rer, som härstädes äro förlagde. Dessutom är vid
fyra af Stockholms tullar en liten vakt af tre man.
Ätt den ej lärer hindra någor fiende att intränga
1 hufvudstaden, inser hvar och en. Dess nödvän-
dighet, som biträde åt tullbevakningen, är äfven
högst öfverflödigt, när ingen militärvakt finnes vid
någondera af sjötullarna, vid Danviks, Kungsholms,
Carlbergs, Ladugårdslands och Djurgårdsbommar-
ma, hvilka vägar således tyckas anviste åt luren-
drejaren och tullförsnillaren, såsom just dem de
böra välja. Vill man deremot se hvar Stockholms
garnison användes, så gånge man till Kongl. Slot-
tet, till de Kongl. och Furstliga stallen, till Rosen-
dal och om aftnarna till Kongl. Operan. Här fin-
ner man soldater posterade vid alla dörrar och
gångar, hvarförutan de figurera som skådespelare
på theatern, som handtlangare vid höupptagningar
0. s. v. Man kan sålunda med trygghet påstå, att
Stockholms garnison, om icke uteslutande, åtmin-
stone till aldra största delen, är beräknad på Kongl.
hofvet. Då emedlertid ett särskildt anslag finnes för
slottets polis, då Stockholms båtsmän ensamt använ-
das för hofvets behof och stallet har en tillräcklig be-
tjening, synas posterna härstädes kunna betydligen
inskränkas. Hvad som framför allt måste synas be-
synnerligt, är att denna garnison icke användes till
bevakning vid korrektionsinrättningen å Långhol-
men, utan att manskap af den indelta armeen härtill
måste kommenderas. Jag känner ej orsaken der-
till, men man torde åtminstone medge, att en gar-
nison, som ej bevakar den central-depöt för miss-
dådare, som man förlagt till hufvudstaden, icke är
till för hufvudstadens nytta, emedan just denna
punkt behöfde bevakas. Man har berättat, att un-
der de sednare veckorna några patruller af Gardet
nattetid blifvit utsända, att vårda lugnet på gator-
na; men det är mig obekant, att någon enda tjuf
eller illgerningsman af dem blifvit ertappad, ehu-
ru verksamma dessa just under de sednare tiderna
visat sig vara.
När sålunda af garnisonen högst 6 eller 7 man
dageligen användas för det allmännas gagn, när
det verkligt behöfliga antalet af poster vid Kongl.
Slottet, måste kunna mycket förminskas, då dess,
äfvensom det värfvade kavalleriregementets upp-
hörande skulle medföra en högst betydlig lindring
i de skattdragandes utskylder, för det allmänna
ungefär 400,000 Rdr och för Stockholms stad åt-
minstone hälften af dess inqvarterinogsafgift, samt
för de öfriga garnisonsstäderna en motsvarande
summa, så föreslår jag, att från Riksstatens tredje
hufvudtitel borttaga anslaget för Lifgardet till häst,
första och andra Gardesregementerna samt Kron-
prinsens husarregemente; att på Allmänna Ino-
dragningsstaten öfrverflytta befäl och underbefäl
samt manskapet, intilldess de förre afgå, antingen
med döden, eller placeras på andra corpser och till
dess manskapet uttjent sin kapitulationstid; att
allt anslag för kavalleribästarnes underbåll upphör,
och de medel, som inflyta för deras försäljning, in-
gå, till statskassan, att medel ansläs, för 400 man
kawalieri, som från indelta regementerna kunna
till tjenstgöring i Stockholm inkommenderas; att
när nuvarande Gatdessoldaternes antal nedgålt un-
det 400 man, medel likaledes anslås till en sådan
styrkas inkommenderande från de indelta regemen-
terna, till ersättning åt rust- och rotebållarna för j
persedlarnes. slitning och till truppens ärliga om-
byte.
Må ingen invända, att en garnison af 400-man
infanteri och 400 man kavalleri är alldeles för li-
tet: I den ofantliga Brittiska hufvudstaden, tju-
gu gånger så folkrik som Sveriges, är hela garni-
sonen 40,000 man, hvilket proportionsvis jemt sva-
rar emot 500 man för Stockkolm. Men nu ligga
här dessutom, flottans manskap och kanoniererne
oberäknade, 750 man artilleri, således tillsammans
med den föreslagna styrkan af 500 man, 1,250, el-
ler jemförelsevis två och en half gånger så myc-
ket. som garnisonen i London, der likväl säkert
endast främlingarnes antal utgör tio gånger detta
belopp. Fruktar man, att: en sådan garnison blir
för svag att bestrida den erforderliga tjenstgörin-
gen, så se här: De 400 man kavalleri lemna en
tillräcklig styrka, att dagligen uppsända tjugu man
att skyldra gevär på yttre borggården. Om vi få
antaga de poster, som bufvudstadens offentliga verk
kunna behöfva, jemte patruller om nätterna å Rid-
darbolmen, till 6 eller 7, och att Kongl Slottet be-
höfver 20, så gör detta em daglig vaktstyrka af
högst 80 man. Efter den vanliga vaktgöringsre-
geln af hvar tredje dag, erfordras härtill blott 240
man, då likväl 460 återstå för sjuke, kassernvakt
och mindre bandräkningar, äfven om artilleriet skul-
le på något sätt deltaga i garnisonstjensten.
Skulle någon tycka, att det, i stället att från
landet inbeordra den ifrågavarande styrkan, vore
bättre att bibehålla så mycket af den värfvade, så
svarar jag, att de sålunda inkommenderade efter
årefs förlopp återgå till sina hemorter och ej be-
tunga det allmänna med en ökad tjenstemannaper-
sonal att underhålla, och som från garnisonstjen-
sten skall öfverflyttas till Statens högsta embeten,
hvarpå de anses äga ett slags privilegium, och att
det alltid är en fördel för det allmänna, ehuru den
ej kan i penningar beräknas, att icke — nu ett
par tusen, då endast 500 — af landets barn ryc-
kas från sina yrken och kastas i stadslifvets för-
derf, med hvilket de indelte soldaterne under sin
korta härvaro och sin trägna tjenstgöring ej kun-
na blifva tillräckligt bekante. Granskar man de
sjukas antal. på Garnisenssjukhuset, så utgjorde
det t. ex. år 1853 ett tusen niohundra man, år
4835, ett tusen femhundra sextioåtta och förlidet
år två tusen trehundra tjugusex, hvaraf de dödes
antal år: 4833 utgjorde ej mindre än 444: Af 5000
many sin bästa. älder, i skydd för behofvet och ej
blottställda för några vådor, hafva således 2 å 5
varit sängliggande sjuke och nära 8 procent afli-
dit. Hvad skulle det blifva af landet, hvarifrån
skulle läkarevård tagas, och hur skulle det se ut
med -den så mycket beprisade folkökningen; om
dess Tkraftigaste, lefnadsfriskaste befolkning. skulle
öfverallt vara densamma? Och likväl buru många
af deg arbetande klasserna åtnjuta goldatens föda
och kläder?
Tror någon, att garnisonen beböfves för att af-
böja uppror och våldsgerningar af bufvudstadens
innevånare, så är detta-etv ämne, hvarpå jag ej