbrodern Hans
Janssons förtjenstfulla och sakrika anförande,
rörande den synnerliga vigten deraf, att Stats-
Utsko:tet, så snart sig göra låter, till Rikets
Ständer inkommer med förslag till statsregle-
ring, så att det för BevillningsUtskottet må
blifva möjligt så tidigt uppgöra bevillningen,
att Rikets Ständer kunna medhinna densamma ji;
pröfva och antaga, innan den i Grundlagen
bestämda tiden för Riksdegs hållande tillända-
löper; får jag härmed förklara, det jag finner
så mycket mera skäl biträda Hans Janssons i
detta afseende yttrade åsigter, som jag anser
desamma ej blott ganska väl betänkte, utan äfven
att det under närvarande förhållanden måste för
R. St. blifva af högsta vigt att handla i fullkomlig
ödfverensstämme!se dermed, så vidt man icke skall
behöfva frukta att Riksdagen inom trenne må-
nader härefter blifver upplöst utan h.pp att få
den gamla bevillningen oeh det gamla system,
som den andra statsmakten allt hitintills följt,
på ytterligare 5 år förändradt. Jag vågar läg-
ga Stindsbröderna på hjertat, huru man efter
så förrättse värf skulle inför sitt eget sam-
vete kunna försvara sig och ändtligen med hvil-
ka känslor man af kommittenterna skulle emot-
tagas. Det är ju för deras skull vi äro här,
det är för statens, för folkets bästa, för att, så;
vidt det står i vår förmåga, försks:ffa hörsam-
het åt dess från Ystad till Hsparanda så enhäl-
ligt, så oförbehållsamt uttalade önskan: att när-
varande allt för högt uppdrifna och allt för
mycket tryckande statsutskylder måtte varda
betydligt nedsatta och förminskade.
Denna billiga fordran, åt bvilken, såsom vi
alla veta, nöden i landet gifver den största rätt-
viss, äfversom den allmänna rösten att en är-
damålsenligare och på mera billighet grundad
representation måtte tillvägabringas, skulle vi
ju siledes en lång tid urståndsättas att uppfylla
och efterkomma, i den händelse styrelsen, så-
som man icke saknar skäl förmoda, helst ännu
i 3 år skulle vilja låta sakerna förblifva ia statu
quo, hvartill hon naturligtvis i samma mån mi-
ste finna sig desto mera hågad, ju större och
öfverflödiga statsintrader hon årligen kan bafva
att påräkna. — Jag biträder således med nöje
Hans Janssons förenämnda förslag och tiliönskar
detsamma uppriktigt all möjlig framgång.
Doerefter ingaf Pehr Hansson från Wermland
denna motion:
I anledving af Hans Janssons motion om
sätet för Riksdagens förkortande, genom bevill-
ningens fastställande endast till hälften, till det
muvarande beloppet, tar jag mig fribeten an-
märka, att detta medel, ehuru verksamt, likväl
endast är ett halft steg till målet. I fall nem
ligen målet är att vid denna Riksdag förbereda
de konstitutionella ärender, som skulle utgöra
syftet för dess verksamhet, så är det nödigt, ej
blott att dessa ärender företagas, utan att äfven
sådsnt sker någorlunda snart. Utarbetandet af
förslag till en förbättrad representation och till
de förändringar i Grundlagen som erfordras, för
att göra Sverige till ett verkligt konstitutionellt
samhälle, kräfver sin tid, och åter en tid be-
höls för dess granskning hos Ständerna och sam-
manjemkningen af de troligen deröfver uppkom-
mande olika meningarne. Och för denna stora
angelägenhet hafva vi endast två: och en half,
högst tre och en half månad att påräkna. Sa
vidt jag vet har KonstitutionsUtskottet ännu
icke tagit det under händer, utan sysselsät-
ter sig endast med läsning af Statsrådets pro-
tokoller. Jag bestrider ej vigten af denna sys-
selsättning, som för öfrigt är i grundlagen Ut-
skottet föreskrifven, men i jemförelse med be-
redandet af ett förbättradt statsskick, af kom
mande slägters framtid, är likväl den bedröfli
ga vissheten, att det förflutna ej varit som det
hordt, oändligen mindre väsendtlig. Det kar
visserligen hafva sin nytta med sig att så till
förlitligt veta huru illa det hittills varit, men
mig synes dock vida gagneligare att få veta hur
godt det framdeles kan bli. Jag får derföre
föreslå, det Ståndet måtte anmoda Konstitutions-
Utskottet, att med det görligaste första inkom
ma med förslag till ifrågavarande Grundlagsför-
ändringar. Deras behöflighet inses allt för väl
af hvar och en, att ådagaläggandet häraf skulle
masa sf axden: och iag stödier den nu giordi
Mm mv OO FM RV fA J Mm -—- ÖV -- MM I
AA AA AAA Ö - - 8 — — m— - fc
MA I RA mm rr AA
—
— nn AT TT I AA