ningsutskoilet, och Hr Lagergrens Dordlades.
Härefier uppläste Hrr Helleday, Fridstedt, West-
man, Engström, Bagge, Wern, Hallström och Ge-
rzelius åtskilliga motioner, som dels remitterades,
dels bordlades.
Borgareståndets Plenum den 22 Februari e. m.
Art xgos, efter otering, 6 extra Kaneellister.
Sedermera förekom Hr Christiersons, i sista ple-
num bordlagde motion, angående ökadt anslag af
almänna medel till fattigvården i Carlskrona, hvar-
vil Hr Halling begärde ordet, och uti ett skriftligt
anförande yrkade, att Malmö stad till fattigvården
derstädes måtte erhålla ett årligt statsanslag af
minst 3000 Rdr B:ko.
Hr Wijk tyckte det vara obilligt, att de som nt-
gjorde landets försvar, skulle vara enskilda städer
till last. Vår armee vore fördeld på vissa lokaler;
och det inträffade ofta, att manskapet gifte sig,
kvaraf händer att vid bortkommenderingar de lem-
nade efter sig hustru och barn, hvilka kommo att
ligga den enskilda kommunen till last. Anmärk-
ning i detta afseende hade vid flere riksdagar blif-
vit gjord af Götheborgs Riksdagsmän, men utan
påföljd. Götheborg vore mera än andra orter tryckt
i detta hänseende, och dess fattigvård betungad
med underhåll för 4 å 500 personer, hvilka alla
tillhört garnisonen. Carlskrona, som af staten re-
dan erhållit bidrag, vore således lyckligare än an-
dra städer, hvilka ingenting fått; men Er Wijk
ville icke derföre bestrida, att ju Carlskrona ganska
väl behöfde hvad det begärt. Slutligen yttrade Hr
Wijk, att han önskade att Utskottet, vid beband-
lingen af Hr Christiersons motion, ville lika be-
hjerta alla de orter, som voro i enahanda förbållan-
de till Carlskrona, och att underhåll för de fattige,
som tillfördes ett samhälle genom garnisonerne,
måtte drabba staten och ej de enskilde kommu-
nerne. :
Hr Christierson, som hört de begge sista talarne
vitsorda grunderne för hans motion, ville reciprokt
medgifva desamma för deras satser, och skulle ger-
na se, att den öfverklagade olägenheten blefve jemnt
fördelad. Carlskrona, som utgm flottans personal,
hade 4 å 5000 innevånare, måste, utom statens bi-
drag, sammanskjuta 3 å 10,090 Rdr till fattigvår-
den. I sednare åren hade utgifterne väl blifvit ned-
satte från 15, till 11,000 Rdr, men då vore ej be-
räknad hyran för en lokal, som säkert kunde upp-
skattas till 16,000 Rdr kapital. Sannt vore, att
fattigvården fått donationer af enskilda, till belopp
af 9,000 Rdr, men dessa måste åtgå för soldateskens
mindre lyckligt lottade barn; och om staden för si-
på fattiga fått behålla dessa donationer, skulle de,
med tillägg af de 39.000 Rdr, som genom Tunell-
ska testamentet erhållas, varit tillräckliga för sta-
dens egne fattige, och Carlskrona ej behöfde hem-
söka staten med begäran om anslag. Carlskrona
vore, efter talarens öfvertygeise, den stad, som i
främsta rummet behöfde hjelp.
Hr Åkesson ville att Ystad äfven borde ih gkom-
mas med understöd för de fattizes underhåll.
Hr Helleday ansåg Hr Hallings yttrande såsom
en ny motion, och begärde den på bordet.
Hr Bagqe skulle gerna se om Statsutskottet kun-
de tillstyrka och Rikets Ständer sedan bevilja an-
slag till fattigvården i garnisonsorterne. För sin
del trodde dock talaren, att dessa Ständers fattig-
vård erhölle ej obetydlige bidrag af garnisonsbefä-
let, och att garnisonerne ej vore en så stor olägen-
het, emedan genom desamma i orten penningar sat-
tes i omlopp. Ville ej bestrida Carlskronas behof
af bidrag, men trodde att Hr Christiersons målning
vore för skarp.
Hr Christierson ansåg ej behöfliet att vederlägga
Fr Bagge, och erinrade om innehållet af motionen,
der han ej framställt något rosenrödt, utan endast
framställt det verkliga behofvet.
Ur Petrg bade ej ärnat yttra sig förr än motio
nen återkommit från Statsutskottet, men då andra
talare uppträdt, hvilkas anföranden synts leda der-
hän, att man slutligen skulle begära understöd för
alla de orter, der någon del af den stora armåe fun-
nes förlagd, hade Hr P. begärt ordet. Hvad som
yttrats visade, att städernas innevånare ej hade kän-
nedom af fattigvården på landet. Hr P. ville nu
endast anmärka, att Hr Christiersons motion ej vun-
nit på sammanblandningen med de öfriga framställ-
ningarna till förmån för Malmö och Götheborg
Nåzon sådan sammanblandning behöfdes ej heller,
emedan hvad Carlskrona beträffade, principen, i
afseende på statens deltagande i fattigvården der-
städes, redan vore erkänd, hvilket cj vore förhål-
landet på de andra orterne.
Hr Halling förklarade, att hans auförande vore att
anse såsom en ny motion, föranledd af Hr Chri
stiersons begäran ej allenast om fortfarande, utan
tillökadt statsanslag till fattigvården i Carlskrona.
ir Wedberg understödde ej motionen: trodde att
der regemerten ligga i garnison, sattes mycket pen-
ningar i omlopp, och invånarne hade deraf så stor
förljenst, att de, kunde bära fattigvården. Talaren
hade hört många sådane orter vara väl belåtne med
garnison, och att i garnisonsstäderne i allmänhet
uppstå!lt mera välstånd, än i de andra städerne,
kvilket vore en följd af den ökade rörelsen. Skulle,
såsom ledamot i Stats-Utskotten, der närmare redo-
göra för de många skälen att ej bifalia motionen.
Hr Christicersson befarade ej, att Fr Wedberg I
skulle i St. Utsk. kunna vederlägga grunderne för
motionen. I Carlskrona funnes sjö-artilleri-regemen-
tet, en värfvad trupp, der manskapet sällan tjente
mer än 3 år, och många voro gifta, med 4 å 5 barn,
bvilkas inflyttning ej Vore tillåtet att hindra. Ga-j
set vore ej tillräckligt för uppehället, och fattigvår-
den måste, efter några år, taga hustrun och barnen.
Man borde tänka sig 800 sådane möjligheter, innan
man påstode, att någon fördel af fgarnsionen kunde!
; Härvid bör likväl erinras, att just der Methuen-
ska traktaten, som lade Portugal i Englands
bänder, alldeles icke utgick från grundsatsen af!
allmän handelsfrihet, utan tvertom innefattado
en öfverenskommelser, hvarigenom England för-
band sig, såsom det hette, att blifva afnämare
af allt Portugals vin, och deremot. med uteslu-
tande af andra nationer, skulle förse Portugal
med manufakturvaror. Det var således tydligt,
att detta i sjelfva verket var ett prohibitifs7-