Väl äro vi fattiga och hafva visst icke råd
till några öfverflödiga eller onödiga dispositio-
ner af statens medel; men så fattige äro wi
väl knappt, att icke ansträngningen finner ut-
vägar, då det är fråga em stora företag, antin-
gen till nationens gagn eller till dess ära. Vå-
ra förfåder lärde oss det; och jag vill tro, att
vi icke äro vanslägtade söner. Jag är så an-
gelägen om hushållning med allmänna medel,
som trots någon, bland oss. Men det är en
konst, att huskålla så, att man hvarken är slö-
sare eller gnidare. Jag tror vi må anses kun-
na den konsten. — J:g tror, att bvad som he-
drar Svenska folket alltid kan påräkna dess
sympathier; och jag hemställer, om något me-
ra skulle hedra detsamma, än ett enkelt, icke
kostsamt, men värdigt national-monument ät
vårt lands ära, åt von Linng. Vi hafve ofta
bortkastat penningar på saker, som varit lump-
nare,
Det värdigaste monument åt honom vore,
utan tvifvel, ett sådant, som vore mest besläg-
tadt med hans vetenskap. Ett blomster-monu-
ment åt blomster-konungen vore väl dat mest
passande, det mest hedrande för honom och
hans landsmän.
Många lokala intressen komma säkert att här
begära statens understöd, många inrättningar,
hvilkas syfte endast är en enskild orts eller ett
enskilt dandskaps uppkomst, skall man icke un-
derlåta att förorda till anslag af allmänna me-
del. Jag bör derföre kunna påräkna mina brö-
ders undseende, då jag yttrar, att ett monu-
ment af denna art, af allmänna medel beko-
stadt, ieke ensamt behöfver hafva till syftemål
en gärd af ära åt den store Svensken: dermed
kan äfven förenas för Linnes hembygd en för-
del, af icke ringa inflytande.
I Småland står hortikulturen (trädgårdsod-
ling) på en ganska låg punkt. Visserligen sak-
nas icke der mer än annorstädes sinne för det
prydliga, täcka och treflige, som en väl odlad
trädgårdstäppa vid bostaden alltid hos ägaren
röjer. Men detta sipne behöfver väckas. Det
behöfver riktas åt och öppnas för mnaturers
skönhet. Jag vet ingen tirg, som mer skulle
bidraga bärtill, än en jarättning till hortikul-
turens befrämjsnde.
Jag vågar i föjs häraf för mina bröder och
medständer frams älla det förslag:
4) att det hemman V; mant. Råshult i Sterbro
S:a af Kroaob. Län, der Carl v. Linne föd-
des, må varda af Staismedel inköpt för an-
läggande af en ivprättning till bortikulturens
befrämjande i denna ort;
2) att en föreståndare för inrättningen må sn-
ställas, som har såsom lön hemmanet, mot
de förbindelser, som enligt blilfvande regle-
mente kunna honom åläggas;
3) att på Statens bekostnad derstädes avlägges
en trädgård, för odlande af sådane vexier
som kunna vara af mera allmän nytta i landt-
hushållningen;
4) att i denna blomstergård en enkel minnes-
vård uppreses åt verldens, åt Sveriges stör-
ste Naturforskare, ceh
3) att inseendet öfver inrättningen uppdrages åt
Länets Hushillssällskap.
Jag skulle visserligen utsträcka mina anspråk
(önaskvingar) ännu längre och föres!å inrältnin-
gen af ett fullständigt Lawdtbruks-Institut. In-
gen tanke skulle väl kunna tänkas skörare, är
ett sådant, inrättadt å Linnes födelseställe; mer
jag fruktar, att landets tillgångar för närvaran.
de ej skulle sådant tillåta — i detta fel! för jag
åtnöja mig med att draga vexel på framtiden
Vid en mindre fordran, en sådan som jag kan
motse al Sverige icke af brist på tillgångar skall
behöfva afslås, får jag derföre deana gången
stanna. Jag inskränker mig så!edes till före-
nämnde motion, anhållande om remisz3 af den
samma till Stats-Utskottet.
SIOENSTNSSEDET PETAT ANETTE
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
-— - -. on Pg