geten a NARE SRG SEEESBlej
BLANDADE ÄMNEN
— Såsom ett exempel på det ringa gehöj
bos fursten ett folk och dess representantei
hafva att vänta, då de, för att göra sina rättig.
heter gällande, ej äga andra medel, än cunder.
dåniga böner och önskningar,, anföra vi härne-
danför en vid medlet af förra året aflåten och nu-
mera offentliggjord adress af de Ostfriesiska stän-
derna, hvilka, på sätt i detta blad ofta blifvit
omnåmnådt, sedan flera år tillbaka förgäfves tig-
ga regenten, Ernst den kraftfulle, att komma :
åtnjutande af de serskilda författningar och rät.
tigbeter, som vid Ostfrieslands förening med
Hannover blifvit dem försäkrade. Det är be.
kant, att Ostfriesiska ständerna vid första stän-
derförsamlingen, efter öfverändakastandet af 4835
års statsförfattning, visade någon kallsinnighe
för medständernas åsigt rörande den påtvung-
na författningens laglighet, och man drog dera!
den slutsats, att den kraftfulle deraf skulle be-
vekas att göra afseende på de förres besvär;
men werenGesst innefatta en protest mot ale.
nastyrelsen, och slia sådane äro de kraftfulle
lika vidriga.
Allerduichlauchtigste stormäktigste Konung, all-
lernådigste. Konung och herre! Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste ständer i furstendömet Ostfriesland fin-
na sig oundgängligen förpligtade att, i betraktande
af det beklagansvärda läge, 1 hvilket fäderneslandets
alldravigtigaste angelägenheter ännu alltjemt befin-
na sig, återigen allraunderdånigast anropa E. M:ts
rättvisa och vishet för ett snart afhjelpande af de.
ras i samma ämne ingifne rättvisa besvär Genom
landskapets administrationskollegii underdåniga a-
dress den 29 Sept. 1837, är det E, M. redan ber
kant, att allerhögstsalige Könung Wilhelm IV, up-
på vår förnyade anhållan i afseende på erkännan-
det och återställandet af den till 1306 här beståcen-
de och genom 27 art. i Wicnerkongressakten fur-
stendömet Ostfriesland garanterade, af kronan Preus:
sen, vid öfvergången till Hannover, förbehållna samt
af kronan Hannover så väl uti tillträdesbrefvet som
uti försäkran till ständerne högtidligen erkända kon-
stitution — täckts medelst Kongl.t resol. den 18
Maj 1532 bevilja, att en andersökning genom af
Konungen och ständerne gemensamt valde kommis-
sarier skulle anställas; för att utröna, hvilka rättig-
heter Ostfriesland intill 1806 utöfvat och framgent
kunde utöfvar
E. M. har efter sitt uppträdande på thronen vid
flera tillfällen yttrat sin allerhögsta öfvertygel-
se och afsigt, att provincial-ständerna borde och
skulle erhålla en större verkningskrets, och provia-
sen kunde således väl öfverlemna sig åt den glada
förhoppningen, att deras så betydliga författnings-
enliga rättigheter numera vunnit ett nådigt och verk-
samt afseende; i denna förhoppning, och för att få
ett slut på den olycksaliga, af detta århundradets
stora omhvälfningar föranledda osäkerheten i afse.
ende på vår författning, tilläto sig de tropligtigaste
ständerna att den 34 Augusti förlidet år uppvakta
E. K. M. med en enträgen bönfallan : om snar fort-
sättning af kommissariernas arbeten, för att på för-
fattningsenlig väg få ordningen för provinsens of-
fentliga angelägenheter fastställd. Till vår stora
bedröfvelse hafva vi likväl, vid vår nu varande sam-
mankomst, måst erfara, att lika litet på denna af
alla förhållanden rättfärdigade bön, som på någon
föregående, något svar blifvit gifvet. Vi böra icke
för E. M. dölja hvarken vår egen smärta eller det
missmod, som vid utbredandet af denna underrät-
telse helt och hållet bemäktigat sig de trogna un-
dersåtarne i denna devuerade provins. Om de ock,
i förlitande på E. K. M:ts landsfaderliga afsigter,
kunna lösrifva sig från den bekymmerfulla farhå-
gan, att det, under E. K. M:ts allerhögsta regering,
såsom händelsen efter utseende förut var, icke alle-
städes menar uppriktigt med deras heligaste rättig-
heter; så tro de sig dock deruti, att ännu intet
lugnande steg följt på ständernas och administra-
tions-kollegiets flerfaldiga adresser, se en brist på
behörigt afseende å de rättmätiga besvär, hvaraf de
känna sig på det yttersta kränkta. De våga nu
mera snart sagdt icke öfverlåta sig åt den förhopp-
ning, att de skola hafva landets herre att tacka för
regleringen af den dem så Kära författningen. Deå-
na bedrölliga sinnesståmning har endast kunnat ni-
got mildras af den bekanta omständigheten, att E.
KE. M:s kabinett infordrat kommissariernas förhand-
lingar, hvarpå man vågar -grunda den förhoppning,
att E. K. M. nu verkligen sysselsätter sig med
detta vigtiga ärende, och i denna tanka vända vi
oss åter till E. K. M. med den lika underdåniga,
som med afseende på innevånarnes i denna provins
kända opinion ytterst angelägna bön: att E. K. M.,
med rättvist afseende på detta furstendömes rättig
beter, täcktes buldrikast anbefalla en skyndsam och
snar fortsättning af. den rörande återställandet af
dess författning började undersökning i hela dess
fv
SR 3 JR AR Re RE RAR