vuxit till en för många tilläfventyrs tröttande
vidlyftighet. Imedlertid är intet taladt, hvar-:
ken om frihetstidens vacklande åsigter, rörande!
svenska Linieflottan, eller de med Sverges:sjö-
försvar gemenskap ägande, nya förhållanden,
som uppkommit, då, under närvarande stats-
skick, den sista besittningen på andra sidan Öster-
sjön, genom köpslut med Preussen, för sven-
ska Kronan, gick förlorad. Dessa omständighe-
ter förtjena dock att öfvervägas i en tidpunkt,
då öfvergång till ett annat försvarssystem på all-
var ifrågakommit. Historisk grund för bibe-
hållande af svenska Linieflottan gifves icke.
Inga egentligt lysande minnen äro dervid fä-
stade. Om häfderne skulle hafva åt henne
I förvarat någon ära, så har dock glansen deraf
lalldeles förvunnit, vid den tilldragelse i norska
sjökriget, öfver hvilken opinionen under tjugu-
sex sedermera flydda år gifvit sitt oåterkalle-
liga domslut.
Hos Borgareståndet, hvars Medlemmar un-
der de sednare åren visat ett så lifligt intresse
I för handel och sjöfart, och, såsom en följd der-
af vidtagit åtgärder, för uppbjelpande af den
förut nog mycket förbisedda sjömansklassen,
dristar jag så mycket hellre emotse ett varmt
deltagande för denna motion, som kustförsva-
rets ändamålsenliga organisation måste, i första
rummet, ligga Borgareståndet om bjertat, och
det dessutom gäller som en allmän regel, att
bättre är att freda landet från fientlig invasion,
än utsätta sig för den olyckan, att nödgas föra
krig inom egna landamären. Stockholm i Fe-
bruari 4840. T. Petre.
Borgareståndets Plenum t deg på f. m.
Förmiddagens plenum har till en stor del
upptagits af nya motioner.
Er Talmannen redogjorde efter protokolls-
justeringen för de i gårdagens talmanskonklav
fattade beslut. Hr Petr hade i detsamma fö-
reslagit, att konklaven skulle äga rum dagen
före hvarje plenum, hvilket af Landtmarskal-
ken och Talmännen likväl icke ansetts nödigt.
Derefter begärde Hr Petrå ordet och anför-
de, att han i gårdagens konklav yttrat, buru-
ledes man fäst sig vid den nitälskan, som bos
begge statsmakterna visat sig för afgörande af
den från sista riksdagen hvilande frågån om en
förändring af Statsrådet. Talaren hade för sin
del önskat, att den ifrågavarande nya organisa-
tionen måtte anstå tills Konstitutions-Utskottet
kunde inkomma med sitt decharge-betänkan-
de och Stats-Utskottet med statsplan; men
som ingen utsigt härtill troligtvis funnes,
hade talaren anmodat ZLandtmarskalken, att
vid förmodadt samtal med H. M. Konun-
gen, då fråga blir om tillsättningar inom den
högre administrationen, efter nya systemet, Hr
Landtimarskalken måtte hos Konungen framställa
den önskan, att Hans Maj:t härvid med sitt vall
måtte falla på sådana personer, som genom in-ij
sigter, erfarenhet och karakter förvärfvat sig
allmänt förtroende, och framför allt så upp-
fattat andan af 4 S grundlagen, att en ny sa-
kernas ordning måtte vara att förutse. Hr
Landtmarskalken hade äfven med mycken be-
redvillighet åtagit sig att frambära denna ön-
skar.
Hr Petr hade äfven ånyo väckt fråga om opi-
nionsnämndens utväljande, men härvid mötts af
det svar, att några åtgärder i detta afseende ej
kunde vidtagas, förrän LagUtskottets betänkande
öfver JustitieOmbudsmannens berättelse hunnit
inkomma. Talaren hade vidare framställt till
Talmännen, huruvida, i händelse den frågan
väcktes, om opinions-nämnden ägde rätt att
rösta öfver redan ur Högsta Dornastolen utträd-
da ledamöter, Talmännen ägde att på begäran
härom framställa proposition. För sin del an-
såg han väl en dylik omröstning ej kunna
äga rum, men Taleren hade förnummit, att an-
dra voro af olika tankar. Talmännenr hade lik-
väl icke ansett denna framställning föranleda
till något yttrande.
Talaren hade dessutom önskat framställa des-
sa trenne frågor:
4:o Huru vida icke talmännen ville öfverens-
komma något närmare om de fall då de borde
vägra proposition på motioner. i
2:o Om Talmännen icke ville bestämma när-
mare de tillfällen, då uppläsandet af 90 S Reg.-
Formen borde ega rum. i
3:o Huru vida det är i principväg rigtigt att!
inom något af Riksstånden tillåtes en i så mät-
to olika Riksdagsordning med de öfrige, som
i följd af en gammal plägsed: vissa representan-
ter någonstädes tillåta sig att annorledes än med
talorganen uttrycka antingen acklamation eller:
ogillande.
Vi återkomma till det öfrige af förmiddagens
plena. Afven på eftermiddagen är plenum i
de flesta stånd.
rt
Hr Statssekreteraren von Hartmansdörff har
begärt rum i Aftonbladet för följande:
eTidningarne. Aftonbladets och Dagligt Allehandas,
tärdalaa Ana oo 200 000 Eh At I Fil HERR AN SRK RR