vuxit till en för många tilläfventyrs tröttande vidlyftighet. Imedlertid är intet taladt, hvar-: ken om frihetstidens vacklande åsigter, rörande! svenska Linieflottan, eller de med Sverges:sjöförsvar gemenskap ägande, nya förhållanden, som uppkommit, då, under närvarande statsskick, den sista besittningen på andra sidan Östersjön, genom köpslut med Preussen, för svenska Kronan, gick förlorad. Dessa omständigheter förtjena dock att öfvervägas i en tidpunkt, då öfvergång till ett annat försvarssystem på allvar ifrågakommit. Historisk grund för bibehållande af svenska Linieflottan gifves icke. Inga egentligt lysande minnen äro dervid fästade. Om häfderne skulle hafva åt henne I förvarat någon ära, så har dock glansen deraf lalldeles förvunnit, vid den tilldragelse i norska sjökriget, öfver hvilken opinionen under tjugusex sedermera flydda år gifvit sitt oåterkalleliga domslut. Hos Borgareståndet, hvars Medlemmar under de sednare åren visat ett så lifligt intresse I för handel och sjöfart, och, såsom en följd deraf vidtagit åtgärder, för uppbjelpande af den förut nog mycket förbisedda sjömansklassen, dristar jag så mycket hellre emotse ett varmt deltagande för denna motion, som kustförsvarets ändamålsenliga organisation måste, i första rummet, ligga Borgareståndet om bjertat, och det dessutom gäller som en allmän regel, att bättre är att freda landet från fientlig invasion, än utsätta sig för den olyckan, att nödgas föra krig inom egna landamären. Stockholm i Februari 4840. T. Petre. Borgareståndets Plenum t deg på f. m. Förmiddagens plenum har till en stor del upptagits af nya motioner. Er Talmannen redogjorde efter protokollsjusteringen för de i gårdagens talmanskonklav fattade beslut. Hr Petr hade i detsamma föreslagit, att konklaven skulle äga rum dagen före hvarje plenum, hvilket af Landtmarskalken och Talmännen likväl icke ansetts nödigt. Derefter begärde Hr Petrå ordet och anförde, att han i gårdagens konklav yttrat, buruledes man fäst sig vid den nitälskan, som bos begge statsmakterna visat sig för afgörande af den från sista riksdagen hvilande frågån om en förändring af Statsrådet. Talaren hade för sin del önskat, att den ifrågavarande nya organisationen måtte anstå tills Konstitutions-Utskottet kunde inkomma med sitt decharge-betänkande och Stats-Utskottet med statsplan; men som ingen utsigt härtill troligtvis funnes, hade talaren anmodat ZLandtmarskalken, att vid förmodadt samtal med H. M. Konungen, då fråga blir om tillsättningar inom den högre administrationen, efter nya systemet, Hr Landtimarskalken måtte hos Konungen framställa den önskan, att Hans Maj:t härvid med sitt vall måtte falla på sådana personer, som genom in-ij sigter, erfarenhet och karakter förvärfvat sig allmänt förtroende, och framför allt så uppfattat andan af 4 S grundlagen, att en ny sakernas ordning måtte vara att förutse. Hr Landtmarskalken hade äfven med mycken beredvillighet åtagit sig att frambära denna önskar. Hr Petr hade äfven ånyo väckt fråga om opinionsnämndens utväljande, men härvid mötts af det svar, att några åtgärder i detta afseende ej kunde vidtagas, förrän LagUtskottets betänkande öfver JustitieOmbudsmannens berättelse hunnit inkomma. Talaren hade vidare framställt till Talmännen, huruvida, i händelse den frågan väcktes, om opinions-nämnden ägde rätt att rösta öfver redan ur Högsta Dornastolen utträdda ledamöter, Talmännen ägde att på begäran härom framställa proposition. För sin del ansåg han väl en dylik omröstning ej kunna äga rum, men Taleren hade förnummit, att andra voro af olika tankar. Talmännenr hade likväl icke ansett denna framställning föranleda till något yttrande. Talaren hade dessutom önskat framställa dessa trenne frågor: 4:o Huru vida icke talmännen ville öfverenskomma något närmare om de fall då de borde vägra proposition på motioner. i 2:o Om Talmännen icke ville bestämma närmare de tillfällen, då uppläsandet af 90 S Reg.Formen borde ega rum. i 3:o Huru vida det är i principväg rigtigt att! inom något af Riksstånden tillåtes en i så mätto olika Riksdagsordning med de öfrige, som i följd af en gammal plägsed: vissa representanter någonstädes tillåta sig att annorledes än med talorganen uttrycka antingen acklamation eller: ogillande. Vi återkomma till det öfrige af förmiddagens plena. Afven på eftermiddagen är plenum i de flesta stånd. rt Hr Statssekreteraren von Hartmansdörff har begärt rum i Aftonbladet för följande: eTidningarne. Aftonbladets och Dagligt Allehandas, tärdalaa Ana oo 200 000 Eh At I Fil HERR AN SRK RR