mindre upprorande OCh saledes mindre vadiga,
att man lättare underkastar sig en orättvis lag,
än lagens öfverträdelse eller orättvisa tillämp-
ning, samt att den förra ofta blott utmärker
de orättvisa undantag, samhället fordom gjort
menniskor, hvaremot orättvisan i lagskipningen
, bevisar, ett dessa undantag ännu existera, eller
Jatt det gifves en kast eller klass af medbor-
gare, som tro sig kunna godtyckligt behandla
en annan. Ått sådane undantag existera i ett
iland, med en författning af en ursprungligen
I feodalisk grund, som Englands, är icke obekant
(och kan icke förurmdra; men att man efter så
många syrmptomer af missnöje med dessa un-
I dantag äanu tillåter dem existera både i lag-
Istiftning och lagskipning, talar i sanning föga
för en freålig förlikning mellan feodalismen och
folkfriheten, af hvars konflikt kartismen redan
I lemnai ett tänkvärdigt och för framtiden san-
nolikt icke ofruktbart exempel. Huru länge
skola väl de arbetande klasserne nöja sig med
en lagstiftning och lagskipning, sådan den röjer
sig i följande, af engelska tidskrifter meddelade
drag:
cEn åttaårig gosse hade tillgripit en brefväska
med 9 Pund Sterling i guld och banknoter. Han
uppgaf stället hvar han gömt den, och sen allt-
sammans blifvit riktigt återfunnet och gossen af
juryn känd skyldig, dömdes han till 2 månaders
fängelse med svårt arbete och piskslag. I Glouce-
ster dömdes en gosse till 8 månaders fängelse, med
svårt arbete, emedan han i skolan stulit 6 pence
(24 sk. Rgs). En sällsam motsats härtill lemnar
bestraffningen af ett annat brott. En man hade med
sin skodda klack sä häftigt sparkaten annan, på be-
net, att detta afbröts, samt derefter släpat den ska-
dade ett långt stycke på marken. Han dömdes till
3 Rdr böter, eller, i brist af tillgång, 2 månaders
enkelt fängelse. Spectator erinrar om några andra
exempel, der straffet blifvit lämpadt efter förbry-
telsen, utan brottslingens rang och auktoriteternas
gunst. Gilbert Wakefield bekom i fängelset ser-
skildt rum och tillstånd, att begagne sitt bibliotek;
poeten Leigh Huut, Byrons vän, njöt i fängelset
alla möjliga begvämligheter, och Sir John Hob-
bouse egde förskaffa sig alla de beqvämligheter,
som stå rikedomen till buds. Helt annorlunda
bafva deremot Lovett och Collins (Kartister) i
Warwick blifvit behandlade. De hafva, liksom
Wakefield, Huut och Hobhouse, skrifvit uppretande
skrifter, men behandlas som grofva brottslingar.
Förgäfves begärde de, att komma i de rum, der
bysatte hällas, Och söm blifvit begagnade för dem,
som utgifvit upproriska skrifter; de måste sitta
bland de gröfsta brottslingar, och Lord Russeil för-
klarade, att det ej stod i hans makt, att medgifva
ett bättre fängelse. Lovetts fru kunde blott ifångs
vaktarens närvaro få tala vid sin man, som der-
före måste anmoda henne, att ej mer återkomma.
Det tilläts honom icke, att med egen bekostnad
anskaffa bättre föda, sådan täkaren föreskrifvit,
och, oaktadt hans sjuklighet, gaf man honom blott
bröd, skämd potates, samt till morgon och afton
tå. Parlamentsledamoten Duncombe vände sig, på
Lovetts vägnar, till Lord Russell, men då fånglä-
karen försäkrade, att Lovetts hälsa var god, så blef
all förbön fruktlös.
— En Resande, som nyligen besökt Rossini,
yttrar sig om honom följande: Maestro tänker
för närvarande på ingenting mindre, än författande
af någon opera; han tillbringar sitt lif med det be-
hagliga dolce far niente under sin villas skuggrika
boskeer och doftande häckar. Vår tids Lucullus,
gurmand, som Horatius, lat som en Lazaroni, fö-
rer ban i sitt palats det beqvämaste, makligaste
lif. Han sofver godt, äter godt och dricker än
bättre, samt fröjdar sig emsllanåt åt de för bonom
från alla sidor uppstigande rökoffer, som, likt opii-
ångan, berusar hans hufvud. Men likväl är ban
icke utan alla obehag. Om den store tonsättaren
har tjuguer timmar af dygnet, på hvilken han är
den lyckligaste under solen, har han dock tre, på
hvilka han miste spela rolen af ett ovanligt under-
djur. Det är, då kan ger audiens. Då är han öf-
versvämmad af personer, som komma att begapa
och utfråga komom, och för att undvika dessas tröt-
tande samtal, måste har ofta taga sin tillfiykt till
sitt piano. Af sessa besökare äro Engelsmännen
de värsta och plågsammaste.
Högst vigtig upptäckt.
En fransysk Kemist, vid narn Peligot, har
gjort en uppfinning, som blir af utomordentlig
vigt och ett oberäkneligt inflytande i hela
verlden, om den bekräftar sig i större skala.
Det bar nämligen lyckats honom, uppfinna ett
sätt, att af sockerröret erhålla icke 8 eller 9;
procent socker, såsom bittills, uton 80 till 90 s
skålpund af 400 skålpund sockerrör. Den fran-!
syske handelsministern har begärt en gransk- i
ning af vetenskapsakaderaien af denna upptäckt, s
och den 27 Januari hafva Hr Thenard och Pe- :
louze giivit en sådan af ganska gynnsam be- g
skaffenhet. En skicklig farmaceut är nu skic- 3
kad till Martinique, för att derifrån hemför-1
skaffa till Frankrike väl förvarade profver af!
alla slags sockerrör. Svårigheten, att få sådanal!
friska, anses vara det, som hindrat upptäckten
att kunna göras tidigare. 6
I fall nv det beredningssätt, Hr Peligot nytt-
jar, icke i sig sjelf innebär en större kostnad, :
sora tillintetgör vinsten af den större afkast- w
t
u
1
ningen, så skulle, när hans upptäckt blir känd
i stort, socker framdeles icke blifva dyrare,
än hvetemjöl, och det är ej svårt att inse,
hvilken fördel denna lättade utväg, att för- :
sötma lifvet, skulle medföra för den stora mas-S
san af folket. t
— Vid Berlinska vetenskapsakademiens sam-ls
pa s
mankamdst damn m,m Joe 24 80 at a AR -