sammanpackar stridiga elementer dem endast Ko-! Inupgars för Sverige alltid helsosamma myndighet! gjort endrägtiga till landets båtnad; skola vi förmoda att riksdagar förflyttade i våra socknestugor, att näriogsfrihet utsträckt till alla och till allt; att ändrade arfslagar, omlastade skattebördor; att alla dessa och alla öfriga redan nämnda eller uti våra statsförbättrares bröst ännu hvilande reformer, licke stöta något intresse, icke strida mot några meningar, icke rubba något förhållande? Hvilken trollmakt finnes nu i Sverige att utan I motstånd, utan våld, införa så genomgripande förändringar? och har Svensken nu i detta ögonblick ;upphört att äga sin så beryktade och lyckliga tillI gifverhet för fordomdagsordningen, till hvars bi behållande, äfven i skadliga fall, han så ofia geInom motstånd och upplopp bekymrat sina visa och I varsamma Konungar? Ämna vi hädanefier icke äga någon styrelse, ieke lemna eller fordra lydnad och aktning? Om vi I det likväl önska, hvarföre då genom tadel, hån och I bitterhet utdrifva sjelfva andan och själen i stat och samlif, vördnaden och kärleken, utan hvilka alla lagar äro falnade lik? Ingen fiende står på våra gränser; lagen har ej upphört att lemna oss rätt och skydd, vettenskaper, åkorbruk, bergverk, slöjder och handel förkofras; ingen statsskuld trycker vårt rike. Hvrarföre då denma onaturliga brådska? hvarför hopa ändring på ändring innan ännu någon enda hunnit bekräfta sin nytta; innan ännu någon förmått fastlänka sig vid allt det öfriga? När har den regeln upphört gälla, att endast det onda öfverraskar oss brådstörtadt, men att det varaktiga goda blott långsamt kan förvärfvas? Eller när har den blifvit utan kraft, att icke olyckan utan medgånagen alstrar öfvermod ech att detta bådar fall. I sanning, vi voro ej så storlåtiga, om verkliga plågor oss beklämde. En mild Försyn har befriat Sverige från förstegen uti samhällenas skiften. Andra länder i vår verldsdel äro dertill utsedda. Redan äro flere af dem inbegripna uti försöket af de nya lärornas användning; hvarföre icke då afbida utgången hos dem för att se om deras lycka blifver att eftersträfva? hvarföre icke draga nytta af de lärdomar deras närvarande strider lemna? hvarföre omtala revolutioner, hvilkas faser vi kunna undvika, men hvilkas goda frukter, om sådana mogna, vi kuana oss då tillegna. Mången med mig anser redan alltför mycket offradt åt omstörtningens genius, andra finna honom åter alltför litet hyllad. Skola dessa rakt motstridiga åsigter sönderslita samhället, hvars bevarande dock mås!e vara allas vår önskan? Nå väl då! Låtom oss stanna midtemellan; låtom meningarne, på detta neutrala område, sluta ett fredsfördrag, åtminstone en vapenhvila. Den ena får ej gå tillbakars, den andra ej framåt; låtom oss afbida tidens osvikliga dom! Den skall ej läage uteblifval Mine berrar! vi hafva af förfåder mottagit Svealand, det friaste, det lyckiizaste på jorden. Gud och efterkomm nde skola redofordrande kräfva det af oss sådant tillbaka. TEE I Adelns plenum it går e. m. remitterades följande motioner: Hr Bernhard Rosenblads, om återupplifvadt för bud emot offentlig inubjudning eller försäljning af lotter å utländska lotterier eller inhemska enskilda lotteriföretag. Hr C. H. v. Knorrings, om permanenta inqvarteringsskyldighetens under fredstid afskaffande. Hr J. G. Dalmans, om förändring i skiftesstadgan. Hr Bengt Ribbings, om tillägg till Kgl. Kungörelsen af d. 14 Juli 13535, argående förändring i 4 8 2 mom. af Kgl. Förordningen d. 20 Januari 1824, argåcude ändring eller utrifning af vattenverk, som genom appdämning skada jord etc. Friherre C. J. Schwcrins, om förändring af 22 Riddarhus ordningen, så att Ridderskapets och Adeln3 elektorer erhålla uppdrag, att bestämma så väl ordförande i Utskotten som i deras underafdelningar. Hr P. A. Reutersvärds, om förordnande för embetsoch tjenstemän att, så vidt göras kan, under sina embetsresor färdas på ångfartyg. Hr F. RB. v. Knorrings, om förändring i 1802 års stängselförfattning ör RB. Tornerhjelms, om rättighet för Banken att belåna skuldebref, som redan förut äro intecknade inom ; af taxeringsvärdet, sedan de äro behörigen transporterade och i transporten intagits de serskilda företrädesrättigheter, Banken eger. He L. J. Hjertas, om de nu varande serskilda måls och vigters bringande till enhet. Nya motioner väcktes: Af H; Baron Kremer: om lönförhöjning för fång vaktmästare. Hr Grefve Löwenhjelm: G. om medel för afbjelparde af långsamheten i Kriminsal-legskipningen. Densamme: om laga forum för aktioner mot regemenvtschefer. Densamme: att då sjöofbcerare ställas under aktion, domstolen endast måte bestå af sjö. ficerare. Hr Bogeman C.: om förändring i 3 43 kap. Rätteg. Balkien. He Ridderstotpe F.: om en ny utmätningsförordGing. I Hr: Hammarberg: Om förändring i åtskilliga delar af förordningen om bränvinsbränningen. p Baron Sa!za: Om deportation af brotislinger. Hr Lagerhjelm: Om ersättning af minst 250 Rdr! årligen ifrån och med 4838, åt Professor Cron-! strand. I — Grefve Frölich: Om 5000 Rdrs anslag under fem: års tid, till utvidgande af det under organisation; varande landibruksoch industriinstitutet i Södermanland, I Baron Tersmeden: Om ansleg af 2000 Rår banko årligen till pension åt Friherre Berzelius. Hr Fleming, H. R.: Om afskaffande af krogar På landet. —tt Herr Petrås anförande i BorgarStåndet, den 26 Febr., i frågan om de hvilande grundlagsförslagen. Då Herr Hoelsinsius sökt uppdraga en