från älskilliga hemmansägare, om lindring i detta
oaus och blifvit understödda af Landshöfdisgen;
men ehuru 6 år sedermera förflutit, hade ännu in-
gen lindring afhörts. Han ansåg derföre af vigt,
alt ej tågordningens afgörande afvaktades, helst
man ännu ej kunde på länge emotse ett säkert
slut derpå, då, enligt hvad Frih. Cederström upp-
lyst, Koliegiernas förslag ännu ej ens inkommit
till Reg. Han hemställde derföre till motionären
om en sådan förändring al motionen, att den nu fö-
revarande frågan kunde bestämdt afskiljas och dess
afgörande för sig yrkas — Hr Hjerta, L. J., för-
enade sig häri så mycket helire, som detta just
varit hans mening, om den än biifvit mindre tyd-
ligt utiryckt.
Giefve Frölich anmärkte, i anledning af H. E.
Grefve Brahes yttrande, att den första kommende-
riogen från Wermland ej förorsakat så mycket
missnöje, emedan den skett tidigt på året, och man
hads då ännu slädföre, men en sednare i början
af Juni hada kommit just då folket efter en lång-
varig vårköld hade fått några vackra dagar, som
behöfde begagnas för såning, och följden var, att
i anseende till ett sedan päföljande 44 dagars regn,
en stor del af dem, som blefvo beordrade till den-
na kommendering, fingo sina åkrar osådda. Också
hade befallningen funnits så bosynnerlig, att flere
icke åt!lydde densamma, utan att Konungens Be-
fallningshafvande sedan, enligt författn., tilltrodde
sig lagsöka dem för ersättning af den utgift, som
fordrades för att lega andra i deras ställe. I an-
ledning af H. Exc:s uppgift, att ordres ej gå från
GeneraiAdjutanten till Konungens Bef:de, sade
Grefven, att han väl ej ansåg sig af 90 Rege-
ringsformen hindras att uppläsa några autentika
handlingar, som han till vederläggning af denna
uppgift hade i sin hand, men han ville ändå ej
göra det, för att ej onödigtvis förlänga diskussio-
nen. Han förevisade dock enskildt, så väl för H.
Exc. som andra, tvenne GeneralOrdres, underteck-
nade Magnus Brahe, till Konungens Befallnings-
hafvande i Wermland, den ena daterad d. 4 April
och innehållande, att en kommendering af 40 man
med befäl! af Wermlands regemente skulle vara in-
ställd i Waxholm redan den 21 i gamma månad,
och den sednare af den 46 Maj, med föreskrift,
att en kommendering af 470 man skulle inställas
d. 2 Juni. Deremot bade väl äfven en -
på den lagliga vägen från KrigsExpeditionen
gått till Konungens Befallningsh:de, rörande den
prednare kommenderinsen, men denna farns date-
rad den 4 Juni, ehuru den innehöll, att trupperaa
skulls vara i Waxho!m d. 2, samt ankom således
senare, än befallningen redan borde vara fullbor-
dad Frib. Cederström fästade uppmärksamheten
derpå, att om trupperna tågade, lindgrades väl de
skiutsskyldige, men de inqvarteringsskyldige, som
imer2ndels voro andra personer, betungades så myc-
Iket mer. — Hr Hjesta invände bhäremot, att det
just ver för denrka orsak, som han väckt den re:
dan af Stöndet till Utskott remitterade motionen
om en rättvisare ersättning för provianteringer vid
sådana tillfällen; hemställde dessutom, om ej tält
sommartiden kurde medtazas. Grefve Horn eller
Grefye Anckarsvärd, vi hafva nu förgätit hvilken-
dera, anmärkte, att trupperna kunde hafva med
sig fåltproviant, — Hr af Uhr, Gustaf, lemnade en
juppgift på något tillfälle, då trupper onödigtvis
befordrats landvägen. Detta besvarades af Hr Pey-
ron, att det endast varit 5, 6 man, som åkt med
gästsifvereskjuts, således ej betungat allmogen. —
Hr Ribbing, Bengt, gaf ewt exempel på, då trupper
till Drottninghbolms-bataljonen åkt landvägen från
Jönköping till Linköping, meden ångfartyg gålt
samma väg sjöledes. Hr Stjerngranat meddelade
en upplysning om expedieramdet af den ena af de
förut omtaida Gensera!Orderna.
Under det diskussionen pågick och kort efter
Grefve Frölichs yttrande, lät Hr Landtimarskaliken
Riddarhussekreteraren uppläsa 90 Reg.F. Detta
väckte ett slags förvåning i salen. Hr Hjerta be
gärde i anledning dersf ordet.
Det vore visserligen Hr Landtmarskalkens obegr
stridliga rätt, att låta Riddarbussekreterarea upp-
läsa ur grundlagen, hvilken ban behagar och när
han behagar, och likaså kunde visserligen det Hög-
iofi. Ståndet icke för mycket öfva sig i grundla-
garnes inläsande. Men så vida denna uppläsning
kunde tydas, såsom innefattande den meningen å
Herr Landtim:s side, att Ståndet genom den diskus-
sion, som nu föregått, och de officiella upplysnin
gar, som dervid blifvit lemnade, hade på något sätt
inträngt på 90 S:s område, så vore detta en tyd-
ning, emot hvilket han måste på det högtidligaste
protestera; hvarvid han isynnerhet yttrade sin för-
undran, att en taiare på andra sidan (Grefve Frö-
lich) genom denna :s omnämnande, på visst sätt
dertill gifvit första anledningen. Hvad innehåller
S0:de 8:n? aUnder Rikets Ständers öfverläggningar
ock pPröfning, må icke i något annat fall än denna
gruadlog föreskrifver, komma frågor om regerings-
och domaremakternas beslut m. m. Han frågade
ru om här varit fråga om att göra någon serskild
styrelseåtgärd till föremål för öfverläggning och
pröfning? Det vore allmänt bekant, att 90 vid
grundlagens stiftande tillkom för att förebygga det
obehag, de missbruk och den anarki. som uppstodo
under frihetstiden, derigenom att R. St:s Sekreta
utskott i vissa fell gjorde sig till en högre instans
öfver den verkställande makten. Ville man dere-
mot tyda S så, att den skulle förhindra omnäm-
nandet af och reflexioner öfver förvaltningsåtgär-
der såsom motiver för föreslagna förändringar och
inrältningar, så måste han fästa uppmärksamheten
på, att äfven Kgl. Maj:ts egna propositioner icke
skule kunna ventileras i Riksstånden, emedan äf-
ven der ofta förekomma reciter af de förvaltande
verken om enskilda mål, på hvilka dessa proposis
tioner grundades. Under hvarenda riksdag allt i-
från 4809 hade derföre också dylika åberoparden
som nu af autoriteters beslut skett otaliga gånger,
och han vågade söga, att det skulle blifva ett verk-
ligt nonsens om ran ville införa en annan tolk-
ning och afklippa vttranderätten på det sätt, som
den nu skedda uppläsningen af 90 S:n tyckes ä-
syfta.n
I sednaste uppgifier cm elektorerne hos Ridd.
och Adeln bör siå Hr Tersmeden, Johan Jakob, i
stället för Hr Tersmeden Carl Reinhold.
Transumt af Hr Tå. Petrås till Stats-utskottet!