sammanpackar stridiga elementer dem endast Ko-!
Inupgars för Sverige alltid helsosamma myndighet!
gjort endrägtiga till landets båtnad; skola vi för-
moda att riksdagar förflyttade i våra socknestugor,
att näriogsfrihet utsträckt till alla och till allt; att
ändrade arfslagar, omlastade skattebördor; att al-
la dessa och alla öfriga redan nämnda eller uti vå-
ra statsförbättrares bröst ännu hvilande reformer,
licke stöta något intresse, icke strida mot några
meningar, icke rubba något förhållande?
Hvilken trollmakt finnes nu i Sverige att utan
I motstånd, utan våld, införa så genomgripande för-
ändringar? och har Svensken nu i detta ögonblick
;upphört att äga sin så beryktade och lyckliga till-
I gifverhet för fordomdagsordningen, till hvars bi
behållande, äfven i skadliga fall, han så ofia ge-
Inom motstånd och upplopp bekymrat sina visa och
I varsamma Konungar?
Ämna vi hädanefier icke äga någon styrelse, ie-
ke lemna eller fordra lydnad och aktning? Om vi
I det likväl önska, hvarföre då genom tadel, hån och
I bitterhet utdrifva sjelfva andan och själen i stat
och samlif, vördnaden och kärleken, utan hvilka
alla lagar äro falnade lik?
Ingen fiende står på våra gränser; lagen har ej
upphört att lemna oss rätt och skydd, vettenska-
per, åkorbruk, bergverk, slöjder och handel för-
kofras; ingen statsskuld trycker vårt rike. Hvrar-
före då denma onaturliga brådska? hvarför hopa
ändring på ändring innan ännu någon enda hun-
nit bekräfta sin nytta; innan ännu någon förmått
fastlänka sig vid allt det öfriga?
När har den regeln upphört gälla, att endast det
onda öfverraskar oss brådstörtadt, men att det var-
aktiga goda blott långsamt kan förvärfvas? Eller
när har den blifvit utan kraft, att icke olyckan u-
tan medgånagen alstrar öfvermod ech att detta bå-
dar fall. I sanning, vi voro ej så storlåtiga, om
verkliga plågor oss beklämde.
En mild Försyn har befriat Sverige från förste-
gen uti samhällenas skiften. Andra länder i vår
verldsdel äro dertill utsedda. Redan äro flere af
dem inbegripna uti försöket af de nya lärornas
användning; hvarföre icke då afbida utgången hos
dem för att se om deras lycka blifver att efter-
sträfva? hvarföre icke draga nytta af de lärdomar
deras närvarande strider lemna? hvarföre omtala
revolutioner, hvilkas faser vi kunna undvika, men
hvilkas goda frukter, om sådana mogna, vi kuana
oss då tillegna.
Mången med mig anser redan alltför mycket off-
radt åt omstörtningens genius, andra finna honom
åter alltför litet hyllad. Skola dessa rakt mot-
stridiga åsigter sönderslita samhället, hvars beva-
rande dock mås!e vara allas vår önskan?
Nå väl då! Låtom oss stanna midtemellan; låt-
om meningarne, på detta neutrala område, sluta
ett fredsfördrag, åtminstone en vapenhvila. Den
ena får ej gå tillbakars, den andra ej framåt; låtom
oss afbida tidens osvikliga dom! Den skall ej läa-
ge uteblifval
Mine berrar! vi hafva af förfåder mottagit Svea-
land, det friaste, det lyckiizaste på jorden. Gud
och efterkomm nde skola redofordrande kräfva det
af oss sådant tillbaka.
TEE
I Adelns plenum it går e. m. remitterades
följande motioner:
Hr Bernhard Rosenblads, om återupplifvadt för
bud emot offentlig inubjudning eller försäljning af
lotter å utländska lotterier eller inhemska enskilda
lotteriföretag.
Hr C. H. v. Knorrings, om permanenta inqvar-
teringsskyldighetens under fredstid afskaffande.
Hr J. G. Dalmans, om förändring i skiftes-
stadgan.
Hr Bengt Ribbings, om tillägg till Kgl. Kungö-
relsen af d. 14 Juli 13535, argående förändring i
4 8 2 mom. af Kgl. Förordningen d. 20 Januari
1824, argåcude ändring eller utrifning af vatten-
verk, som genom appdämning skada jord etc.
Friherre C. J. Schwcrins, om förändring af 22
Riddarhus ordningen, så att Ridderskapets och A-
deln3 elektorer erhålla uppdrag, att bestämma så
väl ordförande i Utskotten som i deras underafdel-
ningar.
Hr P. A. Reutersvärds, om förordnande för em-
bets- och tjenstemän att, så vidt göras kan, under
sina embetsresor färdas på ångfartyg.
Hr F. RB. v. Knorrings, om förändring i 1802
års stängselförfattning
ör RB. Tornerhjelms, om rättighet för Banken att
belåna skuldebref, som redan förut äro intecknade
inom ; af taxeringsvärdet, sedan de äro behörigen
transporterade och i transporten intagits de serskil-
da företrädesrättigheter, Banken eger.
He L. J. Hjertas, om de nu varande serskilda
måls och vigters bringande till enhet.
Nya motioner väcktes:
Af H; Baron Kremer: om lönförhöjning för
fång vaktmästare.
Hr Grefve Löwenhjelm: G. om medel för afbjel-
parde af långsamheten i Kriminsal-legskipningen.
Densamme: om laga forum för aktioner mot re-
gemenvtschefer.
Densamme: att då sjöofbcerare ställas under ak-
tion, domstolen endast måte bestå af sjö. ficerare.
Hr Bogeman C.: om förändring i 3 43 kap.
Rätteg. Balkien.
He Ridderstotpe F.: om en ny utmätningsför-
ordGing. I
Hr: Hammarberg: Om förändring i åtskilliga de-
lar af förordningen om bränvinsbränningen. p
Baron Sa!za: Om deportation af brotislinger.
Hr Lagerhjelm: Om ersättning af minst 250 Rdr!
årligen ifrån och med 4838, åt Professor Cron-!
strand. I
— Grefve Frölich: Om 5000 Rdrs anslag under fem:
års tid, till utvidgande af det under organisation;
varande landibruks- och industriinstitutet i Söder-
manland, I
Baron Tersmeden: Om ansleg af 2000 Rår ban-
ko årligen till pension åt Friherre Berzelius.
Hr Fleming, H. R.: Om afskaffande af krogar
På landet.
—tt
Herr Petrås anförande i BorgarStåndet, den
26 Febr., i frågan om de hvilande grund-
lagsförslagen.
Då Herr Hoelsinsius sökt uppdraga en