Pn nn TR nr tra bn
upplysningen, att han sjelf besvärat sig bos
Kongl. Maj:t: en upplysning, som verkligen är
rappant, då man hade trott, att å!minstone Hr
H. icke skulle vara otillfredsställd med den
milda utgång, saken för honom tog i Hof-
rätten.
RIESDAGEN.
Plenum på Riddarhuset den 22 Februari, f. m.
Tillkännagaf: att till ledamot EkonociUt-
skott blifvit utsedd Friherre Raab, Adam Fre-
drik, och i Lagutskottet Hr von Röök, Gustaf.
Derefter föredrogs KonstitutionsUtskottets me-
morial N:ns 4 och 4 om införande af Departe-
mental-styrelse.
Grefve Anckarsvärd redogjorde för sättet,
vr Konstitutions-Utskottet uppfattat sjelfva
salien. Han beklagade att ej förra riksdagens
Konstitutionsutskott på ett ställe samlat alla till
defiaitift afgörande vid denna riksdag hvilande
gruidlagsfrågor och låtit Ständerna få del deraf
samt allmänhaten genom trycket. Det hade va-
rit obeskrifligt mödosamt och svårt för Uiskot-
tet, att ur en mängd akter sammanleta dessa
förslag. Utskottet hade trott att 82 i sista
riksdagsbeslutet, som upptager de nu ifrågava-
rande grundlagsförändrings-förslagen såsom ett
helt, hade bordt tjena Utskottet till räite!se och
ligga till grend för Rikets Ständers behandling
af frågan. Utskottet hade ej trott att det gick
an lösrycka någon från det hela, då deisista
riksdagsbeslutet ärv sammanförda till ett helt.
Ständerna måste nu, enligt Talarens åsigt, med
Ja eller Nej besluta öfver frågan i dess helhet.
I afseende på sjelfva saken bade han intet emot
att Konungen utfärdade instruktioner för de fö-
redragande Statsråden, ehuru han ej trodde att
det behöfdes. Man sade att Allmänna Bered-
ningens borttagande vore ett förbastande, Ifall
Talaren varit med om förslagets uppgörande,
skulle han ansett denna institutions borttagande
betänkligt; men det hade icke varit det nuva-
rande Konstitutions-Utskottet tillåtet taga så-
dant i betraktande; Utskottets pligt hade varit
att blott framställa hvad förra riksdagens Stän-
der beslutit skulle underställas de nuvsran-
de såsom hvilande förslag. Anmaringar hade
skett till Konstitutions- Utskottet att skynd-
sarat inkomma till Ständerna med ifrågava-
rande förslag till Departemental-styrelse, och
Herr Landtmarskalken hade till Grefven en-
skildt äfven framställt önskan derom, och
motion derom äfven skett i Siåndet. Utskot-
tet hade för sin del icke funnit några betänk-
ligheter möta. Det vore omöjligt för Talaren
att begripa hvarföre man fästade så mycken
vigt vid 43 ). De som ej gillade den, bade
ju vägen öppen att, sedan förslaget gått igenom
hos ständerna, motionera en förändring i denna
S- Grelven tredde att de flesta fästat sig med
sina Önskningar vid förslagets antagande, för att
en gång få börja ett slags Novo Conto 1 ad-
ministrationsväg. Han önskade att Hr Landt-
marskalken med de andre Ståndens Talmän öf-
verenskommit om förslagets föredragande i dess
belhet, utan lösryckning af särskilta delar. Man
kunde omöjligen veta huru resuitatet blefve,
om den ena delen bortplockas i det ena stån-
det, den andra i ett annat; en sådan behand-
ling skulle bryta sönder sambandoat emellan SS.
och sannolikt göra hela saken till intet. Heia-
ställde till Ståndet, huruvida det vore lämp-
ligt fästa sig vid -måsaker, då fråga vore ait
vinna ett stort resultat! — Friberre Boye, Lud-
vig, ansåg första prepositionen böra blifva om
man skall votera öfver hvarje eller det bela. —
) Denna bardlar om Korungens rättighet
att, när han reser bort, förordna den han
vill af de Kongl. Prinsarne till ordförande i
Regeringen.