Article Image
Iskola uppbäras af och förvaras af serskildt tillsatte tjenstemän och icke, såsom hittills, deponeras i bankerna, hade, efter en lång och vidröster emot 48. lännu åtskilliga högst intressanta diskussioner: beträffar, så är det klart, att med de många heterogena elementer, Riddarbusets personal omfattar, skola invändningar deremot icke uteblifva: det intressantaste blir således egentligen att erfara, huruvida dessa invändningar komma ! att göra sig gällande hufvudsakligen mot de serskilda delarna eller mot det hela af syftningen och mot principen. Hvad framställningssättet deri beträffar, så synas imedlertid alla opinioner åtminstone vara ense derutinnan, att det är så lenfälligt och moderat som möjligt. Frågan om de hvilande grundlagsförslagens antagande synes, efter framgången i tre Stånd och den utveckling som deråt gifvits både i tal och tidningsartiklar, hafva all utsigt för sig äfven i det fjerde Ståndet. Det är dock aldrig skäl att göra sig säker före slutet af bataljen. Det finnes ännu en och annan, som af lyftig debatt, gått igenom i Senaten, med 24 på Riddarhuset och i Presteståndet öfver Hans Janssons adress, och i Borgareståndet angåsnde departementalstyrelsen. Hvad den förra frågan I — Morgondagens plena i RiksStånden lofva det mest aktningsvärda motif fäster sig vidl samma betänkligheter, som en högst patriotisk ledamot af Riddarhuset, Grefve Spens, uppställt, angående vådan af Allmännna Beredningens uteslutande ur grundlagen, och troligen dervid, lika med Grefve Spens, förbiser tvänne omständigheter, som böra ansenligt förminska farhågorna. Dessa omständigheter äro: 4:o0 att! Beredningens upphörande alldeles icke är en gifven följd af dess borttagande från de ställen i grundlagen, der den förut funnits nämnd; den kan, lika med många andra embstsverk, det genom uraktlåtna föreskrifter i grunddens och Statsrådets godtycke, haruvida målen kommit att passera Beredningen eller icke, och att detta nästan aldrig skett med frågor om allmänna åtgärder och författningar, som likväl äro af det största inflytandet för landet. Beträffande den befarade oligarkien, så måste man väl ej glömma, att rådgifvarne icke egentligen få ett senapskorn mera positiv eller juIridisk makt hädanefter än tillförene då de redan genom ett Kongl. cirkulär äro berättigade att omedelbart vaka öfver verkställigheten af åtgärderna; och det är således endast den ökade moraliska inflytelse, som blefve en följd åsigter, för hvilken en och annan bäfvar! Att vilja fortsätta en resa på en knagglig väg med ett åkdon, som ännu ett stycke hiller ibop blott genom sin rankighet, än att förskaffa sig ett nytt, starkt och beqvämligt. — Vi anse skäligt att serskildt fästa uppmärksamheten på den intressanta diskussion i BorgareStåndet, rörande inqvarteringen i städerne Carlskrona, Malmö och Götheborg, som finnes refererad i dagens nummer, och på Herrar Wijks, Christiersons och Hallings anföranden. De upplysningar, dessa talare lemnat, gifva ett icke oväsendtligt bidrag till kännedomen om orsakerna till den stora fattigpersonalen i vissa städer. Om Stockholms riksdagsmän velat yttra sig, hade de måhända kunnat lemna en ungefär lika lydande upplysning angående effekterna af garnisonen i hufvudstaden. Det är bekant, att äfven här många soldater gifta sig, men tillika, att innan sädant får ske, föreskrifves det uttryckligen icke blott, att hustrun aldrig har att vänta något bidrag af mannens aflöning, hvarken för sig sjelf eller barn, utan äfven att hon måste förbinda sig, att hjelpa till att uppehålla mannen, om han blir oförmögen att tjena; detta är å ena sidan en absolut fastän hård, nödvändighet, men å den andra finner man också, att deras familjer vid inträffad sjukdom eller saknad arbetsförtjenst måste falla samhället till last eller svälta; och den obetydliga vinst stadens rörelse skördar på en ökad omsättning af lifsmedel för 2 å 3000 personer, motväges således ganska ofördelaktigt på andra sidan af de omständigheter vi nu omnämnt. Månne ieke äfven härnti ligger ett skäl för den i flere stånd uttryckta önskan om garnisonens förminskning? — En Lotskommendör i Riga, vid mama Zotoff, som i November 1838, med egen lifsfara, räddat en Svensk besättning ur sjönöd, bar af Kongl. Maj:t fått medaljen i guld aför berömliga gerningar, att bäras på bröstet. äte ——L BLANDADE ÄMNEN — Allmänheten forifar att flitigt besöka Venetianaren Hr Olivos konst-representationer, AR KR RR existera, utan att vara der upptagen; 2:e att! lagen äfven hittills berott af föredraganaf enhet och sammanhållning i grundsatser och i detta afseende tro den gamla formen äga företräde är ungefär detsamma, som att hellre. te —IR JA MR AR JR JR KR KA a VV --— fr AR Om KR MR RR RR MR AR Br Kr RK ALA AK KL

25 februari 1840, sida 3

Thumbnail