märka någon enskild tilldragelse omnämnd, så begärde han, att Hr Frih. och Landtmarskalken täcktes ur R. F. eller R. O. låta uppläsa den , som! kunde gifva Hr Landtmarskalken rätt att, på sätt som skett, afklippa en talares yttranderätt. I Hr v. Troil, som, innan Landimarskalkens yttrande, begärt ordet, erinrade nu, att Hr v. Hartmansdorff misstagit sig om hans mening, angående talets uppläsarde, hvilken icke var, att det öfverlemnades i Landtmarskalkens godtfinnande; utan säge han helst att talet icke blefve uppläst. Riddarhus-sekreteraren uppläste imedlertid nu förslaget till det tal, hvarom diskuterades, och vid hvilket Ridd. och Adeln ej hade någon erinran att göra. . I anledning af Hr Hjertas begäran, lät Lendtmarskalken uppläsa 90 R, F.; hvarefter Hr Dal-j man, W. F., anhöll få till protokollet antecknadt, att han icke furne denna tillämplig på ifrågavnrande fall. Hr Rosenqvists yttrandep, fortfor Hr Dalman, aafsåg ej att bringa under öfverläggning och pröfning några beslut eller enskilda förhållanden, hvarom hamrdlas i 90 R. F., utan det angick allmänt kända tilldragelser, och att omnämna dessa, lärer icke kunna i grundlagen förbjudas. I detta yttrande instämde Hr Hjerta, och diskussionen var slut. Bondeståndet. Plenum den 8 Februari. (Forts. och slut.) 89:0) Åf Johannes Johansson fr. Göteb. och Bohus län: att då, efter sluad exercis, en större del af krigsmanskapet permitteras, noggrann efterfrågan må ske, huruvida den permitierade karlen kan, i den ort, till hvilken han ämnar begifva sig, med säkerhet påräkna arbetsförtjenst eller annan utkorost under permissionstiden, samt att i annan händelse den socken, dit ham önskar färdas, måtte vid behörigea pälyst sockenstämma varda hörd, om den vill emottaga honom under permissionstiden samt om arbete för honom kan vara att påräkna. 90:0) Af Magnus Pehrsson fr. Vermlands län: att lagens föreskrift, det gästgifvaregårdarne ej få vara än två mil från hvarandra aflägsna, måtte sättas i verkställighet, åtminstone i det närmaste. 91:0) Af Anders Nilsson fr. Östergötland: att derest någon författeing fianes, (det motionären dock betrviflade, ehuru flera af Kammarkellegii Advokatfiskalsembete gjorde anmärkningar sistlidet år synas föru!sätta sådant), hvilken författning förbjöde qgvarnägare att, i samma hus der de hafva tullqvarnstenar, inhysa och begagna ett par ste-!. nar för husbehofsmäldens förmalning, — en slik! författning måtte, såsom obillig och ändamålslös. upphäfvas. ) 92:0) Johannes Petersson fr. Eifsborgs län ingaf, såsom bihang till den i sista plenum väckta motion om gesällers ställande under tjensiebjonsstadgan, ett betyg som styrkte att, under loppet af år; 4839, håde 387 kringsirykande gesäller efter hvarandra besökt en prestgård i Redevägs härad af Eifsborgs län. 93:0) Af samtclige riksdagsmännen från Upsala län: Genom knektekontraktet den 4 November 4725, 4 punkten, hafva rotehållarne vid Uplands regemente bland annat åtagit sig att till knektens beklädnad årligen utbetala fem daler kopparmynt, som efter 4776 års myntvalvation -utgår med 26 sk. 8 rst. bko af hvarje rote, under namn af soldatklädspenningar. Sedan, i anledning af R. St:s skrifvelse, Kongl. Mai:t år 1819 reglerat soldatens beklädnad på ett nytt och från knektekontraktet afvikande sätt, hvarigenom stadgas hurusom beklädnaden skell besörjas af beklädnadsdirektioner, hvarvid jemväl bestämmes, hurlänge beklädnaden bör räcka, samt att kostnaden derefter fördelas på de bestämda åren, och Kongl. Maj:t och Kronaa deraf betalar hälften, samt rothållaren andra hälften; så hade häraf bordt vara en naturlig följd, att roiehållere icke vidare borde debiteras för knekteclädpenningar, utan endast för det bidrag till beklädnaden, som, i följd af 48149 års beklädnadsförfattning, årligen utgår efter riksmarkegångspris till hälften emot Kongl: Maj:t och Kronan, för att af Beklädnadsdirektionen disponeras. Men som förstomförmälta afgift imedledtid i 20 år fortfarit, samt rotehåliare vid Uplands regemente derigenom obilligt betungas med 665 Räår 32 sk bko utöfver hvad de rätteligen böra bidraga till denza beklädnad i likhet med andra indelta Infanteri-regementen; så anhålles om befrielse från denna utgift, som redan utgått med 43,333 Rdr 46 sk bko från dea tid, den borde hafva upphört. g40) Af Olof Pehrsson fr. Stockholms län; att tiondegifvarne af Börstils socken, Stockholms län, må tillåtas utgöra sin Kronotionde till pastor i Öregruad, och tiondegifvarne ji Lena och Åkerby försaraliugar i Upsala Jän må tillåtas lemna sin Eroootionde i Upsala till derstädes varande pensionsinrättning för fattige prestenkor. 93:05 Af Magnus Pehrsson fr. Vermlands län: att nationalbeväringers ärliga exercis i fredstid måtte inställas. Motionären förklarade sig derjemte icke kunna biträda Videgrens motion om halfva indelta armeens ställande på vakansfot. 96:0) Jon Olsson fr. Gefleborgs län: om likstolen8 upphörande. 97:0) Pehr Sahlström fr. Stockholms län: om skjutslegans förhöjning och skjutsniegsskyldighetens ställande på entreprenad. 98:0: Pehr Pettersson fr. Vestra härad, Jönköp. län: om afskaffande afgäldstuguhäkten m.m. Denna motion blef, med Ståndets begifvande, återtagen. 98:0) Af Henrik Hansson fr. Elfsborgs län: att förbrytare under ransakningstiden måtte hållas förvarade i häradets eller stadens fängelse. och ej föras till länshäktet under derna tid. 400:9) Af Didrik Veström fr. Dalarne: a) att årligt anslag af 25,000 Rdr Bio måtte beviljas för anläggning af vägar och sjökommunikationer i Dålarne; b) de behöfvamde, under missvextår, anvises arbetsförtjemst vid sådana allmänna företag; c) att Lima socken må, i anseende till bevillning och öfrige utskylder, njuta samma förmåner som Särna.